Först och främst vill jag säga att jag är förvirrad och vaför jag skriver detta just här vet jag inte riktigt, det känns typ skönt. Så en lördag helt själv framför datorn.....igen.


Jag kan beskriva texten kort: Jag hatar mig själv och jag hatar mitt liv.


Sitter här och lyssnar på Oasis medan jag skriver detta, just nu jag har jag aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Sommaren var ganska bra faktiskt på många sätt men nu är det bara en plåga. Jag brukar aldrig klaga eller lipa över något för jag vet att många människor har det mycket värre men jag är hellre fattig än att vara ensam.


Jag har alltid haft få vänner men vänskapen var stark. Jag har tappat kontakten med de flesta vänner av olika anledningar, min bästa vän sedan barnsben har flyttat ifrån den stad jag bor i och vi hörs inte alls ofta. Men min näst närmsta vän har på sistone ignorerat mig och det känns förjävligt. Han har ringt mindre och mindre till nu inte alls. Och när jag ringer svaras det inte och han ringer inte tillbaka. Han vill tydligen inte prata med mig så då får jag acceptera det. På senare tid jag märkt vilken typ av människa han är men det känns fortfarande ledsamt.


Det har gått så långt att jag pratar med mig själv, och nej jag skojar inte. Jag har visserligen gjort det under en väldigt lång tid och det skulle vara intressant att höra ifall andra också gör det. Jag tror att jag pratar med mig själv mer än med andra människor. Jag tycker det är helt absurt men endå gör jag det.


Att prata med mina föräldrar om allt detta är inget alternativ, vill inte gå in på det. Det skulle inte fungera helt enkelt.


Jag har ingen dödsönskan men jag känner heller ingen vidare lust att leva. Jag tänkte på en sak häromdagen,
Vad har jag att se fram emot? men jag kom inte på någonting. Fotboll(tv) har jag alltid gillat och på de senare åren har det varit en passion men jag har inte funnit någon glädje i det. Jag gymmar en del men nu tänker jag varför går jag ens till gymmet? Ingen motivation, ingen glädje, nothing. Det får väl tiden att gå antar jag.


Jag ska beskriva en dag i mitt tomma liv. Vaknar, tar ett glas mjölk till frukost. Sitter vid datorn/Läser en bok fram till middag och efter middag blir det eventuellt gym. Efter duchen kollar jag på tv eller film på datorn tills jag går och lägger mig. Det är en typiskt dag och så ser det ut mer eller mindre hela veckan.


Kan tillägga att jag bor hemma och är arbetslös.




Mitt självförtroende är i botten och jag kan behöva något att skratta åt men det funkar bara inte just nu, jag har kollat på lite simpsons och family guy utan framgång. Vad tittar ni på för att lyfta erat humör?


Finns det någon där ute med råd? Att få höra era egna erfarenheter av liknande situationer skulle uppskattas oerhört mycket.