1
En allvarlig bov i samhället?
Postat av rostig räcer den 22 Juni 2006, 15:03
109 kommentarer · 100 träffar
*** VARNING FÖR LÅNG TEXT! KLAGOMÅL HÄNVISAS TILL CAREBEAR@HOTMAIL.COM***
Ni hao. (Redan ett tydligt tecken, fniss)
Är inte World of Warcraft ett fantastiskt spel? Jag menar, varför bekymra sig över läxor, räkningar och städning när du istället kan förbättra dina resistances så du äntligen kan börja inkassera epics? Eller varför inte skita i att äta så att du slipper irritera raidleadern om du är ny i guilden? Eller varför inte stanna uppe lite längre o farma så att du kan köpa din j*kla epic mount någon gång?
Många känner säkert igen sig av ovanstående och hur detta spel någon gång fått dig att ta beslut som du aldrig annars skulle ta. För mig gällde allt det som står ovan och idag kan man säga att jag inte direkt dyrkar spelet som jag en gång gjorde. Eller är det ett spel? Jag har i alla fall aldrig påverkats så omfattande av ett spel tidigare…
I denna tråd vill jag få en uppfattning om hur många det är som delar samma erfarenhet som jag av detta ovanliga spel och hur många det är som håller med om att det bl.a. är en stor fara för ungdomar som är i åldern att ”bestämma” sin framtid, som jag. Jag har märkt av det på flera håll under en lång tid, och nu tyckte jag att det kunde vara intressant att kolla av fragbite om det stämmer. Jag tänkte alltså berätta om min erfarenhet av "spelet" och påvisa dess potentiella konsekvenser om spelutvecklarna får som de vill, sedan vill jag höra era åsikter.
Jag introducerades till World of Warcraft för över ett år sedan (i slutet av nian för att vara exakt) och jag låg i ett övertygande läge betygsmässigt inför slutbetyget för högstadiet enligt mig själv. 6 klara MVG sedan tidigare och minst 4 väntade höjningar om allt skulle hålla i sig.
Jag var rätt optimistisk till detta, vid den tiden, nya spel även fast dess genre inte riktigt fallit mig i smak tidigare, och även fast jag aldrig riktigt varit en "hardcore"-gamer. När tiden löpte på blev främst mina föräldrar vittnen till många ovanliga förändringar gällande mig, utan att jag själv märkte det ALLS. Timmarna jag vanligtvis tillbringade vid datorn hade säkerligen fyrdubblats och slutbetyget var absolut ett bevis för en minst sagt sjuklig förändring. Jag slutade på 4 MVG, 1 G och resten VG, vilket innebar 2 sänkningar och minst 4 uteblivna höjningar. Mina föräldrar var självklart oroade, men de litade på att jag kunde rycka mig i kragen och räta upp det hela eftersom jag aldrig tidigare visat tendenser till annat. Jag lovade dem att jag skulle sluta spela innan gymnasiestarten och därefter skärpa mig, på allvar.
Detta kunde jag ju såklart inte hålla och det hela fortsatte en tid in på gymnasiet och satte även där sina spår. Det slutade med att far min ryckte ur internetsladden, mitt i en MC-raid (Dåtidens värsta situation inom WoW) och det var en åtgärd som absolut aldrig tidigare hade varit nödvändig att ta. Skiten var bara tvungen att spolas ner och det var dags att vakna upp ur psykosen, jag slutade med WoW. Jag insåg att det enda sättet att hålla mig borta från det var att ta bort min "gubbe", och det gjorde jag. Hela uppvaknandet bestod utav ett par helvetesveckor som jag gärna aldrig upplever igen, och jag hade aldrig tidigare sett mina föräldrar så ursinniga som då. Min kära mor sade dessutom vid ett senare tillfälle att hon aldrig upplevt något liknande sen tiden då min äldre syster led av anorexia (en typ av ätstörningssjukdom). Det var nog vid det tillfället jag började förstå hur sjukligt detta spel hade påverkat mig.
