Vi kan kalla min 'bästavän' för Stina. (Vill inte uppge hennes riktiga namn och jag tycker inte att termen bästavän är speciellt passande.)


Stina och jag har känt varandra sen dagis. Vi är inte super tajta, men håller ändå ihop genom i vått och torrt.
Jag blev ihop med en kille, vi gjorde slut osv. Sen börjar Stina och mitt ex smsa. (Vad ska jag göra åt det? Inget. Så det var väl bara att leva med det.) Sen frågar jag Stina om det är något på G mellan dom, eftersom att jag fick höra det genom ryktesvägen. Ville ändå kolla med henne hur det var. Hon nekade allt och mitt ex skrev till mig och berättade att han aldrig skulle göra så!


Jag och Stina brukar prata om mitt ex då och då. Så hon vet vad jag tycker osv.
(Jag är absolut inte kär, saknar honom inte för fem öre.)


Sen berättar Stina att hon och ex:et bråkar. Jag frågar henne varför och säger att han blivit kär i henne. (Vilket är rätt retligt, men känslor är känslor.) Sen säger Stina att han blivit sur på henne då hon nekade honom.
(Alla kvinnor som nekar 'mitt ex' ratar han helt. Han förnedrar dom och hävdar att 'dom förändrats'. Han är kurd. Och nej jag hävdar inte att alla kurder är såna, tolka mig inte fel!)
Jag tänker; Jaha.. Ja han är ju som han är. ....Samtidigt som jag tröstar Stina.


Sen får jag reda på att dom har haft sex och att han ville bli ihop med henne, men att hon nekat honom för att hon visste att det skulle såra mig.


Hon har alltså ljugit för mig hela tiden.


Vad i hela friden ska jag göra?