1
Varför lagg på server?
Postat av Vän av ordning den 30 Januari 2005, 23:31
19 kommentarer · 208 träffar
... död efter de´nna tråd
Ibland vet jag inte vad jag ska säga eller göra. skulle någon ens bry sig om jag hade vetat?. tänker jag efter så har jag aldrig mått riktigt bra.
Det har alltid varit något som varit i vägen eller något fel. man har 1 liv. 1 liv att älska,hata,gråta. det finns så mycket dåligt och så mycket bra.
Men för mig blir det aldrig bra förstår inte vad jag gör för fel eller vad som är fel på mig?.
Fattar så lite om mitt liv eller min existens på denna jord. Ibland förstår jag mig inte på hur folk tänker. sitter just nu i vent och lyssnar på 2 kompisar. medans jag skriver det här och jag tänker bara på vilka idioter dom är
eller tänker dom samma som jag. vad har dom för liv? vad har jag för liv?.
Sitter och tänker på något som ska göra mig speciell, att jag ska få uppmärksamhet. vad finns det att göra. Nästan ingenting. eller jo?.
kalla mig sjuk, dum i huvet. men måste bara säga ut mina tankar. vet inte om någon tänker som jag. eller gått igenom det jag har. finns säkert men hittar aldrig dom
Dricker alkohål ständigt, röker på tok för mycket, men får inte kontakt med någon som man riktigt kan prata med. om ni förstår hur jag menar.
Jag har vänner fast inte dom som riktigt bryr sig eller riktigt frågar hur mår du? är det okej med dig. skit samma lär inte hitta dom för att jag skriver det här.
Sen kommer kärleken. det mest underbaraste men ändå inte. kärlek är så underbart det måste beskrivas, många har varit med om det. andra inte. men när det
tar slut eller blir problem så är det så EXTREMT jobbigt så det går banne mej inte förklara i ord. det är i tankarna hela tiden och det går inte göra något annat.
allt runt om kring försvinner och du har kärleken på tankarna. kanske det inte riktigt är så för dig, men för mig är det. jag är den känsliga typen. ibland vill jag vara det
ibland inte. Finns inga ord hur mycket jag saknar den männsika jag älskade och fortfarnade gör.
Tiden går sakta, somnas i sömns gråtande varje natt till och med mitt i skolan fäller jag några tårar för kärleken och för dig.
såg just på filmen "Love Acutally" den var en riktig dröm den filmen, ni som sett den kanske förstår hur jag menar. precis alla får kärlek, närhet, ompysling i slutet.
Efter filmen började jag gråta och tände en ciggarett och ställde fråger till mig själv.
Varför händer det aldrig så med mig?
Varför kan inte verkligheten vara som filmen
Varför är det alltid något fel?
Kan det bara inte hända mig och sen låta det vara så för evigt, som man va liten och hörde när man såg kalle anka på nyår robin hood och hans prins marrian levde lyckligt för evigt.
Om det bara kunde hända mig. hade jag inte begärt något, jag hade slitit skiten ur mig för att få det. men vet inte hur jag ska göra det, eller om de ens går.
jag mår bättre av att skriva ut de, får inga svar, det gör ont men det känns bättre att skriva ut de än att ha det i huvet, det försvinner inte men på något konstigt sätt
så tycks de få mig lite mer "happy".
Om jag tänker efter så mår jag just nu bra, men inom 10 mintuer kommer jag gråta, för det känns eller verkar inte finnas någon människa som är lik mig på mitt sätt
Och det gör att jag känner mig så otroligt ensam det gör riktigt ont och det gör mer ont att tänka om det är så här mitt liv kommer vara i framtiden.
kan beskriva 1 dag för er, ni behöver inte läsa något av det jag skriver men vill skriva av mig för jag känner att det skulle inte skada eller direkt hjälpa mig.
Kanske somnar efter 3 - 4 timmar i sängen gråtandes vaknar upp utan någon som helst lust att leva i en värld som ingen riktigt bryr sig om mig. äter något lätt
och fixar iordning mig för en lång och sorgsen dag. Orkar inte med att träffa någon så jag går ensam 3 km istället. påvägen tar jag antingen en ciggarett för att hålla mig
lugn eller så gråter jag. framme vid skolan efter en sorgsen morgon promenad. Ingen hälsar. förutom någon lärare, men hur mycket bryr han sig om en elev.
Sitter i klassen och ignorerar allt förutom mina tankar och frågar i mitt huvud. ser hur klasskompisarna skrattar och pratar, medans jag sitter längst bak med vem? ingen alls förutom mig själv och mina tankar som dödar mig. Skolan går inte direkt bra, efter de jag skrivigt kanske ni förstår varför. Lektion efter Lektion tänka tänka tänka. HÄNDER DET INGET MERA?. går till resturangen vi äter på, sitter ensam så klart. tankarna kommer igen gud va ovanligt. Föressten finns Gud?, ibland tror jag på det ibland inte. Känns inte som han har visat sin existens för mig, eller hört mina böner. Kanske jag var satt här för att känna mig ensam, att vara plågad.
Kanske om några år mitt liv blir bättre, kanske inte. vad händer om det inte blir bättre. Kommer jag ta mitt liv, eller kommer jag va feg nog att inte göra det, det är fegt att ta självmord, men inte för min del när jag inte har några vänner eller familj som bryr sig, ni som säger att min familj bryr sig har FEL, ni känner inte dom, det gör jag.