Det var början på en ny tid, men jag tappade inte intresset för spelet som helhet och dess nyheter. Genom ventrilo hade jag hela tiden koll på kompisars framgångar i spelet och på webben var jag ständigt uppdaterad, bl.a. på min gamla guilds hemsida. Skillnaden var dock att det inte påverkade mitt skolarbete, som för övrigt tog full fart i positiv riktning. Det var en skön period som gav mig blickar för annat, men när en kompis bestämde sig för att börja "PvP":a för fulla muggar, var jag snabb att erbjuda mig som hjälp, (många av er vet säkert vilket S*TANS jobb det är att ta hög rank) eftersom PvP var något jag tyckte var kul.
Tiden gick och jag märkte mer och mer att detta PvPande inte heller påverkade mitt skolarbete, vilket självklart gjorde att jag mer och mer tänjde på gränserna. Det slutade med att jag fyllde på mitt account med speltid och levlade upp en Shaman till 60 BARA för att PvPa, eftersom det påverkade ju inte mitt skolarbete?
"Shame on me if you fool me twice" kanske man kan tycka, men jag slukades såklart återigen av detta monster. Denna gång var det bl.a. nationella proven i matte som tog stryk och flertalet viktiga historieprojekt. Jag insåg dock relativt snabbt vad jag ställt till med och vreden gentemot detta spel gick inte att ifrågasätta.
Jag hade lärt mig en J*VLIGT stor läxa, men på bekostnaden av en del av min framtid. Visst gör det ont när jag nu på papper kan se hur jag underpresterat i de flesta av A-kurserna, och visst gör det ont att veta att betyget för en avslutad kurs inte går att ändra. Jag snackar inte om att jag fått IG i någon kurs, nej nej. Inte ens ett G faktiskt, men jag har alltid haft höga ambitioner och jag vet att jag kan prestera utefter det, så för mig tar det ganska hårt då det indirekt står stämplat i dokumentet: "DET HÄR ÄR DIN FRAMTID".
Jag har inte bara min egen historia som bevis för konsekvenserna av detta spel. Många jag känner har gått igenom exakt samma sak, om inte värre. En del av dem är personer som tidigare fullkomligt ratat spelet, eller hatat datorer i allmänhet, men som gav med sig eftersom det spred sig genom kompiskretsarna. Jag har sett dem fastna, men jag har inte sett dem ta sig ur.
En kompis t.ex. fastnade och gick igenom samma historia som jag, men istället för att ta bort sin gubbe, sålde han den. Därefter tog han i smyg över sin lillebrors account och satte igång där istället.
I över ett halvår har han nu tabbat ur spelet varje gång hans föräldrar gått in i hans rum och han har fixat så att man från windows inte kan se att han är inne på det. När hans föräldrar ryckt ur sladden till modemet för att han suttit så mycket vid datorn, kopplade han upp sig till grannens trådlösa nätverk och fortsatte. När denna utväg inte längre fanns, köpte han ett eget modem i smyg som han kunde koppla upp sig till.
Jag känner även några som går i hans klass och de spelar spelet de också. Jag vet inte lika ingående hur stora konsekvenserna varit hemma hos dem, men jag vet att alla av dem har skolkat för att spela WoW, och att samtliga minst har 3 icke godkända kurser av de ca.10 nyligen avslutade.
Enligt mig är alltså konsekvenserna för detta spel uppenbara och frågan är om man inte ska börja ta detta spel på allvar. Många av dem som "fastnar" i det lever bokstavligen talat i en annan värld, och det är ju kanske inte så konstigt eftersom spelet ÄR en värld.
Men var och hur ska man dra gränser? Jag har själv varnat ett större antal personer som tänkt börja med WoW, men likt förbannat fastnar de i skiten ändå. För visst är spelet en fara, eller har jag och min omgivning bara varit ett ”extremt” fall?
