Direkt efter majorn, med alla floppar och skrällar den innehöll, tänkte jag direkt att Dreamhack Malmö skulle bli "majorn vi aldrig fick". Alla favoriter skulle få några veckor på sig att dels andas ut, men också rätta till det som inte klickade 100% på majorn. Vad jag inte förutspådde då var att halva scenen skulle möblera om. Min tanke om blogginlägget "majorn vi aldrig fick" blev mosad.
Nästan hälften av alla lag gjorde debut med minst en ny spelare under Malmö, så även om det skulle bli en superintressant tävling att följa var det inte riktigt av yttersta klass på grund av detta. Av storfavoriterna för majorn var det bara SK och Astralis som behöll sina lag så att de i sin tur skulle stå som favoriter för DH Malmö var de flesta ganska eniga om.
Det andra favoritlaget, SK, gjorde en mer respektabel insats, även om man hade förväntat sig mer. Det slutade med att de bara föll mot lagen som senare skulle stå i final, G2 och North. Med det i åtanke kanske de hade tagit sig till final om de bara hade vunnit en av de matcherna. Själv kallar jag fortfarande SK för världens bästa lag, så personligen är jag besviken över att de inte gjorde just det. Det som överraskade mig mest var deras fall mot G2 på Inferno, där de tappade en 14-8-ledning till en övertid som de senare förlorade. Extremt okaraktäristiskt då det annars brukar var en av deras absoluta styrkor. Den mentala biten. Att i de där lägena lägga in en extra växel och bara stänga.
Glöm Renegades, då David "Jayzwalkingz" Kempner snarare var en inhoppare mer än något annat. Det är väl ännu ingen som ifrågasätter bytena i resten av lagen men att det kommer att behövas mycket tid och hårt jobb innan de på riktigt kan nå sin potential blev tydligt. Faze såg fortfarande lite vilsna ut på sina T-sidor och behöver en starkare struktur att falla tillbaka på innan de kan släppa lös sina stjärnor, för än sålänge såg det ut för mycket som en FPL-match.
Cloud9 tycks fortfarande ha samma problem som tidigare, de saknar en ledare. De provar sig fortfarande fram med vem som ska hålla i tyglarna och det där måste de få ordning på, helst igår, för att de ska kunna tas på allvar på riktigt. En ledare har Navi, Fnatic och mousesports så jag ser deras utveckling som mer självklar framöver än den för amerikanerna.
Som de spelade hela turneringen igenom i Malmö var ett helt annat lag. Bred taktikbok, disciplin i beslutstagande och i det ekonomiska spelet och en tydlig gameplan där alla spelare bidrog enormt. Fortsätter de på det här spåret kommer de vara i många finaler framöver. Att dem nu dessutom börjat spela alla sju kartor gör dem knappast till ett mindre hot.
North har, som nämnts ovan, äntligen fått ordning på sitt lag. Jag har tidigare haft problem med kombinationen av spelarna och hur Mathias "MSL" Lauridsen ville styra sin gameplan. Jag menar inte att Lauridsens idéer varit dåliga, inte heller att spelarna han haft till sitt förfogande varit dåliga, det kändes bara aldrig som att det klickade bra för dem.
Med Vangså i laget verkar de inte bara ha hittat ett defensivt och stabilt ankare utan även en harmoni i laget där taktiker blandas med frihet till sina offensiva playmakers Aistrup och Kristian "k0nfig" Wienecke, något jag saknade förut. Wienecke har länge känts instängd, men jag vågar påstå att detta var hans bästa turnering hittills i sin karriär och var definitivt en kandidat för MVP-titeln, trots att hans lag slutade på en andraplats.
Nästan hälften av alla lag gjorde debut med minst en ny spelare under Malmö, så även om det skulle bli en superintressant tävling att följa var det inte riktigt av yttersta klass på grund av detta. Av storfavoriterna för majorn var det bara SK och Astralis som behöll sina lag så att de i sin tur skulle stå som favoriter för DH Malmö var de flesta ganska eniga om.
