Alfred Nobel var en av fyra söner till Immanuel Nobel d y, som också han var uppfinnare, och Andriette Nobel, född Ahlsell. [1]. Han och hans bröder Robert, Ludvig och Emil levde i svåra förhållanden med en mycket sjuk fader. År 1842 flyttade familjen till Sankt Petersburg sedan faderns mekanikverkstad gått i konkurs i Sverige. Vid den tidpunkten var familjen mycket fattig och hustrun fick arbeta som butiksbiträde i en mjölk- och grönsaksbutik, medan Alfred själv hjälpte till att sälja tändstickor på gatan. Men familjens företag lyckades och byggdes upp till en industriell jätte, som blomstrade och bestod ända till dess att den ryska revolutionen gjorde sitt intåg.
År 1863 återvände fadern och Alfred till Sverige, där Alfred började studera sprängämnen, i synnerhet nitroglycerin. Experimenten ägde rum i försöksfabriken Heleneborg i Stockholm. 1864 skedde en explosion vid Heleneborg vid sprängolje- och nitroglycerinberedning. Brodern Emil Nobel, som var 21 år, och alla andra närvarande omkom.[3] Nobel hade mött upptäckaren av nitroglycerin, Ascanio Sobrero, under sin tid i Paris och insåg att dess kraft måste tämjas för att kunna vara användbar. Alfred Nobel uppfann bland annat:
Dynamit 1866, som han fick patent på 1867
Spränggummi (bomullskrut upplöst i svartkrut), nästan riskfritt vid transport och hantering
Spränggelatin 1875
Ballistit, nobelkrut 1887 (ett röksvagt krut bestående av nitrocellulosa och nitroglycerin i lika delar)
Dynamiten innebar stora möjligheter att transportera explosiva ämnen med hög säkerhet. Trots att nitroglycerin, som är den verksamma delen i dynamit, är mycket stötkänsligt, gör den så kallade flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hårda törnar. Undantag är om dynamiten är frusen, då den fortfarande kan detonera om den utsätts för stötar. Vid sprängningsarbeten i kallt väder måste därför dynamiten hållas uppvärmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. Härvid är att märka, att ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Dynamit klarar sig något längre, när temperaturen sjunker, men redan vid några plusgrader blir dynamit stötkänslig. Många sprängolyckor har berott på att man inte har insett riskerna även vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos dynamit är att den "boxas kortvarigt", till skillnad från en del andra sprängmedel, som "brottas uthålligt".
När traditionellt svartkrut används för att driva projektiler i skjutvapen blir det ett avsevärt rökmoln, som skymmer sikten för kanonservicen, och avslöjar för fienden varifrån elden utgår. Den som kan skjuta med mindre rök får därigenom en fördel. Nobel arbetade med möjligheterna att få fram ett röksvagt krut och gjorde därvid värdefulla rön som resulterade i ballistit-patentet.


Alfred Nobels ansökan från 1864, gällande patent på tändhatten och principen för initialtändning av nitroglycerin.
Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och flera av dem inbegrep andra länder eller hela världen, totalt drygt 350 patent. Dessa omfattade även annat än sprängmedel i olika former. Inspirerad av en svår explosion orsakad av gasljus på en teater i Paris uppfann han till exempel en gasbrännare med avsevärt förbättrad säkerhet. En teknisk detalj i denna brännare var att den arbetade med förvärmning av förbränningsluften.
För att exploatera sina uppfinningar anlade Alfred Nobel en mängd fabriker runt om i världen. Han intresserade sig också för industrier inom andra branscher.