Tjo,


var ute och joggade nyss i kuperad terräng, med humöret på topp! Bara jag och den vackra och tysta naturen (och lite mygg).


Som en blixt från klar himmel knakar det plötsligt till bakom mig, och jag hoppar instinktivt åt sidan och av spåret. Jag förväntar mig en skenande älg eller en hjort, men vad händer? En tjockis med kropp lika uppblåst som en spärrballong springer ut från snåren och lägger sig en bit framför mig.


Humöret gick ju självklart i botten direkt. Det känns ju som att det enbart var av nonchalans och tjockisvärdeskomplex som han valde att spurta om mig, för att sedan sakta ner direkt efteråt. Däremot orkade han hålla upp tempot ända tills min rutt slutade. Vad i helvete, för att inte skräda med orden.


Det här fick mig att undra, kan man vara tjock och samtidigt ha bra kondition? Det hade ju sett hur kul ut som helst!




Ni som kan träning, går det?