1
TrackMania - mest krävande eSporten?
Postat av ziem0n den 8 December 2010, 14:15
11 kommentarer · 139 träffar
Det var för några månader sen som jag läste en tråd här på Fragbite där TS menade att den psykiskt mest krävande sporten är Basket. Det finns ingen målvakt, med andra ord är det bara upp till dig själv att sätta bollen eller inte.
Jag fortsatte med tanken, och försökte sätta det i andra perspektiv. Kanske främst eSports-perspektivet. I enighet med den andra trådens teori, så bör alltså de mest krävande esporterna inte vara de som är av FPS - så länge vi inte pratar Quake, där man oftast lirar ensam - eftersom att i FPS så är det oftast 5v5, och man ser nästan aldrig ett lag där alla har plus på scoreboarden, alltså: två spelare kan i teorin bära ett lag (även i professionell nivå). Fortsätter man på tanken, så är det inte enbart upp till dig själv, som individ, huruvida man vinner eller inte, spelar du skit kan en annan fylla din plats och ta kills åt dig för att jämna ut spelet/kartan. Samma sak fungerar i de flesta lagbaserade spel som finns i dagens eSport.
Detta gäller dock inte för TrackMania. Visserligen spelas de viktiga turneringarna/matcherna i lagformat, oftast 5v5 på hög nivå, men även 4v4, 3v3 och 2v2. Visserligen har kanske inte teorin lika stor inverkan på färre lagmedlemmar, så säg att det är en 4v4 eller 5v5 match. Ett väldigt tydligt exempel på detta finner man kort tillbaka i tiden; Semifinalen i NC6 som spelades nu i Söndags, Sverige - Norge. (Snabb förklaring för de som inte spelat TM eller inte förstår teamsystemet i matcher; man får fler poäng ju högre man placerar sig på listan, ettan får +10, och sedan successivt nedstigande till +1). Norge har en riktigt bra förare i znik (Tm_dude), och på andra banan vill jag minnas att han aldrig placerade sig under top2, att han aldrig kraschade (till skillnad från de svenska stjärnorna FrostBeule & KarjeN), detta till trots vann Sverige med 7-6, 7-6. Vad jag försöker komma till är att det går inte att bära ett lag med en bra spelare, och de rundor då norrmännen var igång körde de faktiskt, för det mesta, ifrån Sverige.
Utöver detta, kräver TrackMania full koncentration, och nu kanske folk menar att "vadå, om motståndaren kraschar är det ju enkel /win & GG", men så är det inte heller, för de flesta som kraschar brukar bara göra situationen värre för de som behåller farten, då kommer nerverna på riktigt. (FrostBeule & Sandro krockade båda två i en finalmatch under 2010).
Dessutom, tack vare banbygge-funktionen, måste alla som lirar på toppnivå vara förberedda på att träna sönder en bana, bara för att tre-fyra veckor senare se nya banor släppas, och träna dessa.
Så. Har jag någorlunda rätt i denna teori eller yrar jag bara?
Flame on.
Jag fortsatte med tanken, och försökte sätta det i andra perspektiv. Kanske främst eSports-perspektivet. I enighet med den andra trådens teori, så bör alltså de mest krävande esporterna inte vara de som är av FPS - så länge vi inte pratar Quake, där man oftast lirar ensam - eftersom att i FPS så är det oftast 5v5, och man ser nästan aldrig ett lag där alla har plus på scoreboarden, alltså: två spelare kan i teorin bära ett lag (även i professionell nivå). Fortsätter man på tanken, så är det inte enbart upp till dig själv, som individ, huruvida man vinner eller inte, spelar du skit kan en annan fylla din plats och ta kills åt dig för att jämna ut spelet/kartan. Samma sak fungerar i de flesta lagbaserade spel som finns i dagens eSport.
Detta gäller dock inte för TrackMania. Visserligen spelas de viktiga turneringarna/matcherna i lagformat, oftast 5v5 på hög nivå, men även 4v4, 3v3 och 2v2. Visserligen har kanske inte teorin lika stor inverkan på färre lagmedlemmar, så säg att det är en 4v4 eller 5v5 match. Ett väldigt tydligt exempel på detta finner man kort tillbaka i tiden; Semifinalen i NC6 som spelades nu i Söndags, Sverige - Norge. (Snabb förklaring för de som inte spelat TM eller inte förstår teamsystemet i matcher; man får fler poäng ju högre man placerar sig på listan, ettan får +10, och sedan successivt nedstigande till +1). Norge har en riktigt bra förare i znik (Tm_dude), och på andra banan vill jag minnas att han aldrig placerade sig under top2, att han aldrig kraschade (till skillnad från de svenska stjärnorna FrostBeule & KarjeN), detta till trots vann Sverige med 7-6, 7-6. Vad jag försöker komma till är att det går inte att bära ett lag med en bra spelare, och de rundor då norrmännen var igång körde de faktiskt, för det mesta, ifrån Sverige.
Utöver detta, kräver TrackMania full koncentration, och nu kanske folk menar att "vadå, om motståndaren kraschar är det ju enkel /win & GG", men så är det inte heller, för de flesta som kraschar brukar bara göra situationen värre för de som behåller farten, då kommer nerverna på riktigt. (FrostBeule & Sandro krockade båda två i en finalmatch under 2010).
Dessutom, tack vare banbygge-funktionen, måste alla som lirar på toppnivå vara förberedda på att träna sönder en bana, bara för att tre-fyra veckor senare se nya banor släppas, och träna dessa.
Så. Har jag någorlunda rätt i denna teori eller yrar jag bara?
Flame on.
