1
En ovanligt bra film
Postat av Dr. Strangelove den 11 December 2007, 23:38
27 kommentarer · 204 träffar
Jag vet att ingen har undgått den här filmen men "The assassination of Jesse James by the coward Robet Ford" är en ovanligt bra film. Riktig kvalitetsfilm som kanske inte är överdrivet vanligt i våra dagar...
Jag satsar min högra fot på att den här filmen kommer vinna Oscar för bästa foto. Suck... men de som klagar över att det här är 2 timmars väntan på någonting som titeln redan har avslöjat kommer hända är småungar eller filmhatare. Mycket snyggare än så här blir det inte. Miljöerna och bakgrunderna är mästerligt utvalda(Kanada) och bildar hela tiden en sjukt snygg kontrast mot de här farliga revolvermännen. Och det väldigt smakfulla men sparsamma våldet ger också filmen en viss charm. Också de återkommande "sago-sekvenserna" med berättarrlsten försätter en i drömläge och förstärker bilden av Jesse James, både som en historisk figur och som hjälte på sitt egna lilla vis. Det känns helt rätt av regissören men jag förstår om många tycker att det är att vara alldeles för klickéaktig.
Men! Det här är knappast någon vanlig västernfilm, det är bara början som följer den typiska mallen då vi får bevittna Jesse James-gängets "sista" kupp. Sedan går filmen över i någon slags thrillerdrama. Total paranoia tar över Jesse, han misstänker nämligen att någon i hans forna gäng tänker förråda honom så han besöker dem alla i tur och ordning för att se så att allt står "rätt" till. Och mitt i smeten finns den ganska komplicerade relationen mellan Robert Ford och hans idol Jesse James. Robert Ford känner en sjuklig beundran för sin kusin, Jesse, och vill till varje pris bli en omtalad revolverman själv. Senare i filmen när han möter andra sidor hos Jesse, som mänsklighet, något han inte sett hos honom tidigare, inser han att han kan bli den som fäller Jesse James med sin pistol. Han tänker på det som ett stort hjältedåd. Han verkligen hör sångerna man kommer låta uppföra efter honom senare. Alla kommer hylla Robert Ford. De tankarna tar över honom och han förråder Jesse James.
Det enda jag irriterade över mig med filmen var slutet. Jag tyckte den borde ha avslutats efter Jesse James död och hans dödsfotografering. Det hade varit "snyggare" för Jesse James biografi men istället följer en bit vad Fordbröderna gjorde efteråt och vilket öde de gick till mötes.
Den här filmen var så bra att jag var tvungen att skriva någonting om den...
(Den mästerliga) trailern: http://youtube.com/watch?v=WWM LGqtUoi0
Jag satsar min högra fot på att den här filmen kommer vinna Oscar för bästa foto. Suck... men de som klagar över att det här är 2 timmars väntan på någonting som titeln redan har avslöjat kommer hända är småungar eller filmhatare. Mycket snyggare än så här blir det inte. Miljöerna och bakgrunderna är mästerligt utvalda(Kanada) och bildar hela tiden en sjukt snygg kontrast mot de här farliga revolvermännen. Och det väldigt smakfulla men sparsamma våldet ger också filmen en viss charm. Också de återkommande "sago-sekvenserna" med berättarrlsten försätter en i drömläge och förstärker bilden av Jesse James, både som en historisk figur och som hjälte på sitt egna lilla vis. Det känns helt rätt av regissören men jag förstår om många tycker att det är att vara alldeles för klickéaktig.
Men! Det här är knappast någon vanlig västernfilm, det är bara början som följer den typiska mallen då vi får bevittna Jesse James-gängets "sista" kupp. Sedan går filmen över i någon slags thrillerdrama. Total paranoia tar över Jesse, han misstänker nämligen att någon i hans forna gäng tänker förråda honom så han besöker dem alla i tur och ordning för att se så att allt står "rätt" till. Och mitt i smeten finns den ganska komplicerade relationen mellan Robert Ford och hans idol Jesse James. Robert Ford känner en sjuklig beundran för sin kusin, Jesse, och vill till varje pris bli en omtalad revolverman själv. Senare i filmen när han möter andra sidor hos Jesse, som mänsklighet, något han inte sett hos honom tidigare, inser han att han kan bli den som fäller Jesse James med sin pistol. Han tänker på det som ett stort hjältedåd. Han verkligen hör sångerna man kommer låta uppföra efter honom senare. Alla kommer hylla Robert Ford. De tankarna tar över honom och han förråder Jesse James.
Det enda jag irriterade över mig med filmen var slutet. Jag tyckte den borde ha avslutats efter Jesse James död och hans dödsfotografering. Det hade varit "snyggare" för Jesse James biografi men istället följer en bit vad Fordbröderna gjorde efteråt och vilket öde de gick till mötes.
Den här filmen var så bra att jag var tvungen att skriva någonting om den...
(Den mästerliga) trailern: http://youtube.com/watch?v=WWM LGqtUoi0
