1
Livs Tips?Does it get better?
Postat av jonas9511 den 5 Juli 2013, 04:07
19 kommentarer · 335 träffar
Tja jag är tillbaka pga att livet kört ihop sig lite (typical me) och skulle gärna behöva lite uppmuntran och tips så jag tänkte att alla härliga personer på fragbite kunde hjälpa mig.
(Wall of text)
Om jag ska ta det från början så hade jag världens vackraste flickvän, hon var verkligen underbar. Jag hade många vänner, många tjejer ville ha mig... Jag var verkligen kung! Men allt förändrades när min faster ringde mitt i natten och berättade att min pappa som drogat i 17 år tagit en överdos och att han inte hade klarat sig. Min pappa var aldrig direkt där för mig... Han valde alltid droger framför mig,min bror,syster och mamma. Ändå satte hans försvinnande mig i en djup depression. Pga min depression så slutade jag gå till skola samt umgås med vänner och konsekvenserna utav det var att mina vänner slutade bry sig/sa upp kontakten för dom tyckte att jag var tråkig och dryg...
Dom enda jag hade kvar var min flickvän och mina två bästa vänner Adam och Abbe.
Efter ungefär 4 månader började jag sakta ta mig ur min depression och livet blev ljusare... Trodde jag. Där jag bor finns det en motorväg ungefär 20 meter ifrån gården. Min syster är 4 år så man måste ha 100% koll på henne så inget händer. Men en dag råkade hon sparka en boll lite för hårt och den rullade ner för en liten backe (som är precis innan motorvägen) och hon sprang efter. Vi märkte inget först, min bror såg henne springa mot vägen och vi började springa för att hinna få tag i henne. Eftersom min bror är 21 och 20 cm längre än mig så va han snabbare och hann ut i vägen för att hämta henne. Han hinner precis knuffa undan min syster innan det kommer en bil.
Min bror gråter,vaknar skrikande varje natt av mardrömmar. Han blev såpass skadad utav bilen så dom blev tvingade att amputera bort benet ifrån knät och ner. Min mamma lever i total chock och jag har börjat sjunka in i depression igen vid den här tiden.
För en månad sen hade mina enda 2 vänner tröttnat och sagt upp kontakten... För 3 dagar sen fick min flickvän nog...
Jag vet inte längre vad jag ska göra. Känns som det bara finns ett sätt att få slut på allt... Och det är något jag helst undviker... Jag vill inte vara killen ni läser om i tidningen och tycker synd om utan jag vill vara killen folk kan se upp till för att jag var stark nog att ta mig ur det. Allt jag gör är att lida. Så snälla ni seriösa fragbiters kan väl ge mig lite tips om hur man får sitt liv bättre? Och ni andra typer kan gärna skriva något roligt och få mig på lite bättre humör.
(Wall of text)
Om jag ska ta det från början så hade jag världens vackraste flickvän, hon var verkligen underbar. Jag hade många vänner, många tjejer ville ha mig... Jag var verkligen kung! Men allt förändrades när min faster ringde mitt i natten och berättade att min pappa som drogat i 17 år tagit en överdos och att han inte hade klarat sig. Min pappa var aldrig direkt där för mig... Han valde alltid droger framför mig,min bror,syster och mamma. Ändå satte hans försvinnande mig i en djup depression. Pga min depression så slutade jag gå till skola samt umgås med vänner och konsekvenserna utav det var att mina vänner slutade bry sig/sa upp kontakten för dom tyckte att jag var tråkig och dryg...
Dom enda jag hade kvar var min flickvän och mina två bästa vänner Adam och Abbe.
Efter ungefär 4 månader började jag sakta ta mig ur min depression och livet blev ljusare... Trodde jag. Där jag bor finns det en motorväg ungefär 20 meter ifrån gården. Min syster är 4 år så man måste ha 100% koll på henne så inget händer. Men en dag råkade hon sparka en boll lite för hårt och den rullade ner för en liten backe (som är precis innan motorvägen) och hon sprang efter. Vi märkte inget först, min bror såg henne springa mot vägen och vi började springa för att hinna få tag i henne. Eftersom min bror är 21 och 20 cm längre än mig så va han snabbare och hann ut i vägen för att hämta henne. Han hinner precis knuffa undan min syster innan det kommer en bil.
Min bror gråter,vaknar skrikande varje natt av mardrömmar. Han blev såpass skadad utav bilen så dom blev tvingade att amputera bort benet ifrån knät och ner. Min mamma lever i total chock och jag har börjat sjunka in i depression igen vid den här tiden.
För en månad sen hade mina enda 2 vänner tröttnat och sagt upp kontakten... För 3 dagar sen fick min flickvän nog...
Jag vet inte längre vad jag ska göra. Känns som det bara finns ett sätt att få slut på allt... Och det är något jag helst undviker... Jag vill inte vara killen ni läser om i tidningen och tycker synd om utan jag vill vara killen folk kan se upp till för att jag var stark nog att ta mig ur det. Allt jag gör är att lida. Så snälla ni seriösa fragbiters kan väl ge mig lite tips om hur man får sitt liv bättre? Och ni andra typer kan gärna skriva något roligt och få mig på lite bättre humör.
