Riktigt synd, blev faktiskt tårögd när man läst igenom halva.. bra skrivet grabben.

För övrigt så har pappa massa hjärtproblem och åkt in sådär.. Hände exakt samma sak att man fick åka in o allt det var nog hans 4e hjärtinfarkt o det var nog slutet trodde vi, vet hur det känns.. Men han klarade det som tur var, till skillnad från andra, första fragbitearn som jag faktiskt har respekt för, du kanske inte bryr dig, men detta ska du ha creds för. Riktigt tankeställare!

.,.,

#98 Jag beklagar verkligen över det som hänt, om du vill prata om det så vet du vart jag finns, jag finner inga ord just nu :-(

#100 Min pappa har med suttit i fängelse dock inte när jag levde, så kan inte säga hur det känns men jag är glad för din skull att din pappa lever och finns där, ta hand om er nu!

#101 Varför skulle jag inte bry mig!? Klart jag gör det, personer som du får mig att bli glad, folk som bryr sig och delar med sig, jag hoppas att din far och hela din familj lever friska och starka länge länge länge, sköt om er, ta vara på din far!

#102 Nej nej, tänk inte på det. Tänk bara positivt!

Blev riktigt berörd av texten. Kan inte ens föreställa mig hur det hade varit att vara i din situation.

Kämpa vidare, du kommer att träffa honom igen.

#104 Tack även du för dom fina orden, tack alla för att ni orkar bry er, jag bli faktiskt tårögd med en klump i halsen, att få se alla ni Fragbitare verkligen bry er om en "random snubbe"! Alla fina pm osv!

Tänk dig inte i min situation heller, det gör inget bättre! Sköt om dig!

Ta hand om dig gubben. Riktigt, riktigt fint skrivet! <3

Gråter atm. förstår dig på visst sätt, men ändå inte.
Både min bror och mor har varit nära att dö.

Aja, delar med mig lite utav min egen livshistoria då!

2003

Var min äldre bror med om en bilolycka, doktorerna trodde inte att han skulle överleva, var 11 då.
Han har också hållit på med droger i minst 10 år, så har i princip blivit avtrubbad i detta nu, han har åkt in och ut från behandlingshem etc.

2006

Min mor har fibromyalgi (Kronisk värk i leder och muskler).
Sov hos min kusin, mor som vanligt vis är nykterist drack vin och likör den kvällen.
Jag skulle ringa och säga god natt till mor, hon svarade inte. Anade att något inte stod rätt till, gick och lade mig efter.
Kl. 00:20 typ, vaknade jag till och kände mig EXTREMT illa till mods, kände ett starkt tryck mot hjärtat, visste direkt att något hade hänt mor. Jag bad min kusin att komma över om 20 minuter om jag inte hade ringt hemifrån. Tog på mig skor och sprang raka vägen hem.
När jag kom hem möttes jag av att det stank rök och alkohol, sprang in i köket och där låg mor på golvet.
Höll mig förvånansvärt lugn, ringde min äldre syster och ambulansen - då jag inte fick någon kontakt från mor.
När min syster kom bar vi upp mor i kökssoffan, kommer inte riktigt ihåg vad hon sade uppfattade bara att hon talade om att hon hade ätit sina smärtstillande.
Ambulans kom, sista jag kommer ihåg var att dom stormade in i lägenheten - bar upp min mor på en bår och mor bara log åt mig, sade sedan förlåt, och då brast det - grät hela natten och hela morgonen.
Jag och min syster (som jag också sov hos) åkte in direkt på morgonen för att titta till mor, läget var då stabilt och jag grät utav lycka.

Mor har inte rört en tablett eller en droppe alkohol sedan dess.


Pz out, fridens.

#106 Tack detsamma! må bra.

#107 Ush vad hemskt! Beklagar verkligen över det som hänt men kan inget annat än att säga att jag är glad för din familj skull att båda lever idag! Hoppas dom mår bra och fortsätter så! Sköt om dig.