Dela gärna med er av era erfarenheter av detta spel och låt åsikterna flöda.
/ämpeo
Ni hao. (Redan ett tydligt tecken, fniss)
Är inte World of Warcraft ett fantastiskt spel? Jag menar, varför bekymra sig över läxor, räkningar och städning när du istället kan förbättra dina resistances så du äntligen kan börja inkassera epics? Eller varför inte skita i att äta så att du slipper irritera raidleadern om du är ny i guilden? Eller varför inte stanna uppe lite längre o farma så att du kan köpa din j*kla epic mount någon gång?
Många känner säkert igen sig av ovanstående och hur detta spel någon gång fått dig att ta beslut som du aldrig annars skulle ta. För mig gällde allt det som står ovan och idag kan man säga att jag inte direkt dyrkar spelet som jag en gång gjorde. Eller är det ett spel? Jag har i alla fall aldrig påverkats så omfattande av ett spel tidigare…
I denna tråd vill jag få en uppfattning om hur många det är som delar samma erfarenhet som jag av detta ovanliga spel och hur många det är som håller med om att det bl.a. är en stor fara för ungdomar som är i åldern att ”bestämma” sin framtid, som jag. Jag har märkt av det på flera håll under en lång tid, och nu tyckte jag att det kunde vara intressant att kolla av fragbite om det stämmer. Jag tänkte alltså berätta om min erfarenhet av "spelet" och påvisa dess potentiella konsekvenser om spelutvecklarna får som de vill, sedan vill jag höra era åsikter.
Jag introducerades till World of Warcraft för över ett år sedan (i slutet av nian för att vara exakt) och jag låg i ett övertygande läge betygsmässigt inför slutbetyget för högstadiet enligt mig själv. 6 klara MVG sedan tidigare och minst 4 väntade höjningar om allt skulle hålla i sig.
Jag var rätt optimistisk till detta, vid den tiden, nya spel även fast dess genre inte riktigt fallit mig i smak tidigare, och även fast jag aldrig riktigt varit en "hardcore"-gamer. När tiden löpte på blev främst mina föräldrar vittnen till många ovanliga förändringar gällande mig, utan att jag själv märkte det ALLS. Timmarna jag vanligtvis tillbringade vid datorn hade säkerligen fyrdubblats och slutbetyget var absolut ett bevis för en minst sagt sjuklig förändring. Jag slutade på 4 MVG, 1 G och resten VG, vilket innebar 2 sänkningar och minst 4 uteblivna höjningar. Mina föräldrar var självklart oroade, men de litade på att jag kunde rycka mig i kragen och räta upp det hela eftersom jag aldrig tidigare visat tendenser till annat. Jag lovade dem att jag skulle sluta spela innan gymnasiestarten och därefter skärpa mig, på allvar.
Detta kunde jag ju såklart inte hålla och det hela fortsatte en tid in på gymnasiet och satte även där sina spår. Det slutade med att far min ryckte ur internetsladden, mitt i en MC-raid (Dåtidens värsta situation inom WoW) och det var en åtgärd som absolut aldrig tidigare hade varit nödvändig att ta. Skiten var bara tvungen att spolas ner och det var dags att vakna upp ur psykosen, jag slutade med WoW. Jag insåg att det enda sättet att hålla mig borta från det var att ta bort min "gubbe", och det gjorde jag. Hela uppvaknandet bestod utav ett par helvetesveckor som jag gärna aldrig upplever igen, och jag hade aldrig tidigare sett mina föräldrar så ursinniga som då. Min kära mor sade dessutom vid ett senare tillfälle att hon aldrig upplevt något liknande sen tiden då min äldre syster led av anorexia (en typ av ätstörningssjukdom). Det var nog vid det tillfället jag började förstå hur sjukligt detta spel hade påverkat mig.