Jag är nu 18 år, inte känt någon kärlek eller jo, kärlekens dåliga sidor. vem vill känna av dom. är det fel på mig?, jag försöker försöker försöker men det går inte, hur mycket jag än än vill. mitt liv är plågat jag ser ingen som helst utväg. kanske det är ett liv efter detta, många gånger har jag velat och till och med försökt ta mitt liv men det gjorde så ont så jag vågade inte mera. men jag vill, mitt liv är värdelöst nu och det blir FAN inte bättre. jag tror på ett liv efter detta det är därför jag försöker och jag hoppas att 1 gång inom kort tid vågar jag ta steget som innebär min död.
Som det ser ut nu så vill jag se slutet på mitt liv, kanske jag får snart. kanske jag blir skjuten av någon, kanske jag vågar ta steget att ta mitt egna liv. Det är det jag önskar, ni förstår säkert inte men försökt förklara så gott kan. som sakt har jag förklarat en vardag för er. Nu kommer helgen
Fredagen gråtandes till sömns åter igen samma skoldag, på kvällen kommer enligt mig min höjdpungt. alkoholen en enkel bort förklaring men på något sätt gör det mig gladare men ändå inte, svårt att förklara. Dricker rejält mycket 1 70is kanske 2-3 öl beroende på. det är en utanflykt från verkligheten för mig, jag måste ha den för att överleva och det är när jag är full som jag vågar, kanske jag vågar denna helg som kommer eller nästa helg.
Sitter och lyssnar på musik som ska vara 'uppryckande' det tycks inte hjälpa på mig känner mig mer och mer nertryckt. något får hända snart ska jag ta tag i mitt liv och försöka att verkligen få det att fungera. Kärlek vågar jag mig inte på, men saknar det så otroligt mycket. Vet inte vad jag vill, klarar inte av att ha det såhär längre. måste känna närvarå av någon, känna mig meningsfull, uppskattad, omtyckt. försökt säkert över 4 år. Ingen bryr sig. Tänk dig själv vakna upp själv, alltid ha tänken i huvudet att du är ensam, övergiven, sårad, ledsen. Tillslut orkar man inte mera, inte ens du kan klara av det.
Jag går själv ingen kollar på mig, ingen lägger märke till mig, om skulle svimma av mitt i stan hade ingen hjälp mig, jag är så ensam och det tar på mig så otroligt.
När jag går på stan ser jag hur alla människor är omgivna av kärlek och omsorg. Varför kan det inte hända mig också, jag har inget gjort något fel. Det finns så mycket kärlek överallt men ingen kärlek över till mig.
Kanske detta ändrar er syn på livet, kanske ni upplever hur omtyckta ni är, ni har kärlek runt er hela tiden. Det är det som gör så ni levere vidare enligt mig. hade jag haft den kärlek och omsorg hade jag inte suttit och skrivigt detta.
Ibland funderar jag på vad jag gör här. Vad finns jag på denna jord för. kommer det hända något speciellt med mig eller kommer det se ut såhär resten av mitt liv. Kanske kanske inte. Time will tell, jo kanske det men har inte all tid i världen snart får det räcka. klarar inte av det som det är nu. ser mig själv som en levande plåga och det förändras aldrig.
Skulle det hjälpa att prata med någon som lyssnar kanske, men vem lyssnar någon psykopat som ska ha några pengar?, det fungerar inte för mig. hon bryr sig inte. Då kan jag lika väl göra som jag gör nu sitta och skriva. Det är fredag imorgon. Orkar inte sova dricker kaffe och tvingar mig uppe, sitter här och skriver och tänker. Vet inte om jag tänker vissa det för någon. Fredag kväll snart, veckans höjdpungt för mig. bli full och försöker ta död på mig själv. Låter inte särskilt bra, men låter okej för mig.
Vet inte om jag ska ut på stan eller om jag ska stanna hemma. Vem skulle bry sig, inte någon på stan som direkt skulle sakt hej. Va nog flera år sedan jag fick ett Hej.
Vad skulle ni rekomendera till mig. eller skulle ni vilja hjälpa, tror knabbt de. folk är så lika. få som kan bry sig, enligt mig. Vad händer efter helgen då? va händer på Sommarlovet?. Fan ska jag göra. Har ingen, ska jag sitta inne och ruttna bort?. Tänk om jag skulle få 1 vän. eller en tjej? vafan jag blir sur och ledsen.
förstår fan inte vad som händer.
vad ska jag skriva nu, tänker tänker igen. förlåter ingen eller dig. fast just du har ju inte gjort mig något. förutom att ingorerat mig. Försöker hitta kontakt på msn, internet fungerar inte där heller, eller jo visst någon 14åring som vill se mig i en webcam, hur lyckat är det. Känns bara att världen kolappsar ännu mer. Vem vet.....
Vad skulle du gjort i mitt läge?. Du vågar inte ta ditt liv, du har inga vänner , ingen kärlek, du försöker men inget går hem. det är som att vara i fängelse.
har nått botten av mitt liv. de kan nästan inte bli sämre, sitter och skriver om min patetiska liv som ingen bryr sig om.
om du kände mig hade du gett mig kärlek?
hade du brytt dig
hade du kramat om mig när jag varit ledsen
hade du stått upp för mig när jag skulle behöva det mest
jag går sönder
bara du som kan rädda mig.
fan sitter jag och skriver egentligen?, känns som ett självmords brev, i så fall blir jag glad. kanske ett tecken på att jag snart vågar ta steget mot min död.
Sitter och pratar med några över internet nu, va pratar vi om?, ingenting jag har inget att säga, inget som kan muntra upp honom eller ge han intresse för mig.
Jag är okunnig och lär inte bli lärd att lära känna någon heller eftersom ingen ger mig chans att försöka. Känns som jag fått IG på ett prov och jag aldrig mer kommer få göra omprovet som alla andra fick göra.