#107 Just nu sitter jag med ett leende som går från öra till öra. Jag är så glad för din skull att det gick så bra. :) Take care

Jag har faktiskt haft relativ "tur" om man nu får kalla det det genom att bara förlorat min morfar, farfar och min halvbror. Farfar när jag var 2 och morfar när jag var 5. Brorsan när jag var 7. Jag kände inte någon av dem speciellt bra. Så det är det jag menar med "turen". Det enda jag kan komma ihåg från någon av deras bortgångar är när vi var på sjukhuset för brorsan och han låg medvetslös då han hade blivit påkörd av en buss. Jag minns att de skar så jävla djupt i mitt hjärta när jag såg pappa sitta vid hans sida och ha blodsprängda ögon.

Jag blir riktigt rörd av många av era texter, väldigt fina. Jag har en väldigt bra kontakt med min familj, dock är min farsa 66 år och jag 18. Visserligen är han relativt hälsosam, med det menar jag att han inte röker eller dylikt. Dock har han höga blodvärden och högt blodtryck och jag tror han tar tabletter för det. Det är nog mycket för att han har den där klassiska "pappamagen" som vi så väl känner igen. Annars sköter han all vvs, allt snickeri, drar all el, målar etc så han är den sista som ligger på latsidan.

Det enda tråkiga är att jag inte träffar han allt för mycket då han jobbar i Norge från tis-fre. Jag är en mycket kärleksfull person, så det är inget ovanligt men first thing tomorrow så ska jag ge mina föräldrar en riktig björnkram. Man vet aldrig när det tar kan ta slut, så man får ta vara på den tiden man har tillsammans.

Kärlek till er alla

#109 #108 Tusen tack.

#109 Gör så, ge dom en riktig björnkram, och hoppas det inte är något allvarligt med farsgubben, ganska vanligt att man får förhöjda värden när man börjar klättra över 60 linjen.

Fridens!

förstår inte hur folk kan dö när de är på sjukhus med dagens teknik, verkligen inte..

r.i.p.

Anton, första gången jag börjar grina över en text jag läst.
Mycket av det du skrev kunde jag relatera till. Min mor dog i cancer när jag var 12år (9år sen nu).
Varje gång jag tänker på henne, trycks jag ner utav misstaget jag gjorde. När mamma var som sjukast, några veckor innan hon gick igenom himmlens portar så hälsade jag på 1 gång, 1 gång?! Jag klarade inte av att se henne med alla slangar och att hon andades genom ett rör i halsen.
Jag är både glad och ledsen för din skull. Du fick iallafall se din far dagen innan han kom till ett bättre ställe, det är något jag önskar att jag gjorde.

Bästa hälsningar

..

#111 Det är sånt som händer, tråkigt men sant. Allt kan inte rädda liv :(

#112 Din mamma har det också bra där ovan, sköt om dig och din familj nu! kram

#113 Jag beklagar där också, det är hemskt förstår om du inte vill prata om det men jag hoppas du mår bra. Ha det bäst!

Fyfan vad fint skrivet, fällde några tårar kan jag säga. Hade någon nära till mig dött så hade jag nog inte velat fortsätta leva, jag vet hur det känns bara då ett husdjur går bort :(

Tänker på dig och alla ni andra som har någon nära som gått bort.
kram, Måns

min bror blev skjuten till döds i alby, förstår dig mannen<3

#116 Fy vad hemskt! Beklagar verkligen sorgen över din bror, hoppas han har det bra! :-(

Min mormor gick nyligen bort i cancer. Jag växte bokstavligt upp hos henne och min morfar medans mor och far pendlade till jobben som de nyss startat och då var de ju borta ca 16timmar per dag.

Att se henne lida de sista timmarna medans jag bad sjuksköterskorna göra sitt jobb om och om igen för att hon skulle kunna slippa lida, eller i alla fall få andas normalt.

Fick se henne lida till döds för att sjuksköterskorna fan inte gjorde ett piss, hon hade kunnat få ett enklare och mer värdigt slut.

