Tjenare Fragbiters, okej nu kommer en liten story här om vad som hände..

Jag skulle åka hem till min brud förra helgen. Vi skulle kolla på film, mysa och äta middag med hennes föräldrar. Så jag kommer dit, väl förberedd för att vara så mogen jag bara kan eftersom att hennes föräldrar verkar gilla mig och jag vill fortsätta ha det så, inte att jag inte försöker vara mig själv, men jag vill inte säga bort mig eller göra konstiga grejer när dem ser (Alltså sånt jag kanske skojar och brukar göra med bruden ensam).

Först ska jag bara berätta att vi varit tillsammans i ca. 1-2 månader och jag tror verkligen detta är den rätta.

I skolan den dagen hade vi fått någon jävla chili con carne eller hur det stavas, det smakade ju inte som den brukar men jag var hungrig och åt en hel del faktiskt, chili con carne är riktigt gott när det är tillagat ordentligt, dock kände jag att jag hade lite gaser i magen och detta är aldrig ett bra tecken när man ska träffa bruden (De flesta killar vet nog jag vad jag menar)


I alla fall, jag plingar på dörren till deras lägenhet, och just i samma ögonblick får jag ett sms av någon gammal tjejkompis, låt oss kalla henne Jeanette. Hon skriver om det är bra med mig osv. Jag hade fan glömt bort vem hon var och hur hon såg ut nästan (inte träffat henne på kanske 1 år). Så jag försöker få upp en bild på henne i huvudet och kommer då på på ett ungefär hur hon såg ut. Då öppnar morsan till min brud dörren,

- Hej, är Jeanette hemma?

HELVETE.

Morsan kollar på mig med en fundersam min och jag rättar mig snabbare än ögat,

- Vad är det jag säger, *fnitter* är Eva hemma? (Vi kallar henne Eva)

- Jadå, kom in du.

Jag gick in genom dörren och kände verkligen att det där inte startade som planerat, jag försökte att inte tänka mycket mer på det och tog av mig min jacka och mina skor. När jag ska böja mig ner för att knyta upp skorna, så släpper jag världens brakskit. Fyfan jag trodde morsan skulle svimma när jag såg hennes min, jag ber så mycket om ursäkt och försöker göra det bästa utav situationen, jag menar, vafan skulle jag göra? Gå därifrån?

Jag kollar runt lite i hallen och ser många vaser som står på hyllor mot vägen och fina lampor och lyktor och massa annat smått och gott som ser väldigt fint ut! Jag kollar lite till tills jag ser att min brud kommer ifrån köket, jag har precis fått av mig skorna så jag går snabbt mot henne och kramar henne och försöker putta henne ut bort ifrån hallen, ni förstår nog varför. Morsan hänger på och säger ingenting mer.

Jag stiger in i köket och där lagas det mat, det såg ut som att vi skulle äta Tacos, så det låg lite hackade grönsaker osv. på bänken som troligtvis morsan fixat i ordning, köttfärsen stog på pannan och puttrade lite svagt, det luktade gott, dock sa jag inte det för sånt kommer man bara på att man kunde säga i efterhand..

Jag gick in mot vardagsrummet för att hälsa på hennes farsa, då kommer deras lilla hund fram och vill hälsa på mig (vet inte vilken ras, liten och svart, inte jätteliten, större än chiuaha och mindre än schäfer). Jag böjer mig ner och klappar henne på magen och går sedan fram mot hennes farsa, han sitter där i ett hörn och läser tidningen, hunden går och lägger sig i sin bädd..

- Tjenare, säger jag.
- Hej på dig, svarar han tillbaka med ett litet skratt liksom.

Jag kollar på TV'n och ser att det är någonting med hästar på TV.

- Spelar du på hästar? Säger jag för att få igång en trevlig konversation med farsan.
- Nej det gör jag faktiskt inte, svarar han.

- Näe okej, min farsa spelade på detdär förut ganska mycket men inte längre, det är väl bara idioter som spelar på detdär nuförtiden, omöjligt att vinna ju.

Jag får inget svar men tänkte väl att han höll med bara. Min brud sätter sig i soffan och jag följer efter och sätter mig bredvid och kollar runt lite i vardagsrummet ( hade inte varit i det rummet så många gånger så var intressant ), några tavlor, några högtalare, en soffa, några stolar och ett bord osv. som ett vanligt vardagsrum.
Jag kollar mot bordet och till min förskräckelse får jag se en sån där Trav-lapp. Tamifan så spelade morsan hennes på hästarna, miss nummer 2. Helvete tänkte jag, jag kunde ju inte säga att jag skojade nu? Efter typ 2-3 minuter, jag skulle ju verka efterbliven?

Inte för att jag inte reda gjorde det..

Efter några minuter kommer morsan in till vardagsrummet och dukar med tallrikar, glas och besting m.m.
Jag frågade om jag skulle hjälpa till men det behövdes inte tydligen, jag vet inte om morsan var sur på mig eller om hon verkligen inte behövde hjälp..

Maten var klar och alla satte sig ner för att äta (dem som inte redan satt ner alltså).
Vi satte på någon film på TV, handlade om några som var med om det där i Thailand, thsunamin, eller hur det stavas.
I alla fall så var det väldigt tyst och vi kollade på filmen och pratade lite då och då.
Det var en väldigt mysig kväll och det var väldigt lugnt.

När vi ätit klart kollade vi klart på filmen och efter det hjälptes vi alla åt att duka undan osv, alla förutom farsan.
Farsan skulle gå ut och röka sa han, så vi gick ut till köket och fixade med allting.

