Tjena. Tänkte om någon kunde hjälpa mig med Svenska läxan.


Den som gör det blir tilldelad sparvar eller Swepiracy invite. Båda om det är tillräckligt bra!


Skicka PM för email så kan vi diskutera priset, hehe




Publicerat 2009-04-22 04:00


”Vi fostras in i våra könsroller” är en vanlig åsikt. Men vad är det i så fall för osynliga händer som puttar pojkar och flickor åt olika håll? Skilda toaletter, skilda tonfall och skilda förebilder kan vara några svar.


Pojkar slåss mer och flickor pratar mer. Det är skillnader som syns tidigt på barn men vad de beror på är forskarvärlden inte ense om.


– Vid alla studier är barnen redan något år gamla – och vi påverkar dem väldigt mycket under deras första år, säger Lars Jalmert som är mansforskare och barnpsykolog.


Till exempel visar en studie att vuxna håller spädbarn olika beroende på vad de tror att barnet har för kön. De rosaklädda hålls oftare mjukt mot kroppen medan de blåklädda hålls mer rejält, en bit ut från kroppen och med ansiktet utåtvänt.


Läkaren Anna Nordenström som har studerat flickor med onormal hormonbalans ser däremot bevis för att vissa biologiska skillnader finns redan från födseln.


– Flickor med förhöjd testosteronhalt som foster får ett mer manligt beteende. När de blir några år gamla kan vi se att de leker mer pojkigt än sina systrar.


Med pojkigt menar hon tuffa utomhuslekar och bilar. Kopplingen mellan testosteron och leksaksbilar kan hon inte riktigt förklara.


– Kanske kan det ha att göra med ett bättre tredimensionellt tänkande.


Tittar man enbart på hjärnan syns inga större skillnader mellan små pojkar och flickor, berättar hon. Det verkar uppstå först under puberteten.


Även om Anna Nordenström anser att pojkar och flickor har vissa medfödda beteendeskillnader ser hon inga problem med att uppmuntra pojkar till flicklekar och tvärtom.


– Det är väl bra, om man bara inte begränsar barnen från att göra sånt som de tycker om.
Hon ser det som en fördel att uppmuntra båda sidor eftersom mer könsöverskridande personer fungerar bättre socialt än de som helt lever upp till mans- eller kvinnoidealet, enligt en amerikansk studie.


De allra flesta forskare tror på en kombination av biologi och miljö men hur ser miljöfaktorerna egentligen ut? Anette Hellman forskar vid Göteborgs universitet och har följt barn i förskolan under flera års tid, för att studera hur köns*identitet skapas. Hon arbetade själv som förskollärare i femton år och ser att medvetenheten om könsroller har ökat sedan dess. Till exempel tänker många på att inte berömma flickorna extra mycket för deras kläder.


Jämställdhetsarbetet på landets förskolor fick en skjuts i slutet av 1990-talet, bland annat genom föregångarna Björntomten och Tittmyran i Gävle (Insidan skrev om projektet 2001, se länk till höger). Sedan 2004 ska alla kommuner i Sverige ha minst en utbildad genuspedagog i förskolan och skolan. Mot den bakgrunden blev Anette Hellman förvånad över hur många tydliga könsmarkörer som fortfarande finns kvar.


– Dockhörnan är till exempel ofta inredd i rosa med spets, volanger och bilder på ballerinor, medan snickarhörnan är strikt funktionell och marinblå. Det sänder tydliga signaler om vem som hör hemma var.


Miljöns och bildernas makt är stor. Stereotypa budskap är svåra att undvika men hemma och på förskolan är det viktigt att tänka efter vad man sätter på väggarna, tycker Anette Hellman. Hon har också funderat kring toaletterna, som ibland är skilda för flickor och pojkar. På en av de förskolor hon studerade blev det ett problem eftersom pojkarna var i majoritet så att deras toalett ofta var upptagen. Men i stället för att låta dem använda flickornas toalett målade personalen ett streck utanför där de kunde köa.


– Jag förstår dem verkligen, jag har också de här föreställningarna inbyggda, man vill göra lite fint och gör en damtoalett. Det känns så rätt och enkelt. Men eftersom jag var där och antecknade så såg vi det plötsligt alla utifrån och började skratta, säger Anette Hellman.


Det finns också många undermedvetna mönster i hur vuxna talar med pojkar och flickor, berättar hon. Till exempel använder vi ljusare röst till flickor.


– Man kan stå i köket och lyssna på treans barnreklam och det hörs direkt vilket kön de riktar sig till. Nu är det en oerhörd karikatyr, men tendensen går igen hos de flesta.


Anette Hellman har också sett hur ordet bebis används olika mot pojkar och flickor. Barn tar ofta väldigt illa upp av att bli kallade ”bebis” och vuxna använder det för att säga åt dem på skarpen. ”Sluta nu, var inte en sån bebis”, fick flickorna oftare höra när de hade stökat till eller smutsat ner sig medan pojkarna fick höra det när de gnällde eller inte orkade.


– ”Bebis” är könsneutralt och ställs i motsats till att vara ”en stor pojke” eller ”en stor flicka”. Eftersom barn i allmänhet vill växa och bli stora är det ett effektivt sätt att lära in könsroller, förklarar hon.




Så vad är det ni ska hjälpa med:
Skriv ett svar på artikeln, tänk att publicera i samma tidning. Ta ställning i sakfrågan, för fram argument och referera till skribenten. Din text ska ta formen av ett debattinlägg där du tydligt och sammanhängande för fram din ståndpunkt samtidigt som du refererar till artikeln du läst. Referatet ska alltså fogas in i texten på ett naturligt sätt. Din källhänvisning ska vara smidigt infogad i texten. Tänk på att de som läser din debattartikel kanske inte har läst artikeln som du refererar till!


Tänk på:
* Din text kan fungera som ett debattinlägg i en tidning där referatet, ditt eget ställningstagande och dina argument är smidigt sammanfogade.


* Du använder stilmedel som är effektfulla och slående.


* Du anpassar ditt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.




DISK; Everybody say fest i parken... vad säger ni då?