Känns som jag blivigt utkastad från omvärlden utan anledning, varför? jadu inte en anning lär inte få svar på det heller. 2 Koppar kaffe och några cigg i kroppen sitter jag här och skriver, känns sisådär. sitter och lyssnar på bruce springsteen - waiting on a sunny day, skön låt den får mig att le. Hans röst är underbar. Hans liv är ju underbart, tänk så många som älskar han, älskar hans musik. skulle vilja göra musik jag också, fast skulle bli besviken på mig själv för det hade nog aldrig blivigt så bra som hans.
Musik, tänk en värld utan musik. Det hade inte fungerat, man måste bara fåhöra den ljuva melodin, rösterna det är underbart. Finns så mycket vackert i världen, men det verkar aldrig komma till mig, det slinker förbi mig och går till alla andra, GUD vart är du när jag behöver dig, varför hur du mig inte genom mina böner, jag är en sorgen människa som inget vet om.
Han kanske inte ens finns, men hur fan kom vi till?, tänker för mycket gör mitt liv bättre, en vän förtjänar väl alla?, Varför kan mitt liv inte vara som en film? lyckat och perfekt i varje slut, åtminstånde som flesta filmer slutar lyckligt, de händer inte med mig kanske inte dig heller. förstår inte mycket.
Ska fan gå fram till någon okänd person imorgon och bara börja prata se vad som händer, du har 1 liv vad gör de chansa lite tänk så mycket man ångrar när man blir gammal. om jag inte får känna kärlek eller omsårg snart så ska jag göra något riktigt speciellt inför folket. något som får dom att inse hur jävla bra dom har det. sen ska jag banne mig ta mitt patetiska liv. Vad ska man göra för att få som att inse det då. Funderar på att filma mitt värdelösa liv och vissa runt det i stan och sen ta mitt liv, vissa min ensamhet, min sorg. vill bara få folk att inse hur bra dom har det, dom flesta åtminståne! en del kommer se mig som idiot en del kanske förstår hur jag har det, en del kanske till och med börjar gråta. mycket kanske kanske kanske, det ska bli gjort lovar mig själv det nu!.
Börjar bli trött skit samma, vägrar börja gråta och sen somna det är frukansvärt jobbigt och jag orkar inte me det bara. lyssnar fortfarande på samma låt. Den är bara så underbar, waiting on a sunny day! lalala.. gör mig nästan gråtfärdig, men ska hålla mig gjort i några timmar nu. bytte låt nu harry gregson williams - the end, mycket skön och lugn låt. helt underbar den också ni som sett "man on fire" vet nog vilken det är.
Vet inte vad det är med mina föräldrar dom liksom skiter i mig, hade jag haft familj, fru barn gud fyfan va jag hade älskat dom, skämt bort dom. dom hade vart mitt liv, hade dom försvunnit hade jag försvunnit med dom. kan bara tänka mig hur det lär vara. kommer aldrig få uppleva det.
sitter här och skriver och tänker om någon kommer ens orka läsa allt jag skriver, ska jag vara ärligt så läser dom några rader och kastar det sen. visst blir jag ledsen, men jag är van så otroligt van. kan inte bli mer ledsen än vad jag redan är.
Om några timmar bär det av till skolan gå samma vanliga väg helt ensam mitt liv är nästan dom den där låten "broken dreams" minns inte vad artisten heter.
jag och min ensamhet går samma väg varjedag.
skrattar hur mycket jag skrivigt och allt är bara en liten del.
Hitta en kille på internet nu, han verkar trevlig, han till och med frågade hur jag mådde. jag svarade jag mår bra, vet inte varför mår ju förjävligt. Känns som hand ord är bara "one time snack" eller hur man ska kalla det. Tjej har han också, han verkar må bra skönt att se.
Det går bara skit på tv'n varför? finns inget som jag fastnar för. är jag en tråkig människa?. vill vad ska jag göra då? tänk dig i min sitvation du kan inte bli glad, ingen bryr sig.
Om jag inte kan få vänner
hur ska jag då få kärlek?
hur ska jag få kärlek när ingen verkar vilja ha mig
hur kommer jag ut från detta helvete?
FAN!! det går inte. är fast..byter låt..Vilken ska jag ta, får bli samma bruce springsteen igen, den är speciell kan inte släppa den. börjar bli pigg börjar bli hungrig, äter knabbt, plågar mig själv vet inte varför, varför inte?.
Kan jag i alla fall inte få en chans? snälla gud 1 chans allt jag ber om, ber om att få göra mitt omprov. gjorde inget fel/ont mot någon!.
snackar fortfarande med snubben på internet han verkar riktigt shjysst. eller så är han som alla andra. vill snacka sen vet han inte vem jag är när han vaknar nästa dag.
brukar oftast vara så, vill ha någon att prata med så mycket, någon att krama vara nära någon, känslan jag aldrig kommer få känna igen. det gör ont att tänka så, men det är sanningen.
måste inhandla en mp3 snart måste ha med mig denna underbara låt jämt, fan kan inte släppa den.
suttit här nu i snart 6 timmar och skrivigt, känns bättre sen jag började, kanske det är något konstigt med att sitta och skriva jag vet inte. Känns som om jag blivigt beroende av det.
fattar fan inte vad som är fel på mig. seriöst söka upp läkare kanske, dom hittar inga fel.
en kille kallade mig just cp för att jag skriver detta, kanske jag är, kanske inte.
Vem avgör om jag är sjuk eller frisk, eller ledsen. fan skit samma!. dags för en ciggarett och kaffe igen kommer snart!.
Sådär tillbaka. fan äckligt kaffe var nu. smakar smörja.
