Snus (från tyskan Schnauze, "näsa") är en tobaksprodukt innehållande nikotin som används som njutningsmedel. Det ursprungliga snuset var torrt och användes som luktsnus (kallat snuff), det vill säga intogs genom att man sniffade upp det i näsan.


Dagens våta snus består av en finmalen tobak som behandlats med koksaltslösning och därefter fermenterats i värmerum. Efter denna jäsning behandlas snuset med aromer, smak- och färgämnen enligt producentens önskemål. I Sverige tillverkas emellertid snus på ett speciellt sätt. Under tillverkningen pastöriseras snuset i en värmeprocess, och fermenteras alltså inte.


Vått snus som är avsett för oralt bruk är i det hänseendet inte helt olikt tuggtobak. I munnen tas nikotin upp av kroppen och transporteras runt denna via blodet. Många ser våtsnuset som ett hälsosammare alternativ till tobaksrökning och detta har lett till att en hel del människor har gått över från cigarettrökning till snusning. I Sverige finns det drygt en miljon snusare.


Myt :

Snus innehåller inte glas och har heller aldrig gjort det. Myten om glas i snus är gammal och hur den uppstått vet ingen säkert. Förr kunde det hända att saltkristaller utkristalliserade sig i snuset, vilket möjligen missuppfattades som glas. Även små sandkorn kan följa med tobaksbladen vid framställningen och missuppfattas som glas. Enligt myten skulle anledningen till att använda glas i snuset ha varit att glaspartiklarna skulle göra rispor i slemhinnorna så att nikotinet togs upp bättre och därmed snabbare leda till ett beroende. Snuset innehåller ändå ämnen som fräter på slemhinnorna, så detta är knappast nödvändigt.

–

copycat =