I det brittiska programmet "This Morning" berättade en mamma från Storbritannien att hennes 10-åriga son Leo förändrats sedan han började spela Fortnite. Enligt mamma Suzanne har sonen valt bort familjeaktiviteter och socialt umgänge i det riktiga livet för att fokusera på sin nyfunna kärlek. Leo blev så pass beroende av spelet att han blev aggressiv när han inte fick spela och därför tvingades hans mamma förbjuda honom från att spela.

Nu kritiseras Suzanne världen över eftersom hon hoppas förbjuda spelet på en global nivå, då hon bär ansvar för vad hennes son gör. Hennes son är som sagt 10 år, och spelet har en åldersgräns på 12 år, vilket enligt många innebär att det är hon som gör fel som låter sin son spela det från första början.

Jag förstår kritiken, för enligt mig bär föräldrarna ansvaret för vad deras barn gör och att ens gå ut med ett officiellt klagomål när en låtit sitt barn spela innan nådd ålder är skrattretande. Att hon nu förbjudit sin son att spela spelet är förståeligt, om det nu är så att hans personlighet förändrats. Men att hoppas på ett globalt förbud är, även det, skrattretande.

Jag personligen har aldrig haft några restriktioner under min uppväxt. Jag fick lov att spela hur mycket jag ville och jag ska vara ärlig med att säga att mitt humör inte var det bästa när mina föräldrar påpekade något form av beroende. Det var först när det började förstöra min vardag, genom att jag satt uppe om nätterna och hade svårt att komma upp till skolan, som mina föräldrar började dra ut sladdarna till vårt internet när det blev på tok för sent. Jag var sedan "smart" nog att smyga nerför trappan och trycka in sladdarna igen, sen när jag var klar och skulle sova gick jag åter ner och drog ut dem för att mina föräldrar inte skulle märka något.

Mina föräldrar var mycket väl medvetna om detta, och jag fick lära mig den hårda vägen att det faktiskt var mitt verkliga liv som fick lida. För jag var trött när jag satte mig vid skolbänken och jag hade svårt att fokusera. Men gick mina föräldrar ut med klagomål kring mitt "beroende"? Nej, de uttryckte sin besvikelse inom hemmet och där fick det stanna. Idag är de stolta över mig och är nog rätt glada över att jag lärde mig att balansera spelandet och plugget, även om spelandet gick snäppet före, då jag skapade en karriär kring spel.

Kanske Leo också kommer att skapa en karriär inom spelindustrin eller esport? Det kan vi inte veta nu, men vad vi vet är att hans mamma bär ansvaret för honom. Problematiken ligger i att hon inte kan acceptera att hon ensam bär ansvar. Om hon nu, precis som mina föräldrar, inte är speciellt strikta gällande åldersgräns och så vidare så kan hon inte gå ut med ett publikt klagomål.

---

Leo menar trots allt att det är skönt att tvingas bort från spelet
thesun.co.uk