Hej hej. Jag har sett på sistone att det kommer upp en del trådar som behandlar rymden och dess konstruktion.
Mycket frågor bl.a om rymdfärder, ljusets hastighet, gravitation och så vidare. Hur allting förhåller sig där ute helt enkelt.
Eftersom att det här är mitt ämne så tänkte jag att om ni har någon fråga så kan vi ju hålla oss till en tråd, nämligen denna.
Jag ska svara så gott jag kan så finns det säkert andra intresserade där ute som jag hjälpa till :)
Låt fantasin flöda, finns inga dumma frågor, bara dumma svar :)
Hall of space:
#100 "Fakenick 116154"
#200 "MrWhite"
#300 "Jibbawn"
#400 "MaktinnehavarN^ "
Exempelvis kanske vårat universum från början (ALLRA BÖRJAN) inte hade vatten i sig, utan krockade med ett membran vars universum var ett enda stort hav, så dom 2 membranen blandades ihop till vårat universum vi har idag. typ.
Det där är väldigt väldigt långt ifrån konfirmerat.
Det är mer troligt att atomerna skapades i kollapsande stjärnor.
Ett membran är ett HELT jävla universum, finns säkerligen i olika storlekar och olika former.
Man tror idag att det kan finnas membran gjorda av endast elektricitet, vissa gjorda av bara eld, och att ett sådant (VATTEN ÄR MITT EXEMPEL, dom gav inga exempel på vad de 2 membranen hade kunnat bestå av utöver elektricitet och eld) men dom är rätt säkra på att Big Bang var 2 membran som krockade med varandra och tillsammans skapade vårat universum idag, utifall att M-teorin visar sig stämma dvs.
Det vill säga, 2 saker som krockade och gjorde en fet jävla smäll som skapade vårat universum med beståndsdelar av de olika sakerna som krockade.
"Det där är väldigt väldigt långt ifrån konfirmerat.
Det är mer troligt att atomerna skapades i kollapsande stjärnor."
Vänta. Du säger alltså att alla världens fysiker som arbetat med M-teorin sedan 1995, som har funderat på vad membran kan innebära för universum. Dom har för första gången hittat ett svar på VAD big bang var, 2 membran som krockade. Men om du är för trög för att fatta att ett membran är ett fullt utvecklat universum lika stort som vårat som svävar runt i 11 dimensionen så får du väl tro att atomer skapas i supernovor.
Btw, hur kan det vara kollapsande stjärnor som skapade atomer? Är inte kollapsande stjärnor skapade av atomer också? Hrms.
Då hade fotonerna så hög energi att en människa hade inte kunnat se nånting - allt hade varit suddigt.
Så småningom klumpades alla atomer ihop med varandra på grund av gravitation och bildade (snabbt förklarat) stjärnor. I stjärnor pressas hela tiden atomerna inåt pga gravitation, men pressas samtidigt ut pga expansionen den kemiska energin som atomerna utlöser av den starka gravitationen. Allt eftersom tappar atomerna sin kemiska energi så blir gravitationskraften större än expansionskraften. Då komprimeras atomerna något enormt och bildar större atomer.
Alla grundämnen upp till järn kan skapas i kollapsande stjärnor.
Alltså, du pratar som om teorier är fakta, som om att det du beskrev är "EXAKT SÅ SOM UNIVERSUM SKAPADES" herregud.
Jag erkänner iaf att jag pratar om TEORIER, om hur forskare och fysiker TROR att allt gick till. Om hur dom MATEMATISKT räknat ut hur membran existerar. Vi kommer nog aldrig få ett definitivt svar (förens efter döden?)
Läs nedanför här, så kanske du förstår vad jag menar (efter 3'e inlägget, herregud)
Enligt FORSKARE OCH FYSIKER idag (hänger du med, ska jag ta det lite saktare) så existerar 11 dimensioner. Dessa 11 dimensioner har funnits för evigt så att säga, vi lever i den tredje. Vårat universum är i den tredje dimensionen, men vårat universum är samtidigt inuti
Bland dessa membran (som är vårat universum sett från den 11e dimensionen) kan det även finnas membran med helt olika grundämnen, olika fysiska lagar och man tror idag att "Big Bang" var 2 membran som krockade och då dom "smälte" ihop kanske man kan säga skapades vårat universum.
Så att atomer skapas som du skriver i #404 köper jag, men kan du då tänka dig att vårat universum en gång varit 2 separata universum och då kanske inte liv fanns i det, men efter "Big Bang" då 2 membran krockade och skapade vårat idag? Hänger du med eller måste jag seriöst skriva ett fjärde jävla inlägg?
Ja... i stort sätt skapade membran atomer.
Men i allra första början fanns inga atomer, då fanns bara fotoner.
"As the universe expands, the energy density continues to drop, the temperature also drops until today, the temperature is 2.7 degrees kelvin." Så. 2.7 Kelvin bevisar inget annat än att universum EXPANDERAR, inte ett bevis på att Big Bang teorin stämmer.
Sen en till sak angående Big Bang, Big Bang EGENTLIGEN betyder inte att det small, eller att det var en stor smäll, eller något vad det egentligen heter.
