Alltså ASLÖFHASG vad nervös jag var när jag satte igång streamen för första gången - herregud! Inte för att jag förväntade mig värsta stormen med människor men att 15 personer suttit med mig konstant och kollat till och från är för mig ganska sjuk känsla. Förstår verkligen det där med scenskräck haha! På två timmar har jag insett en hel del:
Folk är snällare än man tror
På något sätt blev det mysigt att veta att folk peppar en och kommenterar ens plays. PogChamp är fan min nya favorit, haha!
Det blir sjukt varmt!
Satt i mjukisar och en stor hoodie så det kanske inte är så konstigt, men tror att adrenalinet gör mer än vad man tror för en. Sen sitter jag kanske inte lika fullt påklädd när jag kör själv utan cam eller liknande såklart haha! Thank god for fönster!
Heltids-streamers är sjukt coola!
Okej, på två timmar insåg jag att det lilla jag gjorde inte är mycket för världen egentligen, fatta dem som gör detta varje dag!? Flera timmar dessutom. Jag fascineras verkligen av det och tycker det är riktigt coolt hur de lyckats "settle down" och bara köra sitt race. Props till er!
Att alltid försöka vara sig själv så mycket som möjligt
Sist men inte minst, klassikern, som också en av tittarna peppade med; "tänk inte så mycket på hur du spelar och att folk kollar, vara bara dig själv" — och det är något jag bär med mig i bakhuvudet också. För en gång skull kan jag vara hur mig själv jag bara vill och känner för vilken känns otroligt skönt. Jag kan garva, jag kan skrika och till och med den där finnen på hakan får la vara där då... Det är något jag defintivt skall fortsätta att träna på, att bara vara!
På något sätt blev det mysigt att veta att folk peppar en och kommenterar ens plays. PogChamp är fan min nya favorit, haha!
Det blir sjukt varmt!
Satt i mjukisar och en stor hoodie så det kanske inte är så konstigt, men tror att adrenalinet gör mer än vad man tror för en. Sen sitter jag kanske inte lika fullt påklädd när jag kör själv utan cam eller liknande såklart haha! Thank god for fönster!
Heltids-streamers är sjukt coola!
Okej, på två timmar insåg jag att det lilla jag gjorde inte är mycket för världen egentligen, fatta dem som gör detta varje dag!? Flera timmar dessutom. Jag fascineras verkligen av det och tycker det är riktigt coolt hur de lyckats "settle down" och bara köra sitt race. Props till er!
Att alltid försöka vara sig själv så mycket som möjligt
Sist men inte minst, klassikern, som också en av tittarna peppade med; "tänk inte så mycket på hur du spelar och att folk kollar, vara bara dig själv" — och det är något jag bär med mig i bakhuvudet också. För en gång skull kan jag vara hur mig själv jag bara vill och känner för vilken känns otroligt skönt. Jag kan garva, jag kan skrika och till och med den där finnen på hakan får la vara där då... Det är något jag defintivt skall fortsätta att träna på, att bara vara!
Tack för all pepp ikväll :D
