Tja, har ett problem.. Tänker alldeles för mycket på allt som händer just nu, jag är i ett förhållande med den bästa tjejen i hela världen, hon är den absolut bästa jag någonsin skulle kunna ha min min närhet, man kan säga att jag älskar henne. Men jag dras åt andra håll, jag blir intresserad av att prata med andra tjejer fastän jag har den mest underbara som finns. Jag vill inte lämna henne men samtidigt så känner jag att jag vill göra mer än bara vara nöjd, att ha hittat den perfekta tjejen i så ung ålder (18) och inte har något mer att kämpa för i kärleksväg gör mig orolig, blir det inte mer än såhär? Alla dessa tankar åker omkring i mitt huvud, jag vill inte sova men känner att jag måste då jag har praktik 12.30-19.30 imorgon... Om någon har något att skriva så är jag tacksam, vad kan man göra den här tiden, är inte sugen på att spela. Åter till tjejen, jag vill att hon ska ha det absolut bästa hon kan få, men med mina tankar känns det som att hon förtjänar mer än vad jag kan ge.. Vid vissa tidpunkter känns det som om jag gör henne en björntjänst, men jag vill ha henne i mitt liv, skulle inte vilja vara utan henne.

Det finns en tjej som bor 80 mil härifrån som har intresserat mig i över ett år, känns som om jag har känslor för henne utan att ha träffat henne, tror det skulle bli ett jävligt bra kapitel i min bok, men då har jag min tjej här som jag inte vet hur jag ska hantera, skulle aldrig vara otrogen, aldrig nånsin.

Jag tränar och har dragit på mig en axelskada som inte läker utan operation, kan knappt gå en promenad utan att få ont, är orolig över hur jag ska kunna jobba när jag går ut skolan och ännu mer över mina betyg som känns omöjligt att nå, jag jobbar hårt men det kmr inte att räcka för att komma in på brandmansutbildningen jag vill. Ännu värre blir det när jag tänker på min axelskada, ibland undrar man om man vill gå ut med ett bang.