Det heter Big Bang för att det expanderar, inte för att det någonsin varit en stor smäll. "For whatever reason, this singularity started to expand, creating space and time. This expansion is what is called the Big Bang"
Och helt ärligt, måste jag förklara detta för dig igen så blir jag fan tokig.
DET FINNS INGET "BEVISAT" ANGÅENDE UNIVERSUM! VI HAR ENDAST JÄVLA STJÄRNKIKARE OCH MATEMATIKBLOCK! Oavsett vad vi tror och vet och har räknat ut, så var det fan inte länge sen vi trodde jorden var platt! Så när vi väl lyckas bygga ett nog kraftigt rymdskepp så visar det sig kanske att in deep space så åldras man inte, tiden stannar och även inuti dina egna celler, eller att 2.7 kelvin är en radiokanal från Alpha Centarui och inte något som bevisar att universum expanderar.
Så sluta med ditt jävla BEVISAT!
Jag kan säga såhär.
Big Bang hände, men jag kan lika gärna kalla det för "Little Bang" eller "Big Sister" eller "GUDS JÄVLA HÖGERHAND" för det spelar ingen roll.
Big Bang = startpunkten av universums expanderande, och det hade lika gärna kunna triggats av två krockande membran. I teorin idag tror vi att om 2 membran skulle krocka så skulle det skapas ett nytt universum, men det universumet skulle inte ta någon plats fastän det är lika stort som vårat, för universumet skapar sin egen plats, man kan säga att det nya universumet skulle trycka undan allt runtom sig, så egentligen kanske det är membran som krockar och skapar nya universum som i sin tur är det som expanderar universum?
På fysiken i skolan så har vi ett projekt där vi ska välja ett fenomen som finns i rymden. Kan vara vad som helst, svarta hål, vita hål osv osv osv.
Men vi hittar inte någonting intressant, kan någon ge förslag på något intressant som finns i rymden? Kan även vara teorier men inte vilka löjliga teorier som helst.
Sen finns det mycket mer fun facts om just neutronstjärnor :P
Roligaste saken med neutronstjärnor måste vara jordskalven de har.
Skalven skulle mäta 32 på Richterskalan och har sådan kraft att de skulle i princip vända jorden ut och in. :P
"Skulle ett föremål falla från bara 1 meters höjd skulle det accelerera till en hastighet av över 7 miljoner kilometer i timmen innan det kraschade ner i ytan."
http://sv.wikipedia.org/wiki/N eutronstj%C3%A4rna
Trodde först att du i #412 menade att man släppte en bit av en neutronstjärna här på jorden och den accelererade upp till en ganska fantastisk hastighet. :P
En annan rolig sak med neutronstjärnor är att en liten kopp med det materialet skulle väga mer än Mount Everest.
Jag har tänkt på en sak, om tiden är en egen dimension så händer ju alla händelser samtidigt, så egentligen existerar vi bara vid en tidpunkt och det är då vi upphör.
Det vill säga, vi går inte framåt mot våran död, utan vi är alltid där väntandes på att vårat sinne ska hinna ikapp.
Även om tiden inte är linjär, så finns det ett "just nu" som alla varelser upplever, men våra sinnen är inte nog utvecklade därför krävs det att vi går igenom livet före, det vill säga den vägen vi är menade att ta till vårat slut, där vi väntar på att vi ska komma ikapp oss själva..
Dock så enligt ovanstående så är ju allting förutbestämt, det är inte riktigt så jag menar, utan allt vi gör i vårat liv bestämde vi i vårat sista andetag.
Tänk uttrycket "Se livet passera i revy" vilket skulle passa in om vi egentligen bara är då vi upphör, man ser hela sitt liv passera snabbt förbi som att det egentligen hände precis då, vilket om tiden inte är linjär kan stämma, för det händer verklligen då. Det är först i våra sist andetag som vi är redo att ta oss vidare till nästa nivå, eller vad man ska kalla det. Kanske vi lever våra liv precis i dödstillfället, därav uppfattar folk det som att livet passerar i revy?
Detta skulle även förklara Dejá Vu, för anledningen till att det uppfattas som att vi varit där är för att vi varit det, för vårat liv ses som en helhet i slutet och inte som nu, sekund efter sekund. Därför har vi upplevt allt vi någonsin kommer uppleva, även om vi inte "levt" det ännu :P
Hänger ni med? :P
Har inte läst fysik annat än i högstadiet så no flaming please.
Och #419 är det inte bevisat att om man kommer upp i ljusets hastighet eller vad det nu är så går tiden saktare? Bara för att man färdas i ljusets hastighet är man väl fortfarande i samma dimension som någon som står still och alltså borde man vara på olika tid. Eller nåt.. Håller på och läser en bok av Hawking just nu och har för mig att jag läste nåt liknande. Och vad skulle hända om man kom upp i farter som ljushastigheten^10 eller liknande?
Har även en annan fråga. Man säger väl att allt vi ser i rymden hände för extremt länge sedan am I right? Om vi då rent hypotetiskt säger att vi kan se oändligt långt, borde vi då inte kunna se ögonblicket då universum skapades?
