1
Dissapeared man found after 3 years (min story)
Postat av flottanders den 21 Oktober 2013, 15:44
3 kommentarer · 282 träffar
Dissapeared man found dead after 3 years
KAPITEL 1: KILLEN SOM FÖRSVANN I SKOGEN OCH VAR NÄRA PÅ AT DÖ AV SJUKDOM
Det var en kille som försvann I skogen pga dåligt lokalsinne så han började göra sig hemmastadd i skogens djupa mystiska värld.
Han var nära på att dö efter att man hittat dna av en ekorre i Amsterdams yttre nötchokladshuvud, som i princip betyder att man fått en allvarlig sjukdom i form av en så kallad grustransplantation i ventrikeln.
=(^.^)= MJAO XD!!!! JanSSON is IN DA BUIlDING==== KAPITEL 2
Sen kom en katt jamandes i skogen, vandrande efter bergskanten och hungrig som en jäst kanelbulle strök katten Jansson sig mot mig. Känslan var underbar, och jag matade katten med mina sista minimorötter från McDonalds, som dock för tillfället var 3 år gamla, men katten var riktigt hungrig och från vad jag kunde bedöma, så var denna måltid en av de BÄSTA han fått sig i magen på ett riktigt bra tag. Han blev en trogen följeslagare som följde mig genom all oändlighet.
Vi brukade jaga fisk tillsammans för att mätta magen, annars så dödade vi svampjägare och åt deras skinn, halstrat och marinerat över våran egen hemmagjorda eldstad. Glöden smattrade i veden när jag och Jansson satt där båda två, lika fascinerade över eldens kraft.
KAPITEL 3::: JANSSONS FÖRSViNNANDE
En morgon så vaknade jag av att lukten av janssons lena päls inte infann sig i mina två näsborrar, detta gjorde så att jag plötsligt hoppade upp och började leta efter honom. Jag letade i bäcken, hängmattan, niagrafallet och i skogsdungen. Ingenstans och inte en enda ledtråd efter Jansson. Jag befarade det värsta, att min nu enda och bästa vän skulle vara avliden av antingen ett gäng frukostlangare eller två gigantiska stropp-grodor. Det kryllade av dessa farliga djur i princip överallt var man än rörde sig.
Efter ett tag så kände jag dock lukten av tonfisk, och visste att katten Jansson var i närheten. Jag hade så rätt! Han kom bärandes på en säck med potatis och mandelglass som vi också kunde avnjuta med lite dragspel och sång i solnedgången. Min trogne vän hade fixat mat igen, han var den bäste.
Kapitel 4::: DENNA DAG FICK VI INGEN MAT….
Vi satt råhungriga morgonen efter vi fått avnjuta potatis och mandelglass, och ingen av oss visste varken ut eller in, vi hade inte hört någon fisk plaska nere i dammen, och det fanns inga stroppgrodor eller frukostlangare i skogen. Det var väldigt öde och tyst överallt. Mitt i allt så känner jag mig så sjuk att jag måste lägga mig ner på en stubbe, och av symptomen att döma så höll jag på att få ett så kallat ”Infekterat limbusola i gräddsås och blodigt huvud” vilket kunde medföra stora konsekvenser så som akut hjärtstopp.
Vad tycks? Vad borde jag förbättra/ändra på? Duger denna som svenskainlämning (Egen berättelse).
MVH.
KAPITEL 1: KILLEN SOM FÖRSVANN I SKOGEN OCH VAR NÄRA PÅ AT DÖ AV SJUKDOM
Det var en kille som försvann I skogen pga dåligt lokalsinne så han började göra sig hemmastadd i skogens djupa mystiska värld.
Han var nära på att dö efter att man hittat dna av en ekorre i Amsterdams yttre nötchokladshuvud, som i princip betyder att man fått en allvarlig sjukdom i form av en så kallad grustransplantation i ventrikeln.
=(^.^)= MJAO XD!!!! JanSSON is IN DA BUIlDING==== KAPITEL 2
Sen kom en katt jamandes i skogen, vandrande efter bergskanten och hungrig som en jäst kanelbulle strök katten Jansson sig mot mig. Känslan var underbar, och jag matade katten med mina sista minimorötter från McDonalds, som dock för tillfället var 3 år gamla, men katten var riktigt hungrig och från vad jag kunde bedöma, så var denna måltid en av de BÄSTA han fått sig i magen på ett riktigt bra tag. Han blev en trogen följeslagare som följde mig genom all oändlighet.
Vi brukade jaga fisk tillsammans för att mätta magen, annars så dödade vi svampjägare och åt deras skinn, halstrat och marinerat över våran egen hemmagjorda eldstad. Glöden smattrade i veden när jag och Jansson satt där båda två, lika fascinerade över eldens kraft.
KAPITEL 3::: JANSSONS FÖRSViNNANDE
En morgon så vaknade jag av att lukten av janssons lena päls inte infann sig i mina två näsborrar, detta gjorde så att jag plötsligt hoppade upp och började leta efter honom. Jag letade i bäcken, hängmattan, niagrafallet och i skogsdungen. Ingenstans och inte en enda ledtråd efter Jansson. Jag befarade det värsta, att min nu enda och bästa vän skulle vara avliden av antingen ett gäng frukostlangare eller två gigantiska stropp-grodor. Det kryllade av dessa farliga djur i princip överallt var man än rörde sig.
Efter ett tag så kände jag dock lukten av tonfisk, och visste att katten Jansson var i närheten. Jag hade så rätt! Han kom bärandes på en säck med potatis och mandelglass som vi också kunde avnjuta med lite dragspel och sång i solnedgången. Min trogne vän hade fixat mat igen, han var den bäste.
Kapitel 4::: DENNA DAG FICK VI INGEN MAT….
Vi satt råhungriga morgonen efter vi fått avnjuta potatis och mandelglass, och ingen av oss visste varken ut eller in, vi hade inte hört någon fisk plaska nere i dammen, och det fanns inga stroppgrodor eller frukostlangare i skogen. Det var väldigt öde och tyst överallt. Mitt i allt så känner jag mig så sjuk att jag måste lägga mig ner på en stubbe, och av symptomen att döma så höll jag på att få ett så kallat ”Infekterat limbusola i gräddsås och blodigt huvud” vilket kunde medföra stora konsekvenser så som akut hjärtstopp.
Vad tycks? Vad borde jag förbättra/ändra på? Duger denna som svenskainlämning (Egen berättelse).
MVH.