Jag och Eva gick sen mot vardagsrummet för att sätta oss, morsan var i köket och farsan var ute och rökte.
Då smäller jag till handen på röven på Eva (på skojs skull, gjort flera gånger) och hon säger "ojdå" och fnittrar till.

Till min förskräckelse, ser jag farsan stå framför oss, ute på balkongen(!?) och röka, stirrandes mot oss.
Tänka sig, dem jävlarna hade 2 balkonger, tydligen är det ursprungligen 2 lägenheter så dem har 2 st balkonger, inte fan hade jag sett den andra i vardagsrummet heller... Helvete tänkte jag, igen..

Jag har skitit i hallen, sagt fel namn på min brud, smackat bruden på rumpan när farsa stirrat mot oss... kunde inte bli värre, trodde jag..

Jag skämdes som fan och gick ut mot köket igen för att kolla om hon behövde hjälp, hon sa att vi skulle plocka ut lite godis och chips osv. (ja vi åt upp ganska snabbt och det hade gått ca. 2 timmar nu tror jag) så vi dukade fram lite smått och gott och satte igång någon till film, denna gången var det någon United 93, om 9/11 och allt detdär..

Men då satt vi mest och pratade om allt möjligt, jag försökte vara så snäll som möjligt,

Dem pratade om att dem snart skulle åka utomlands, dem 2 och Eva. Jag sa att det lär trevligt osv. och frågade lite vart dem skulle och vad dem skulle göra. Hennes föräldrar verkade väldigt "uppspelta" inför resan eller vad man säger, dem längtade väldigt mycket,

- Juste, har du kollat upp om du fick ta med dina smärtstillande samt sömnpillrerna dit vi ska, säger farsan till hennes morsa.

- Nej jag ska göra det senare, svarar hon.


- Du fick väl ta in p-piller dit ni ska va? Säger jag utan att tänka. HELVETE.

Nu jävlar ska ni få höra..

- Vafan säger du? Säger farsan.

Eva säger att dem ska lugna ner sig och vara glada över att hon skyddar sig.. Hennes föräldrar verkar chockade(?) men lite sura för att hon inte berättat innan hon börjat med de och frågar om hon fått biverkningar osv.
Så dem var lite bittra mot henne och det var såklart mitt fel..

Jag tar lite godis och säger "Oj såg ni" och pekar mot filmen, för att försöka vifta bort aggresionen som flyger runt i luften mellan oss.
Då kommer hunden fram till mig och sätter sig bredvid soffan och kollar mot mig (jag satt längst ut och hunden satt bredvid soffan mot mig). Jag tar lite godis och ger hunden 2 såna där Center bitar och ger till hunden i smyg, tänkte att hennes föräldrar nog inte skulle bli så glada om jag gav hunden godis men vafan, lite lyx får han väl tänkte jag?

jag stoppar i mig lite godis själv och ger Eva en puss på kinden, hon ler, och vi fortsätter att kolla på filmen.

Mitt i allt börjar hundjäveln att hosta och gå runt i circlar typ? Börja hosta riktigt mycket och lägger sig ner och andas tungt, jag tänkte vad i helvete!?
Dem frågade vad som var fel och jag sa direkt att jag gett henne lite choklad för att vara lite snäll mot henne, då började farsan skrika "DU KAN INTE GE EN HUND CHOKLAD FÖR I HELVETE"

Nu tog det hus i helvete, jag höll på att skita ner mig, Eva börjar gråta, Farsan skriker och morsan tar hunden upp i hamnen, springer mot hallen och ropar på farsan att dem måste till veterinären..
Allting går så snabbt och jag vet inte vad jag ska göra?!

Det gick så snabbt och plötsligt var föräldrarna borta med hunden och Eva satt och grät i soffan, jag försökte hålla om henne men hon bara fräser till och säger att jag ska gå?

Jag blir då lite sur av mig och säger förlåt och att jag inte visste att man inte kunde mata en hund med choklad..
Då säger hon att jag ska gå, och så börjar vi diskutera lite högt om att det inte var meningen men hon vill ändå att jag ska gå tills dem kommer tillbaka osv. men jag ville ju trösta henne och spendera kvällen där?

Hon puttar mig mot hallen (vi hade ställt oss upp och argumentera) och jag skriker

- Varför måste jag gå!? och slängar armarna uppåt mot sidan,

Tror ni inte att jag smäller till handen mot någon jävla hylla som är upphängd på väggen och drämmer ner 2 vaser och en tavla som landar på golvet... HELVETE.

Nu börjar hon skrika och gråta på samma gång och jag tar mina skor och jacka och springer ut, vänder mig om snabbt, släpper jackan mot marken och just i det ögonblicket hon ska stänga dörren tar jag mina skor och slänger dem RÄTT I ANSIKTET PÅ HENNE så hon flyger mot golvet. Jag tar upp skorna och tar på mig dem, går fram till henne och drar henne lite i håret innan jag går, sedan smäller jag igen dörren efter mig, tar upp en penna jag hittade på golvet och målar massa fula gubbar över hela jävla dörren och en hund utan huvud.



Fyfan. Jag gick hem och låg ganska länge och försökte ringa henne för att få kontakt.
Jag ringde henne igår igen men hon svarade inte,

Jag fick då ett sms om att hundjäveln dött den helgen? av choklad? Förihelvete,
och föräldrarna ville aldrig mer se mig, inte hon heller för den delen, jag tänkte att jag skulle kunde vända på det med henne men knappast med föräldrarna,

Vad fan ska jag göra?
Varför är hon sur på mig för?

Tacksam för svar fragbite<3