Giganterna faller
Astralis blev egentligen inte speciellt hårt pressade i gruppen, en enkel seger mot Renegades och en BO3-vinst mot Na'Vi som precis klargjort att de ska bygga om hela sitt lagbygge efter att Danylo "Zeus" Teslenko kommit tillbaka. De gjorde vad som förväntades av dem och den stora floppen kom först emot Gambit. Kazakerna, som precis blivit av med sin IGL, borde inte ha varit ett större problem för Lucas "gla1ve" Rossander och co. och det var inte bara faktumet ATT de förlorade, det var också HUR de gjorde det som överraskade mest. Totalt nedstängda och svarslösa, 16-6, på sitt eget kartval mirage, som Gambit knappt spelade med förra laget. Vad hände Danmark?Det andra favoritlaget, SK, gjorde en mer respektabel insats, även om man hade förväntat sig mer. Det slutade med att de bara föll mot lagen som senare skulle stå i final, G2 och North. Med det i åtanke kanske de hade tagit sig till final om de bara hade vunnit en av de matcherna. Själv kallar jag fortfarande SK för världens bästa lag, så personligen är jag besviken över att de inte gjorde just det. Det som överraskade mig mest var deras fall mot G2 på Inferno, där de tappade en 14-8-ledning till en övertid som de senare förlorade. Extremt okaraktäristiskt då det annars brukar var en av deras absoluta styrkor. Den mentala biten. Att i de där lägena lägga in en extra växel och bara stänga.
Lagbyggena är inte redo
Av lagen som gjort spelarbyten var det bara North som faktiskt på riktigt såg ut som ett nytt lag. Med Valdemar "valde" Bjørn Vangså i laget tycktes North ha fått ordning på sina roller och man såg för första gången på länge glimtar av den Philip "aizy" Aistrup som dominerade i dignitas för två år sedan. När det kommer till resten av de lag som gjort byten tog sig varken Renegades, Fnatic, Faze, Cloud9 eller Mousesports ur gruppen.Glöm Renegades, då David "Jayzwalkingz" Kempner snarare var en inhoppare mer än något annat. Det är väl ännu ingen som ifrågasätter bytena i resten av lagen men att det kommer att behövas mycket tid och hårt jobb innan de på riktigt kan nå sin potential blev tydligt. Faze såg fortfarande lite vilsna ut på sina T-sidor och behöver en starkare struktur att falla tillbaka på innan de kan släppa lös sina stjärnor, för än sålänge såg det ut för mycket som en FPL-match.
Cloud9 tycks fortfarande ha samma problem som tidigare, de saknar en ledare. De provar sig fortfarande fram med vem som ska hålla i tyglarna och det där måste de få ordning på, helst igår, för att de ska kunna tas på allvar på riktigt. En ledare har Navi, Fnatic och mousesports så jag ser deras utveckling som mer självklar framöver än den för amerikanerna.
Finallagen förtjänade sina platser
Även om finalen tillsynes såg ensidig ut för G2 Esports är jag mäkta imponerad av båda lagen. Det franska superlaget, som jag inte gillat att kalla dem förrän nu, har sedan sin start aldrig hittat en trygghet i sitt spel och deras titel i ESL Pro League-finalerna kändes mer baserad på individuell skicklighet än ett bra lagbygge.Som de spelade hela turneringen igenom i Malmö var ett helt annat lag. Bred taktikbok, disciplin i beslutstagande och i det ekonomiska spelet och en tydlig gameplan där alla spelare bidrog enormt. Fortsätter de på det här spåret kommer de vara i många finaler framöver. Att dem nu dessutom börjat spela alla sju kartor gör dem knappast till ett mindre hot.
North har, som nämnts ovan, äntligen fått ordning på sitt lag. Jag har tidigare haft problem med kombinationen av spelarna och hur Mathias "MSL" Lauridsen ville styra sin gameplan. Jag menar inte att Lauridsens idéer varit dåliga, inte heller att spelarna han haft till sitt förfogande varit dåliga, det kändes bara aldrig som att det klickade bra för dem.
Med Vangså i laget verkar de inte bara ha hittat ett defensivt och stabilt ankare utan även en harmoni i laget där taktiker blandas med frihet till sina offensiva playmakers Aistrup och Kristian "k0nfig" Wienecke, något jag saknade förut. Wienecke har länge känts instängd, men jag vågar påstå att detta var hans bästa turnering hittills i sin karriär och var definitivt en kandidat för MVP-titeln, trots att hans lag slutade på en andraplats.
