Eleague Major 2017 är över. Vilken majorturnering det blev och vilken final. Astralis, som inledde turneringen något skakigt, höll för favoritskapet och kammade hem hela balunsen. Nu kommer den där märkliga tiden just efter en majorturnering, en tid fylld av... tomhet.

Energinivåerna är inte precis på topp efter en intensiv vecka med CS:GO-matcher av absolut högsta klass. Det kostar på att följa turneringar på det sätt vi gör här på Fragbite, även om det är förbaskat roligt att göra. För lite sömn, konstiga matvanor och adrenalinnivåer som går upp och ner hela tiden. Det är nämligen helt omöjligt att inte dras med i den dramatik som utspelat sig. Som under gårdagens final, för att nämna ett exempel.

Efter Virtus.pros imponerande inledning, som gav dem en 7-0-ledning, började jag förbereda den slutgiltiga versionen av nyhetsartikeln om finalen (den uppdaterades efter varje karta). Jag letade fram passande bilder, kollade upp hur länge det hade gått sedan polackernas majorvinst i Katowice och författade en ny ingress som spelade på Virtus.pro lyckades vinna en andra majortitel 1050 dagar efter den första. Men så vände matchen, så klart. Så fort jag började se tydliga tecken på att Astralis verkligen skulle kunna fullborda en vändning kompletterade jag de tidigare förberedelserna med liknande ena inför en dansk vinst. Så vann dem till slut. Astralis alltså. Uppdatera nyheten. Ändra bilder. Ändra på löpen. Dela nyheten på Facebook...

Några minuter senare skickade Linda några nya bilder till mig, föreställande Astralis tillsammans med pokalen. Det är alltid extra kul att ha egna bilder från sådana tillfällen. De är inte bara effektfulla just vid publiceringstillfället utan brukar även komma till användning senare. Efter att det var fixat kvarstod bara lite småfixande innan majorturneringen var över även för min del. Då kom den där tomheten.

Tankeverksamheten sparkar igång igen

Det blir dock inte tomt särskilt länge, för rätt snabbt efteråt börjar tankarna snurra kring vilka förändringar vi kommer att få se bland de olika lagen framöver. Sedan insåg jag snabbt att det bara är två veckor kvar innan det är dags för DreamHack Masters Las Vegas, och två veckor efter det har det blivit dags för IEM Katowice. Däremellan drar några ligor igång, vi på Fragbite kommer att fortsätta jobba med att ta fram och testa nya koncept... och så vidare.

Så den där tomheten, hur påtaglig den än blir just efter att streamen släckts ner och de sista grejerna har publicerats på sajten, blir aldrig särskilt långvarig. Tur är väl det, för hur skulle man annars klara av den långa perioden av väntan som kommer mellan majorturneringarna?

Jag får lov att säga grattis igen till Astralis och dansk CS:GO, men nästa gång hoppas jag att vi åter får se ett svenskt lag lyfta majorpokalen!