Men exempelvis lever vi i 3e dimensionen, vi kan se längd, bredd och djup.
Men man kan även räkna tiden som en fjärde dimension, det vill säga på samma sätt som vi kan röra oss runt i de tre dimensioner kan det finnas varelser/partiklar/energi som rör sig åt båda hållen, eller rör sig bakåt (för oss) i tiden. Exempelvis saker som rör sig långt över ljusets hastighet, vilket händer mer eller mindre konstant på kvantnivå, exempelvis quantum entaglement tror man är kring 10 gånger ljusets hastighet (har för mig det var 10 gånger, är inte riktigt säker på siffran).
En annan förklaring kan vara att våran hjärna inte är nog utvecklad för att vi skulle kunna navigera i den fjärde dimensionen.
Tänk dig själv om tiden helt plötsligt skulle vara lika lätt att navigera sig igenom som det är att gå runt i denna värld.
"Om vi då rent hypotetiskt säger att vi kan se oändligt långt, borde vi då inte kunna se ögonblicket då universum skapades?"
Det kan vi ju nästan idag, det finns flertalet dokumentärer som "tar oss till begynnelsen" http://www.imdb.com/title/tt13 63109 / exempelvis den, sjukt intressant!
www.google.se
10000 gånger snabbare än ljuset, om nu mätningen är rätt.
Det kan ju vara så här:
Tänk dig en två-dimensionell varelse som tittar på en tre-dimensionell varelse. Denna två-dimensionell varelse kan ju bara uppfatta en två-dimensionell bild av den tre-dimensionell varelsen.
Om man nu överför det till oss så betyder det att vi bara kan uppleva en tre-dimensionell bild av den fjärde dimensionen.
Undra hur världen skulle se ut om vi kunde se den fjärde dimensionen...
Where are you getting at?
Jobbar till 08:00 så tid finns, rum också!
Jag kommer läsa astrofysik i trean på gymnasiet, kommer sedan där efter förhoppningsvis söka in på någon riktigt prestigefylld civilingenjörsutbildning, helst någon som behandlar rymden i viss mån. Men jag undrar bara, finns det någon framtid inom detta? KÄnns som om det finns väldigt lite jobb och att lönen är sådär halvbra. Men vad tror ni? Finns det någon framtid?
Ett företag jag funderat på är European Space Agency.
Skrivet med min iPhone
Tror jag iaf :)
Såg att i tidiga inlägg i tråden så skrev ett flertal att det inte går att komma över ljusets hastighet. Vilket på sätt och vis är korrekt. Vad vi vet så kan inget komma över ljusets hastighet i vakuum.
Dock så vet vi att i rymden finns många ämnen vi inte känner till egenskaperna hos. Vilket betyder att det visst är möjligt att överstiga ljusets hastighet (i vakuum).
Neil DeGrace Tyson pratar om detta i en, kanske lite väl, långa men ack så intrersant video.
http://www.youtube.com/watch?v =5qlLW60wOjo
Tyson är en sjukt intressant människa med fruktansvärt intressanta teorier. Kolla gärna in fler videor med honom!
Ska kolla på videon när jag kommer hem! Roligt om vi kunde få liv i tråden igen.
http://www.youtube.com/watch?v =nkbr-FItV00
#432 dopplereffekten är ganska komplicerad, men det går i alla fall ut på att vågor som rör sig (ljud är vågor, men ljus likaså) mot oss får en högre frekvens och från oss vice versa. Tänk dig en polisbil som åker mot dig, dess siren låter högre när den närmar sig, och när den har passerat blir frekvensen lägre. Det beror på att även bilen rör sig med viss hastighet, och antingen ger vågorna en 'knuff' eller drar iväg från dem. Samma princip gäller för galaxer. Av den elektromagnetiska strålning vi kan se ( http://www.thomaselectronics.c om/telecine/images/TL_Spec_UM. gif ) befinner sig således rött i ena änden och blått i andra, men det är viktigt att komma ihåg att dessa är vågor i olika frekvenser, precis som ljud, vilket gör att när man kollar på en, exempelvis, galax, så är den antingen lite röd eller blå - rött färdas från oss, blått färdas mot oss.
Nej det menar jag inte. Jag tror heller inte vi kommer göra det på väldigt lång tid, om ens alls. Dock så är många fysiker beslutna om att det inte är möjligt att överstiga ljusets hastighet i vakuum. Det är detta jag menar inte stämmer, vi kan inte vara 100 på att det inte finns ämnen som ljus färdas snabbare genom.
#438
Förlåt om jag ställer jobbiga frågor som jag igentligen kan leta upp. Bestäm själv om frågan är värd att svara på.
Jag är inte jätte instatt i dopplereffekten, har som mest läst om det på wikipedia och har endast studerat fysik på gymnasie nivå.
Men en sak jag vet är att en väldigt populär teori fastställer att ljus består av ytterst stå partiklar. Utesluter denna teori dopplereffekten eller går dom hand i hand så att säga?
https://www.youtube.com/watch? v=DfPeprQ7oGc
Den videon fick vi se när jag läste Fysik B, den förklarar fenomenet ganska bra.