Det var början på en ny tid, men jag tappade inte intresset för spelet som helhet och dess nyheter. Genom ventrilo hade jag hela tiden koll på kompisars framgångar i spelet och på webben var jag ständigt uppdaterad, bl.a. på min gamla guilds hemsida. Skillnaden var dock att det inte påverkade mitt skolarbete, som för övrigt tog full fart i positiv riktning. Det var en skön period som gav mig blickar för annat, men när en kompis bestämde sig för att börja "PvP":a för fulla muggar, var jag snabb att erbjuda mig som hjälp, (många av er vet säkert vilket S*TANS jobb det är att ta hög rank) eftersom PvP var något jag tyckte var kul.
Tiden gick och jag märkte mer och mer att detta PvPande inte heller påverkade mitt skolarbete, vilket självklart gjorde att jag mer och mer tänjde på gränserna. Det slutade med att jag fyllde på mitt account med speltid och levlade upp en Shaman till 60 BARA för att PvPa, eftersom det påverkade ju inte mitt skolarbete?
"Shame on me if you fool me twice" kanske man kan tycka, men jag slukades såklart återigen av detta monster. Denna gång var det bl.a. nationella proven i matte som tog stryk och flertalet viktiga historieprojekt. Jag insåg dock relativt snabbt vad jag ställt till med och vreden gentemot detta spel gick inte att ifrågasätta.
Jag hade lärt mig en J*VLIGT stor läxa, men på bekostnaden av en del av min framtid. Visst gör det ont när jag nu på papper kan se hur jag underpresterat i de flesta av A-kurserna, och visst gör det ont att veta att betyget för en avslutad kurs inte går att ändra. Jag snackar inte om att jag fått IG i någon kurs, nej nej. Inte ens ett G faktiskt, men jag har alltid haft höga ambitioner och jag vet att jag kan prestera utefter det, så för mig tar det ganska hårt då det indirekt står stämplat i dokumentet: "DET HÄR ÄR DIN FRAMTID".
Jag har inte bara min egen historia som bevis för konsekvenserna av detta spel. Många jag känner har gått igenom exakt samma sak, om inte värre. En del av dem är personer som tidigare fullkomligt ratat spelet, eller hatat datorer i allmänhet, men som gav med sig eftersom det spred sig genom kompiskretsarna. Jag har sett dem fastna, men jag har inte sett dem ta sig ur.
En kompis t.ex. fastnade och gick igenom samma historia som jag, men istället för att ta bort sin gubbe, sålde han den. Därefter tog han i smyg över sin lillebrors account och satte igång där istället.
I över ett halvår har han nu tabbat ur spelet varje gång hans föräldrar gått in i hans rum och han har fixat så att man från windows inte kan se att han är inne på det. När hans föräldrar ryckt ur sladden till modemet för att han suttit så mycket vid datorn, kopplade han upp sig till grannens trådlösa nätverk och fortsatte. När denna utväg inte längre fanns, köpte han ett eget modem i smyg som han kunde koppla upp sig till.
Jag känner även några som går i hans klass och de spelar spelet de också. Jag vet inte lika ingående hur stora konsekvenserna varit hemma hos dem, men jag vet att alla av dem har skolkat för att spela WoW, och att samtliga minst har 3 icke godkända kurser av de ca.10 nyligen avslutade.
Enligt mig är alltså konsekvenserna för detta spel uppenbara och frågan är om man inte ska börja ta detta spel på allvar. Många av dem som "fastnar" i det lever bokstavligen talat i en annan värld, och det är ju kanske inte så konstigt eftersom spelet ÄR en värld.
Men var och hur ska man dra gränser? Jag har själv varnat ett större antal personer som tänkt börja med WoW, men likt förbannat fastnar de i skiten ändå. För visst är spelet en fara, eller har jag och min omgivning bara varit ett ”extremt” fall?
Dela gärna med er av era erfarenheter av detta spel och låt åsikterna flöda.
/ämpeo
Har du påverkats negativt av WoW?
504 personer har röstat
