Jag har alltid tänkt att jag har lätt att umgås med de flesta. Inte att jag är supersocial, men jag kan ofta se saker utifrån andras perspektiv, diskutera fram lösningar, prata om det mesta osv. Tycker själv jag är mer tolerant än genomsnittet på många sätt, för jag bryr mig inte om folks ursprung, status, läggning mm.

Men nu på jobbet har jag en person som jag måste samarbeta med under en period och det är så jävla svårt! Det värsta är att det inte är något som jag kan sätta fingret på. Det är bara en "urk"-känsla. Det jag stör mig på rent konkret är att personen pratar non-stop utan att komma till poängen. Jag blir helt slut av att lyssna och sen blir det jag som måste "valla" personen rätt i tankegången hela tiden. Det tar massa energi och tålamod och jag får axla ansvaret för att samarbetet leder till det resultat jag är ute efter. Dessutom saknar personen känsla för vad som är lämpligt att säga och inte, att hålla sig professionell och ha distans till privata saker.

Men det är inte "felen" i sig, utan själva känslan. Jag gillar verkligen inte att umgås med den här människan. Jag mår nästan fysiskt illa.

Någon som känner igen sig? Hur står man ut?