Har aldrig gråtit så mycket i mitt liv tror jag...

Bra att du tar upp sånt här.

#118 Beklagar sorgen över din mormor, det är inte roligt när cancer eller någon sjukdom kommer till. Det är hemskt :-(

Din mormor har det nog bra nu!

Fick en riktig tankeställare nu ant, tack så mycket!

+8

Tänkte direkt på att det skulle vara en myt men då jag såg trådskaparen så visste jag direkt att det är så långt ifrån en myt det kan bli.
Jag har väl haft turen med mig att ingen av mina närmsta har dött så vet inte direkt hur man ska reagera men en sak är då säker, jag vill inte ens att min katt ska gå bort, önskar att han och hela min släkt kunde leva förevigt.

Ta vara på dig Ant, don't let the haters get to you.

#120 Varsågod, sköt om dig!


#121 :-D

#122 Vad glad jag blir att höra att din familj lever, det är verkligen skit kul! Hoppas det fortsätter så i evighjeter, evigheter osv! Sköt om det :-')

Första jag ska göra idag är att krama morsan när hon kommer hem :) samma sak me pappa när jag ska till honom. Jag beundrar din styrka att prata öppet om något sådant, vet dock känslan av att förlora någon. Du får gärna skicka pm om du vill prata vidare

Sorglig historia. Mina kondoleanser :/.

Blev tårögd :( Min pappa tog livet av sig 30 dagar innan jag fyllde 2 år.

R.i.p :( jodå, vet hur det känns när folk dör. Det är den värsts känslan

Skrivet med min Android-mobil

du skriver riktigt förstår dig. börja skriva böcker som sagt riktigt fint :(

Synd om dig bubbiz

Beklagar verkligen mannen. Lyssnar på den här låten när jag känner som du.

http://www.youtube.com/watch?v =siBCajh2g5E

rip

finns för dej 30slak!

#125 Det låter helt underbart :-) Tack för ditt stöd!

#126,27,28,29,30.31 Tack så mycket för erat stöd som ni giver och jag beklagar till er som förlorat era nära och kära, livet är inte lätt men man måste kämpa för att klara det! Men sköt om er nu!

fyfan..blir ju helt tårögd av alla historier :o

Jag vet att du inte trollar, därav blir texten så bra och man blir väldigt rörd av det.

Kommer ihåg samma år 2008 då min morfar gick bort. vi hade varit, jag,min bror och min pappa hos några släktingar utanför Gustavsberg(Mina föräldrar är också skilda). Då ringde mamma att morfar hade brutit armen när han skulle vrid på sig när han låg och sov( Han hade nämligen skelettcancer sen några år tillbaka). Ja det var ju tråkigt, hoppas att han blev bra tänkte jag typ, trodde inte det var så jäkla allvarligt. Vi åkte hem där vi bor,faktiskt utanför Norrköping några mil från Motala.På morgonen ringer mamma och pappa svarar och de sitter och pratar en riktigt lång stund. Sen när pappa lägger på säger han en mening jag aldrig kommer glömma:

" Nu finns inte eran morfar längre". Faktum är att jag grät inte eller så då, Jag blev självklart ledsen men jag grät inte av någon anledning. Men på begravningen...fyfan halvvägs in i begravningen gick det inte att hålla emot och jag grät och grät och grät. Det jag var mest ledsen över var alla mina andra släktingar hur dem kände sig. Bland annat mormor, efter som att de hade varit gifta i 55 ÅR! Nu är den eran slut... Och ännu mer när morfars bror stog framme vid kistan och berättade om när han och morfar och deras syskon åkte runt i hemtrakten och morfar berättade om vad han hade gjort etc. Så jävla känslosamt så det finns fan inte.

Ta hand om er och era släktingar...man vet aldrig när dem lämnar oss <3

Bra skrivet och man blev riktigt rörd. Är tacksam för att min pappa fortfarande är vid livet!
Ta hand om dig<3