Pratar me kamal nu underbar människa. få av honom finns. fast det är försent nu orkar inte mera! vart så jävla nära att ta mitt liv många gånger, nämt det tidigare.
vill droga ner mig själv så jag inte känner av någonting så något fan händer. detta är löjligt orkar fan inte mera.
lyssnar fortfarande på bruce springsteen tårar kommer. i don't care. Det finns inget där ute för mig, är en instängd jävla fånge mitt ute i ingenstans.
uppgiven, sårad förstörd inombords. ingen hatar mig, ingen älskar mig, eller bryr sig om mig. Tänk efter förfan! hur skulle du må om du vore i min plats..
Skola snart gud va skoj, vafan lär man sig, ingenting jag orkar inte lyssna eller koncentrera mig på det. åt helvete med allt.
Alla är en bluff ingen vissar sitt inre jag, fråga mig inte varför dom gör det, nån fånig jävla ide dom har fått för sig.
Gråta och göra mig illa är det enda jag gör, känns inget vidare bra vem FAN bryr sig.
tänk om någon person bara kunde förstå, skulle få dela med mig smärtan, vilken lättnad det hade varit inte för att det någonsin kommer hända, men gud så skönt såå otroligt.
Skickar runt min berättelse, en del börjar gråta kanske dom förstår hur bra dom har det, dom har kärlek vänner, sånt som jag inte har. sådant som en människa behöver för att överleva!.
Fattar mig inte på folk eller människor i sig, alla är så konstiga , så falska, fega. tror aldrig jag kommer förstå. gråter sönder mig själv, vilket sätt att leva eller hur?.
Helvete vad jag skriver. det finns så mycket mer dåligt att säga. så ensam , så ledsen det går inte över det försvinner itne hur huvet. jag bara orkar inte mera hade jag fått 1 önskan hade det varit att få dö. bara dö utan att känna av smärta som jag är så van vid.
Kan jag inte bara få min önskan genomfylld!. snälla gud jag ber dig, ber till dig varjenatt!.
Kan du inte ge mig ett svar?, ett tecken?. Vad som helst?
sitter här drogad med allt jävla kaffe och gråter som aldrig förr. det blir inte bättre, det blir bara sämre sämre sämre. fan ikväll blire döden för mig. orkar inte det här mera. Vill ha modet att göra det också. Men får aldrig tillräckligt.
Skolan snart kommer dö av trötthet och sorg. Vill inte mera vill hamna bland molnen där dom vackra änglarna finns, om dom nu finns!. som jag tvivlar stark på :/
För eller senare får vi väl reda på om dom finns eller inte.
snart suttit här i 7 timmar och skrivigt. vilket liv, eller har jag ens ett liv, tror inte det.
inte ätit på väldigt länge och spyr när som helst. måste dusha nu, kanske kommer tillbaka kanske inte!.
Kom tillbaks som jag gissade, hade inte trott något annat. Vet inte vad jag ska göra idag, alla är bara för sig själva. funderar på att skaffa mig alkohol och dra mig rejält idag.
jävla FAN!!. Orkar inte mera, samma jävla skit går runt runt runt varenda dag i huvet. Seriöst går det att släppa det snart eller.
Sitter och lyssnar på samma jävla låt igen och är sur och gråter, bra liv. Har inget annat i tankarna än dig, och all jävla problem jag har, strömmar falskhet och problem runt mig som det va det enda jag är värd, vilken gud som skapar ett sådant liv åt en männsika.
Vad ska jag göra ikväll? fan det är ju patetisk orkar inte snacka om det. Ska ut och skrika kommer inom kort, så det kändes bra grannarna tror säkert jag är dum i huvet, vem bryr sig falsk folk som betyder nada.
Sov lite innan va rätt skönt efter en sömnlöss natt, förutom jag grät till söms åter igen. Tillbaka efter några timmar, mår samma än och det kommer troligtvis inte ändras
tänker så mycket på dig, gud va längesen man fick kram som värmde. Tänker på hur vi hade det och hur vackert det va, tänker på när vi satt där, låg i min/din säng myste bara att tänka på det får mig att åter falla i gråt.
Vet inte varför jag fortsätter att skriva, det blir bara sämre i mitt liv, tror inte jag kommer få det bra, tror inte ens jag orkar leva för att kanske någon dag få uppleva känslan att bli älskad, värmd. Men ändå känns det som en lättnad att skriva av det som jag sakt tidigare.
Fryser och jag har ont i huvet, magen, min kropp är tom. Varför kan inget ljust,varmt hända mig sitter i ensamheten och åter funderar. Tror inte jag kommer få några svar som vanligtvis. Jag orkar inte göra någon mat eller gå och lägga mig, vill plåga mig själv, se vad som händer. Mitt temprament går upp och ner väldigt snabbt, vill svimma av, men inte vakna upp sen efter. Ligga kvar på golvet. ingen hade märkt det.
Har inget att göra så jag skriver, skriver ut mina tankar och fråger på pappret, det känns som det hjälper lite. Tänker inte läsa vad jag skriver sen. Det klarar jag inte.
Har ingen alkohol ikväll, känns rätt dåligt. jag är ingen alkolist, långt ifrån men jag behöver lite i stunder som dom här, eller rättare sakt varjedag i så fall.
Ska kolla upp om jag kan fixa ihop något.
Ser mörkt ut på den fronten också. Det är fredag klockan är 22:40, många festar och har skoj, Sitter här och gråter och röker, vilket liv.
Orkar inte sitta här mer och skriva just nu. Kommer troligtvis tillbaka, hörs vi då!.
Och nu till min fråga.
