1
Skilsmässa
Postat av hasssse den 7 Mars 2008, 19:32
15 kommentarer · 604 träffar
Kära Fragbite.
Jag har vuxit upp i en kärleksfull och omtänksam familj.
Jag älskar min far. Jag älskar min mor. Jag älskar min storebror.
Nu för knappt en timma sedan fick jag, pappa och min bror beskedet att mamma tänker att "bryta upp" från familjen.
Hon svamlar om en massa skitsnack, enligt mig, och kommer inte med något konkret - bara det att hon inte får allt vad hon behöver av min pappa. Hon känner att pappa har svårt att uttrycka sina känslor till henne, och att han håller så mycket inom sig. Mamma, hon uttrycker sina känslor hela tiden och talar alltid om hur hon känner sig och hur hon mår. Hon har ett behov att kunna tala öppet om sina känslor med pappa, och då få en reaktion tillbaka. Hon säger att om man länge saknat att få någonting, och sen plötsligt träffar någon som fyller den saknade luckan inom henne så reagerar man så starkt på det. Med andra ord, hon har träffat en annan som ger henne det hon behöver. Någon som inte bor i samma stad som min familj gör, utan någon som hon träffat när hon varit ute och föreläst för sitt företag.
Nuläget är altså som så att mamma vill flytta ifrån oss snarast möjligt. Pappa är förkrossad då han fortfarande älskar mamma väldigt mycket, vilket som förmodligen är det som gör mest ont av allt. Pappa lider. Och fan, jag lider så jävla mycket med honom och jag hatar min mamma och lägger all skuld på henne just nu.
Jag kunde aldrig förrutsett att just JAG med min familj, som var så ofelbar och trygg i mina ögon, skulle bli ett särbarn.
Jag är glad över hurdan jag är, med min skolgång och min häsla och har alltid varit så förbannat lyckligt lottad, men inte nu längre. Nu är det nånting som saknas. Nu finns inte samma trygghet kvar - bara en obehaglig jävla känsla. Kommer jag få en ny "pappa"? Om det blir så så ska jag döda kräket utan att känna hämmingar och medkänsla.
Shit, jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta.
Jag känner sånt hat mot mamma, och sån sorg för pappas lidande. Inget lär bli som förrut, och det skrämmer mig nåt enormt.
Någon som har erfarenheter så dela gärna med er.
Jag har vuxit upp i en kärleksfull och omtänksam familj.
Jag älskar min far. Jag älskar min mor. Jag älskar min storebror.
Nu för knappt en timma sedan fick jag, pappa och min bror beskedet att mamma tänker att "bryta upp" från familjen.
Hon svamlar om en massa skitsnack, enligt mig, och kommer inte med något konkret - bara det att hon inte får allt vad hon behöver av min pappa. Hon känner att pappa har svårt att uttrycka sina känslor till henne, och att han håller så mycket inom sig. Mamma, hon uttrycker sina känslor hela tiden och talar alltid om hur hon känner sig och hur hon mår. Hon har ett behov att kunna tala öppet om sina känslor med pappa, och då få en reaktion tillbaka. Hon säger att om man länge saknat att få någonting, och sen plötsligt träffar någon som fyller den saknade luckan inom henne så reagerar man så starkt på det. Med andra ord, hon har träffat en annan som ger henne det hon behöver. Någon som inte bor i samma stad som min familj gör, utan någon som hon träffat när hon varit ute och föreläst för sitt företag.
Nuläget är altså som så att mamma vill flytta ifrån oss snarast möjligt. Pappa är förkrossad då han fortfarande älskar mamma väldigt mycket, vilket som förmodligen är det som gör mest ont av allt. Pappa lider. Och fan, jag lider så jävla mycket med honom och jag hatar min mamma och lägger all skuld på henne just nu.
Jag kunde aldrig förrutsett att just JAG med min familj, som var så ofelbar och trygg i mina ögon, skulle bli ett särbarn.
Jag är glad över hurdan jag är, med min skolgång och min häsla och har alltid varit så förbannat lyckligt lottad, men inte nu längre. Nu är det nånting som saknas. Nu finns inte samma trygghet kvar - bara en obehaglig jävla känsla. Kommer jag få en ny "pappa"? Om det blir så så ska jag döda kräket utan att känna hämmingar och medkänsla.
Shit, jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta.
Jag känner sånt hat mot mamma, och sån sorg för pappas lidande. Inget lär bli som förrut, och det skrämmer mig nåt enormt.
Någon som har erfarenheter så dela gärna med er.
Är dina föräldrar skilda?
40 personer har röstat
