1
Komma närmare b-ror
Postat av robzter den 29 Mars 2013, 20:01
11 kommentarer · 384 träffar
Tjäna fb, behöver skriva av mig / få lite hjälp med mitt problem.
Jag o min bror har varit skitnära varandra sen barndomen och för ca 5 år sedan flyttade han till norge pga jobb. Han har vart och hälsat på i sveriga några gånger om året och varje gång blir det bara stelare och stelare eftersom han bara blir mer vuxen gång efter gång... Det har blivit som en börda att vara tvungen att försöka umgås med honom nu mera.
Nu är han här igen och jag är done med att det är så jävla stelt hela tiden. Det är som att snacka med en främling även fast det är min bror. Han tar alltid ta initiativet att försöka hitta på något men jag känner varje gång att det bara blir tråkigt och stelt eftersom vi fått olika intressen och att det ändå bara blir lite stelt när vi umgås.
Nu har vi nyss snackat om det och han vill att vi ska göra saker som båda tycker om att göra men när vi gör det blir det bara samma som innan att det blir tråkigt eftersom han är lite halvt som en främling för mig eftersom han förändrats så mycket. När vi väl umgås snackar vi ju fortfarande mycket men det är ändå inte samma sak..
Jag har dessutom tappat intresset för att göra de sakerna vi gjorde när vi va små såsom att spela basket och göra mycket andra saker tillsammans på våran fritid.
Han är fortfarande denna typen som är lite halvt barnslig av sig men han är det på ett lite vuxnare sett ifall ni förstår vad jag menar. Jag vill att vi ska kunna komma närmare honom såsom det var förr men jag vet bara inte hur. Vi har haft mycket såhär deeptalks men det blir bara inte samma.
Har ni några tips om hur jag kan komma närmare honom? Har ni vart i ungefär samma situation?
ps : han är 25 och jag 17 och han brukar alltid ta med någon tråkig polare som han lärt känna i norge
Bara seriösa svar tack och ja jag har väl skrivit fel någonstans.
Jag o min bror har varit skitnära varandra sen barndomen och för ca 5 år sedan flyttade han till norge pga jobb. Han har vart och hälsat på i sveriga några gånger om året och varje gång blir det bara stelare och stelare eftersom han bara blir mer vuxen gång efter gång... Det har blivit som en börda att vara tvungen att försöka umgås med honom nu mera.
Nu är han här igen och jag är done med att det är så jävla stelt hela tiden. Det är som att snacka med en främling även fast det är min bror. Han tar alltid ta initiativet att försöka hitta på något men jag känner varje gång att det bara blir tråkigt och stelt eftersom vi fått olika intressen och att det ändå bara blir lite stelt när vi umgås.
Nu har vi nyss snackat om det och han vill att vi ska göra saker som båda tycker om att göra men när vi gör det blir det bara samma som innan att det blir tråkigt eftersom han är lite halvt som en främling för mig eftersom han förändrats så mycket. När vi väl umgås snackar vi ju fortfarande mycket men det är ändå inte samma sak..
Jag har dessutom tappat intresset för att göra de sakerna vi gjorde när vi va små såsom att spela basket och göra mycket andra saker tillsammans på våran fritid.
Han är fortfarande denna typen som är lite halvt barnslig av sig men han är det på ett lite vuxnare sett ifall ni förstår vad jag menar. Jag vill att vi ska kunna komma närmare honom såsom det var förr men jag vet bara inte hur. Vi har haft mycket såhär deeptalks men det blir bara inte samma.
Har ni några tips om hur jag kan komma närmare honom? Har ni vart i ungefär samma situation?
ps : han är 25 och jag 17 och han brukar alltid ta med någon tråkig polare som han lärt känna i norge
Bara seriösa svar tack och ja jag har väl skrivit fel någonstans.