Ska jag köp deagle eller ska jag nöja mej med kevlar?
(På första rundan alltså)
Ibland vet jag inte vad jag ska säga eller göra. skulle någon ens bry sig om jag hade vetat?. tänker jag efter så har jag aldrig mått riktigt bra.
Det har alltid varit något som varit i vägen eller något fel. man har 1 liv. 1 liv att älska,hata,gråta. det finns så mycket dåligt och så mycket bra.
Men för mig blir det aldrig bra förstår inte vad jag gör för fel eller vad som är fel på mig?.
Fattar så lite om mitt liv eller min existens på denna jord. Ibland förstår jag mig inte på hur folk tänker. sitter just nu i vent och lyssnar på 2 kompisar. medans jag skriver det här och jag tänker bara på vilka idioter dom är
eller tänker dom samma som jag. vad har dom för liv? vad har jag för liv?.
Sitter och tänker på något som ska göra mig speciell, att jag ska få uppmärksamhet. vad finns det att göra. Nästan ingenting. eller jo?.
kalla mig sjuk, dum i huvet. men måste bara säga ut mina tankar. vet inte om någon tänker som jag. eller gått igenom det jag har. finns säkert men hittar aldrig dom
Dricker alkohål ständigt, röker på tok för mycket, men får inte kontakt med någon som man riktigt kan prata med. om ni förstår hur jag menar.
Jag har vänner fast inte dom som riktigt bryr sig eller riktigt frågar hur mår du? är det okej med dig. skit samma lär inte hitta dom för att jag skriver det här.
Sen kommer kärleken. det mest underbaraste men ändå inte. kärlek är så underbart det måste beskrivas, många har varit med om det. andra inte. men när det
tar slut eller blir problem så är det så EXTREMT jobbigt så det går banne mej inte förklara i ord. det är i tankarna hela tiden och det går inte göra något annat.
allt runt om kring försvinner och du har kärleken på tankarna. kanske det inte riktigt är så för dig, men för mig är det. jag är den känsliga typen. ibland vill jag vara det
ibland inte. Finns inga ord hur mycket jag saknar den männsika jag älskade och fortfarnade gör.
Tiden går sakta, somnas i sömns gråtande varje natt till och med mitt i skolan fäller jag några tårar för kärleken och för dig.
såg just på filmen "Love Acutally" den var en riktig dröm den filmen, ni som sett den kanske förstår hur jag menar. precis alla får kärlek, närhet, ompysling i slutet.
Efter filmen började jag gråta och tände en ciggarett och ställde fråger till mig själv.
Varför händer det aldrig så med mig?
Varför kan inte verkligheten vara som filmen
Varför är det alltid något fel?
Kan det bara inte hända mig och sen låta det vara så för evigt, som man va liten och hörde när man såg kalle anka på nyår robin hood och hans prins marrian levde lyckligt för evigt.
Om det bara kunde hända mig. hade jag inte begärt något, jag hade slitit skiten ur mig för att få det. men vet inte hur jag ska göra det, eller om de ens går.
jag mår bättre av att skriva ut de, får inga svar, det gör ont men det känns bättre att skriva ut de än att ha det i huvet, det försvinner inte men på något konstigt sätt
så tycks de få mig lite mer "happy".
Om jag tänker efter så mår jag just nu bra, men inom 10 mintuer kommer jag gråta, för det känns eller verkar inte finnas någon människa som är lik mig på mitt sätt
Och det gör att jag känner mig så otroligt ensam det gör riktigt ont och det gör mer ont att tänka om det är så här mitt liv kommer vara i framtiden.
kan beskriva 1 dag för er, ni behöver inte läsa något av det jag skriver men vill skriva av mig för jag känner att det skulle inte skada eller direkt hjälpa mig.
Kanske somnar efter 3 - 4 timmar i sängen gråtandes vaknar upp utan någon som helst lust att leva i en värld som ingen riktigt bryr sig om mig. äter något lätt
och fixar iordning mig för en lång och sorgsen dag. Orkar inte med att träffa någon så jag går ensam 3 km istället. påvägen tar jag antingen en ciggarett för att hålla mig
lugn eller så gråter jag. framme vid skolan efter en sorgsen morgon promenad. Ingen hälsar. förutom någon lärare, men hur mycket bryr han sig om en elev.
Sitter i klassen och ignorerar allt förutom mina tankar och frågar i mitt huvud. ser hur klasskompisarna skrattar och pratar, medans jag sitter längst bak med vem? ingen alls förutom mig själv och mina tankar som dödar mig. Skolan går inte direkt bra, efter de jag skrivigt kanske ni förstår varför. Lektion efter Lektion tänka tänka tänka. HÄNDER DET INGET MERA?. går till resturangen vi äter på, sitter ensam så klart. tankarna kommer igen gud va ovanligt. Föressten finns Gud?, ibland tror jag på det ibland inte. Känns inte som han har visat sin existens för mig, eller hört mina böner. Kanske jag var satt här för att känna mig ensam, att vara plågad.
Kanske om några år mitt liv blir bättre, kanske inte. vad händer om det inte blir bättre. Kommer jag ta mitt liv, eller kommer jag va feg nog att inte göra det, det är fegt att ta självmord, men inte för min del när jag inte har några vänner eller familj som bryr sig, ni som säger att min familj bryr sig har FEL, ni känner inte dom, det gör jag.
