Det hela började med att vi små tjaffsade över hennes ex som hon inte kunde sluta snacka med för dom var så bra vänner osv..
men jag tyckte det inte var okej och jag sa till henne att det kommer inte funka om hon alltid snackar med honom. Det gick bra ett tag men sen så började hon snacka med honom igen. Orsaken till att jag inte fixade att dom snackade var att han en gång han försökt flörta och lägga in några små stötar då och då. Är det konstigt att jag tyckte som jag tyckte?


Igår så låg vi i sängen och vi började diskutera över vårat förhållande och alla små tjaffs vi hade som vi aldrig riktigt lyckades lösa. Då började hon gråta och sa att det inte kommer att funka, hon sa att hon älskade mig och det var därför hon gjorde som hon gjorde.


Ganska kortfattat.


Jag vet inte vad jag ska göra jag saknar henne som fan, och vi har varit tillsammans i ett år. Jag vet om allt snack om att första kärleken aldrig håller och man ska ta erfarenheten och lära sig utav den men det känns som jag aldrig kommer få någon som henne.


Vad ska jag göra? vore riktigt schysst om någon kunde ta sig tiden och svara:)