Jag är nu 18 år, inte känt någon kärlek eller jo, kärlekens dåliga sidor. vem vill känna av dom. är det fel på mig?, jag försöker försöker försöker men det går inte, hur mycket jag än än vill. mitt liv är plågat jag ser ingen som helst utväg. kanske det är ett liv efter detta, många gånger har jag velat och till och med försökt ta mitt liv men det gjorde så ont så jag vågade inte mera. men jag vill, mitt liv är värdelöst nu och det blir FAN inte bättre. jag tror på ett liv efter detta det är därför jag försöker och jag hoppas att 1 gång inom kort tid vågar jag ta steget som innebär min död.
Som det ser ut nu så vill jag se slutet på mitt liv, kanske jag får snart. kanske jag blir skjuten av någon, kanske jag vågar ta steget att ta mitt egna liv. Det är det jag önskar, ni förstår säkert inte men försökt förklara så gott kan. som sakt har jag förklarat en vardag för er. Nu kommer helgen
Fredagen gråtandes till sömns åter igen samma skoldag, på kvällen kommer enligt mig min höjdpungt. alkoholen en enkel bort förklaring men på något sätt gör det mig gladare men ändå inte, svårt att förklara. Dricker rejält mycket 1 70is kanske 2-3 öl beroende på. det är en utanflykt från verkligheten för mig, jag måste ha den för att överleva och det är när jag är full som jag vågar, kanske jag vågar denna helg som kommer eller nästa helg.
Sitter och lyssnar på musik som ska vara 'uppryckande' det tycks inte hjälpa på mig känner mig mer och mer nertryckt. något får hända snart ska jag ta tag i mitt liv och försöka att verkligen få det att fungera. Kärlek vågar jag mig inte på, men saknar det så otroligt mycket. Vet inte vad jag vill, klarar inte av att ha det såhär längre. måste känna närvarå av någon, känna mig meningsfull, uppskattad, omtyckt. försökt säkert över 4 år. Ingen bryr sig. Tänk dig själv vakna upp själv, alltid ha tänken i huvudet att du är ensam, övergiven, sårad, ledsen. Tillslut orkar man inte mera, inte ens du kan klara av det.
Jag går själv ingen kollar på mig, ingen lägger märke till mig, om skulle svimma av mitt i stan hade ingen hjälp mig, jag är så ensam och det tar på mig så otroligt.
När jag går på stan ser jag hur alla människor är omgivna av kärlek och omsorg. Varför kan det inte hända mig också, jag har inget gjort något fel. Det finns så mycket kärlek överallt men ingen kärlek över till mig.
Kanske detta ändrar er syn på livet, kanske ni upplever hur omtyckta ni är, ni har kärlek runt er hela tiden. Det är det som gör så ni levere vidare enligt mig. hade jag haft den kärlek och omsorg hade jag inte suttit och skrivigt detta.
Ibland funderar jag på vad jag gör här. Vad finns jag på denna jord för. kommer det hända något speciellt med mig eller kommer det se ut såhär resten av mitt liv. Kanske kanske inte. Time will tell, jo kanske det men har inte all tid i världen snart får det räcka. klarar inte av det som det är nu. ser mig själv som en levande plåga och det förändras aldrig.
Skulle det hjälpa att prata med någon som lyssnar kanske, men vem lyssnar någon psykopat som ska ha några pengar?, det fungerar inte för mig. hon bryr sig inte. Då kan jag lika väl göra som jag gör nu sitta och skriva. Det är fredag imorgon. Orkar inte sova dricker kaffe och tvingar mig uppe, sitter här och skriver och tänker. Vet inte om jag tänker vissa det för någon. Fredag kväll snart, veckans höjdpungt för mig. bli full och försöker ta död på mig själv. Låter inte särskilt bra, men låter okej för mig.
Vet inte om jag ska ut på stan eller om jag ska stanna hemma. Vem skulle bry sig, inte någon på stan som direkt skulle sakt hej. Va nog flera år sedan jag fick ett Hej.
Vad skulle ni rekomendera till mig. eller skulle ni vilja hjälpa, tror knabbt de. folk är så lika. få som kan bry sig, enligt mig. Vad händer efter helgen då? va händer på Sommarlovet?. Fan ska jag göra. Har ingen, ska jag sitta inne och ruttna bort?. Tänk om jag skulle få 1 vän. eller en tjej? vafan jag blir sur och ledsen.
förstår fan inte vad som händer.
vad ska jag skriva nu, tänker tänker igen. förlåter ingen eller dig. fast just du har ju inte gjort mig något. förutom att ingorerat mig. Försöker hitta kontakt på msn, internet fungerar inte där heller, eller jo visst någon 14åring som vill se mig i en webcam, hur lyckat är det. Känns bara att världen kolappsar ännu mer. Vem vet.....
Vad skulle du gjort i mitt läge?. Du vågar inte ta ditt liv, du har inga vänner , ingen kärlek, du försöker men inget går hem. det är som att vara i fängelse.
har nått botten av mitt liv. de kan nästan inte bli sämre, sitter och skriver om min patetiska liv som ingen bryr sig om.
om du kände mig hade du gett mig kärlek?
hade du brytt dig
hade du kramat om mig när jag varit ledsen
hade du stått upp för mig när jag skulle behöva det mest
jag går sönder
bara du som kan rädda mig.
fan sitter jag och skriver egentligen?, känns som ett självmords brev, i så fall blir jag glad. kanske ett tecken på att jag snart vågar ta steget mot min död.
Sitter och pratar med några över internet nu, va pratar vi om?, ingenting jag har inget att säga, inget som kan muntra upp honom eller ge han intresse för mig.
Jag är okunnig och lär inte bli lärd att lära känna någon heller eftersom ingen ger mig chans att försöka. Känns som jag fått IG på ett prov och jag aldrig mer kommer få göra omprovet som alla andra fick göra.
Känns som jag blivigt utkastad från omvärlden utan anledning, varför? jadu inte en anning lär inte få svar på det heller. 2 Koppar kaffe och några cigg i kroppen sitter jag här och skriver, känns sisådär. sitter och lyssnar på bruce springsteen - waiting on a sunny day, skön låt den får mig att le. Hans röst är underbar. Hans liv är ju underbart, tänk så många som älskar han, älskar hans musik. skulle vilja göra musik jag också, fast skulle bli besviken på mig själv för det hade nog aldrig blivigt så bra som hans.
Musik, tänk en värld utan musik. Det hade inte fungerat, man måste bara fåhöra den ljuva melodin, rösterna det är underbart. Finns så mycket vackert i världen, men det verkar aldrig komma till mig, det slinker förbi mig och går till alla andra, GUD vart är du när jag behöver dig, varför hur du mig inte genom mina böner, jag är en sorgen människa som inget vet om.
Han kanske inte ens finns, men hur fan kom vi till?, tänker för mycket gör mitt liv bättre, en vän förtjänar väl alla?, Varför kan mitt liv inte vara som en film? lyckat och perfekt i varje slut, åtminstånde som flesta filmer slutar lyckligt, de händer inte med mig kanske inte dig heller. förstår inte mycket.
Ska fan gå fram till någon okänd person imorgon och bara börja prata se vad som händer, du har 1 liv vad gör de chansa lite tänk så mycket man ångrar när man blir gammal. om jag inte får känna kärlek eller omsårg snart så ska jag göra något riktigt speciellt inför folket. något som får dom att inse hur jävla bra dom har det. sen ska jag banne mig ta mitt patetiska liv. Vad ska man göra för att få som att inse det då. Funderar på att filma mitt värdelösa liv och vissa runt det i stan och sen ta mitt liv, vissa min ensamhet, min sorg. vill bara få folk att inse hur bra dom har det, dom flesta åtminståne! en del kommer se mig som idiot en del kanske förstår hur jag har det, en del kanske till och med börjar gråta. mycket kanske kanske kanske, det ska bli gjort lovar mig själv det nu!.
Börjar bli trött skit samma, vägrar börja gråta och sen somna det är frukansvärt jobbigt och jag orkar inte me det bara. lyssnar fortfarande på samma låt. Den är bara så underbar, waiting on a sunny day! lalala.. gör mig nästan gråtfärdig, men ska hålla mig gjort i några timmar nu. bytte låt nu harry gregson williams - the end, mycket skön och lugn låt. helt underbar den också ni som sett "man on fire" vet nog vilken det är.
Vet inte vad det är med mina föräldrar dom liksom skiter i mig, hade jag haft familj, fru barn gud fyfan va jag hade älskat dom, skämt bort dom. dom hade vart mitt liv, hade dom försvunnit hade jag försvunnit med dom. kan bara tänka mig hur det lär vara. kommer aldrig få uppleva det.
sitter här och skriver och tänker om någon kommer ens orka läsa allt jag skriver, ska jag vara ärligt så läser dom några rader och kastar det sen. visst blir jag ledsen, men jag är van så otroligt van. kan inte bli mer ledsen än vad jag redan är.
Om några timmar bär det av till skolan gå samma vanliga väg helt ensam mitt liv är nästan dom den där låten "broken dreams" minns inte vad artisten heter.
jag och min ensamhet går samma väg varjedag.
skrattar hur mycket jag skrivigt och allt är bara en liten del.
Hitta en kille på internet nu, han verkar trevlig, han till och med frågade hur jag mådde. jag svarade jag mår bra, vet inte varför mår ju förjävligt. Känns som hand ord är bara "one time snack" eller hur man ska kalla det. Tjej har han också, han verkar må bra skönt att se.
Det går bara skit på tv'n varför? finns inget som jag fastnar för. är jag en tråkig människa?. vill vad ska jag göra då? tänk dig i min sitvation du kan inte bli glad, ingen bryr sig.
Om jag inte kan få vänner
hur ska jag då få kärlek?
hur ska jag få kärlek när ingen verkar vilja ha mig
hur kommer jag ut från detta helvete?
FAN!! det går inte. är fast..byter låt..Vilken ska jag ta, får bli samma bruce springsteen igen, den är speciell kan inte släppa den. börjar bli pigg börjar bli hungrig, äter knabbt, plågar mig själv vet inte varför, varför inte?.
Kan jag i alla fall inte få en chans? snälla gud 1 chans allt jag ber om, ber om att få göra mitt omprov. gjorde inget fel/ont mot någon!.
snackar fortfarande med snubben på internet han verkar riktigt shjysst. eller så är han som alla andra. vill snacka sen vet han inte vem jag är när han vaknar nästa dag.
brukar oftast vara så, vill ha någon att prata med så mycket, någon att krama vara nära någon, känslan jag aldrig kommer få känna igen. det gör ont att tänka så, men det är sanningen.
måste inhandla en mp3 snart måste ha med mig denna underbara låt jämt, fan kan inte släppa den.
suttit här nu i snart 6 timmar och skrivigt, känns bättre sen jag började, kanske det är något konstigt med att sitta och skriva jag vet inte. Känns som om jag blivigt beroende av det.
fattar fan inte vad som är fel på mig. seriöst söka upp läkare kanske, dom hittar inga fel.
en kille kallade mig just cp för att jag skriver detta, kanske jag är, kanske inte.
Vem avgör om jag är sjuk eller frisk, eller ledsen. fan skit samma!. dags för en ciggarett och kaffe igen kommer snart!.
Sådär tillbaka. fan äckligt kaffe var nu. smakar smörja.
Pratar me kamal nu underbar människa. få av honom finns. fast det är försent nu orkar inte mera! vart så jävla nära att ta mitt liv många gånger, nämt det tidigare.
vill droga ner mig själv så jag inte känner av någonting så något fan händer. detta är löjligt orkar fan inte mera.
lyssnar fortfarande på bruce springsteen tårar kommer. i don't care. Det finns inget där ute för mig, är en instängd jävla fånge mitt ute i ingenstans.
uppgiven, sårad förstörd inombords. ingen hatar mig, ingen älskar mig, eller bryr sig om mig. Tänk efter förfan! hur skulle du må om du vore i min plats..
Skola snart gud va skoj, vafan lär man sig, ingenting jag orkar inte lyssna eller koncentrera mig på det. åt helvete med allt.
Alla är en bluff ingen vissar sitt inre jag, fråga mig inte varför dom gör det, nån fånig jävla ide dom har fått för sig.
Gråta och göra mig illa är det enda jag gör, känns inget vidare bra vem FAN bryr sig.
tänk om någon person bara kunde förstå, skulle få dela med mig smärtan, vilken lättnad det hade varit inte för att det någonsin kommer hända, men gud så skönt såå otroligt.
Skickar runt min berättelse, en del börjar gråta kanske dom förstår hur bra dom har det, dom har kärlek vänner, sånt som jag inte har. sådant som en människa behöver för att överleva!.
Fattar mig inte på folk eller människor i sig, alla är så konstiga , så falska, fega. tror aldrig jag kommer förstå. gråter sönder mig själv, vilket sätt att leva eller hur?.
Helvete vad jag skriver. det finns så mycket mer dåligt att säga. så ensam , så ledsen det går inte över det försvinner itne hur huvet. jag bara orkar inte mera hade jag fått 1 önskan hade det varit att få dö. bara dö utan att känna av smärta som jag är så van vid.
Kan jag inte bara få min önskan genomfylld!. snälla gud jag ber dig, ber till dig varjenatt!.
Kan du inte ge mig ett svar?, ett tecken?. Vad som helst?
sitter här drogad med allt jävla kaffe och gråter som aldrig förr. det blir inte bättre, det blir bara sämre sämre sämre. fan ikväll blire döden för mig. orkar inte det här mera. Vill ha modet att göra det också. Men får aldrig tillräckligt.
Skolan snart kommer dö av trötthet och sorg. Vill inte mera vill hamna bland molnen där dom vackra änglarna finns, om dom nu finns!. som jag tvivlar stark på :/
För eller senare får vi väl reda på om dom finns eller inte.
snart suttit här i 7 timmar och skrivigt. vilket liv, eller har jag ens ett liv, tror inte det.
inte ätit på väldigt länge och spyr när som helst. måste dusha nu, kanske kommer tillbaka kanske inte!.
Kom tillbaks som jag gissade, hade inte trott något annat. Vet inte vad jag ska göra idag, alla är bara för sig själva. funderar på att skaffa mig alkohol och dra mig rejält idag.
jävla FAN!!. Orkar inte mera, samma jävla skit går runt runt runt varenda dag i huvet. Seriöst går det att släppa det snart eller.
Sitter och lyssnar på samma jävla låt igen och är sur och gråter, bra liv. Har inget annat i tankarna än dig, och all jävla problem jag har, strömmar falskhet och problem runt mig som det va det enda jag är värd, vilken gud som skapar ett sådant liv åt en männsika.
Vad ska jag göra ikväll? fan det är ju patetisk orkar inte snacka om det. Ska ut och skrika kommer inom kort, så det kändes bra grannarna tror säkert jag är dum i huvet, vem bryr sig falsk folk som betyder nada.
Sov lite innan va rätt skönt efter en sömnlöss natt, förutom jag grät till söms åter igen. Tillbaka efter några timmar, mår samma än och det kommer troligtvis inte ändras
tänker så mycket på dig, gud va längesen man fick kram som värmde. Tänker på hur vi hade det och hur vackert det va, tänker på när vi satt där, låg i min/din säng myste bara att tänka på det får mig att åter falla i gråt.
Vet inte varför jag fortsätter att skriva, det blir bara sämre i mitt liv, tror inte jag kommer få det bra, tror inte ens jag orkar leva för att kanske någon dag få uppleva känslan att bli älskad, värmd. Men ändå känns det som en lättnad att skriva av det som jag sakt tidigare.
Fryser och jag har ont i huvet, magen, min kropp är tom. Varför kan inget ljust,varmt hända mig sitter i ensamheten och åter funderar. Tror inte jag kommer få några svar som vanligtvis. Jag orkar inte göra någon mat eller gå och lägga mig, vill plåga mig själv, se vad som händer. Mitt temprament går upp och ner väldigt snabbt, vill svimma av, men inte vakna upp sen efter. Ligga kvar på golvet. ingen hade märkt det.
Har inget att göra så jag skriver, skriver ut mina tankar och fråger på pappret, det känns som det hjälper lite. Tänker inte läsa vad jag skriver sen. Det klarar jag inte.
Har ingen alkohol ikväll, känns rätt dåligt. jag är ingen alkolist, långt ifrån men jag behöver lite i stunder som dom här, eller rättare sakt varjedag i så fall.
Ska kolla upp om jag kan fixa ihop något.
Ser mörkt ut på den fronten också. Det är fredag klockan är 22:40, många festar och har skoj, Sitter här och gråter och röker, vilket liv.
Orkar inte sitta här mer och skriva just nu. Kommer troligtvis tillbaka, hörs vi då!.
Och nu till min fråga.
Ska jag köp deagle eller ska jag nöja mej med kevlar?
(På första rundan alltså)






