Tja! Vad är världen på väg egentligen?

2009 har ju blivit förändringens år ju.


*Fra

*Ipred

*Lagra passagerar uppgifter

*Telekompaketet (kommer troligtvis senare i år eller i framtiden)

---------------------------- ----FRA----------------------- ------------------Försvarets radioanstalt) är en civil myndighet som har sitt huvudkontor på Lovön, strax utanför Stockholm. Vår främsta uppgift är att bidra till alla svenskars trygghet, i Sverige och i utlandet.


På uppdrag av regeringen och de myndigheter regeringen bestämmer bedriver vi signalspaning. Vi kan då kartlägga yttre militära hot och andra utländska förhållanden som kan påverka Sveriges säkerhet, till exempel internationell terrorism .

Våra underrättelser är ett stöd för regeringen i dess utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska arbete.


FRA har även i uppdrag att stödja statliga myndigheter och statligt ägda bolag med teknisk informations- säkerhet, bland annat genom IT-säkerhetsanalyser. Syftet är att göra viktiga samhällsfunktioner mindre sårbara för till exempel IT-angrepp. I detta arbete har vi stor nytta av den unika kompetens signalspaningen ger oss.


---------------------------- ----IPRED--------------------- ---------------


PRED är en förkortning som står för International Property Rights Enforcement Directive och är ett direktiv från EU. Direktivet har den svenska regeringen översatt och gjort en proposition av den till Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG. IPRED är ett flertal lagar och förändringar i befintliga lagar. Hela IPRED kan man ladda ner här.

För er som inte tycker det är kul att plöja igenom alla 390 sidor, räcker det med att ni tittar igenom sida 8-15 där justitiedepartementet lägger fram förslaget för lagändringar i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

* Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol "skäliga bevis" för att fildelning har skett från den IP-adressen. En skärmbild (som är superlätt att fabricera) kommer med stor sannolikhet att vara mer än tillräckligt. Detta innebär bara i sig att de får större befogenheter att kränka personlig integritet än den svenska polisen (som inte kan få ut sådana uppgifter utan att ett brott kan ge åtminstone fängelse, och ofta fleråriga fängelsestraff).

* Med dessa uppgifter i handen skickar de ett kravbrev till abonnenten för internetabonnemanget (som inte behöver vara samma person som fildelat). Där står det i allt väsentligt "betala en månadslön, annars stämmer vi dig på fyra månadslöner. Vi har bevis och du kan inte vinna. Tar du det till domstol får du dessutom betala rättegångskostnaderna". De flesta betalar i ren skräck för att få problemet att försvinna. Det är så upphovsrättslobbyn har gjort i varje annat land där de fått den här rättigheten och det finns ingen anledning att tro att de skulle göra annorlunda i Sverige. Detta är inget annat än statligt sanktionerad utpressning. Rättssäkerheten är obefintlig.

* Skadeståndsbelopp i Sverige har ända sedan 1920 haft en väldigt strikt princip: skadestånd får bara utdömas för faktiska, dokumenterade ekonomiska skador. Den här lagen ändrar på det, så att film- och skivindustrin får stämma privatpersoner på fantasisummor bara för att markera sin maktposition, utan att behöva visa att de förlorat ett enda öre.

* Den fildelare som dömts i domstol ska kunna åläggas att betala en tidningsannons eller motsvarande där det står att han eller hon har blivit dömd, och för vad. Detta är också något som aldrig förekommit tidigare.

* Politikerna hävdar att det hela kommer från ett EU-direktiv, "sanktionsdirektivet" eller IPRED1. Det är en ren lögn rakt upp och ner. För det första, så kräver EU-direktivet bara att abonnentuppgifter får tas fram i samband med en rättegång, inte att privata intressen ska kunna få ut dem bara för att de påstår något. För det andra har EG-domstolen uttryckligen slagit ner den delen av direktivet; den gäller inte längre.


Regeringen behöver inte genomföra direktivet


I augusti 2007 uttalade sig EU:s generaladvokat Juliane Kokott emot IPRED. Hon sade att intrånget i medborgarnas integritet inte var proportionerlig mot brottet. I januari i år kom domen från EG-domstolen om IPRED. Domen, som var mindre direkt än Kokott, sa att det är upp till varje regering att själv bestämma om de vill införa de här reglerna. Vill de så får de. Vill de inte behöver de inte.


Det finns inget tvång från EU:s sida att ge film- och skivbolagen fria händer att jaga pirater. Baserat på de sammanlagda uttalandena av Kokott och EG-domstolen bör man snarare tolka det tvärtom..




Idag den 25 april beslöt EU-parlamentet att bifalla det kontroversiella direktivet IPRED2, som bl.a. gör fildelning till grov brottslighet. Direktivet klubbades på ett sätt så att dess kritiker menar att det i praktiken införs ett tanke- och argumentationsförbud kring upphovsrätten.


- Idag beslöt EU-parlamentet att vi riskerar fyra års fängelse om vi argumenterar för att piratkopiering är samhällspositivt, säger Rickard Falkvinge, partiledare för Piratpartiet. Eftersom det är en av huvudpunkterna i vårt partiprogram, så har i praktiken även partiet som sådant kriminaliserats, med hjälp av den nya brottsrubriceringen "anstiftan till fildelning".


Kritiker menar att direktivet dels vilar på illegitima grunder, eftersom EU inte får fatta beslut i straffrätt, och dels inskränker yttrande- och föreningsfriheten på ett oacceptabelt sätt. Även om det står i direktivet att sådana aktiviteter normalt ska vara tillåtna, så menar Piratpartiet att det inte räcker:


- Direktivet har fått svidande kritik från konsumentorganisationer och medborgarrättsaktivister, säger Falkvinge. Förslaget är illa skrivet och riskerar att drabba miljontals vanliga människor i hela Europa. De juridiska definitionerna är så otydliga att förslaget rentav inkräktar på de medborgerliga rättigheterna i Europakonventionen.


Piratpartiet menar att det här förslaget är ett beställningsjobb från skivindustrin, och att ett av huvudsyftena med det är att tvinga Internetleverantörer att gå skivindustrins ärenden. Under täckmanteln att angripa kommersiella varuförfalskningar, är man i själva verket ute efter att sätta dit miljontals vanliga fildelare:


- Det är fyra huvudproblem med förslaget. För det första går det utanför EU:s kompetens att överhuvudtaget blanda sig i medlemsländernas straffrätt. För det andra är förslaget så otydligt skrivet att det riskerar att drabba vanliga fildelare, och inte bara kommersiella varuförfalskare. För det tredje är det formulerat så att brevhemligheten i praktiken upphör att existera, då Internetleverantörer ska tvingas avlyssna privat kommunikation åt upphovsrättsindustrin. För det fjärde, så innebär det att personer som uppfinner ny medieteknik kommer att betraktas som kriminella. Uppfinnarna av mp3-formatet skulle till exempel dömts till fängelse under det här direktivet.


- Straffrätten i Sverige ska beslutas av den svenska riksdagen, inte av anonyma tjänstemän i Bryssel, avslutar Falkvinge.



OM IPRED2:

IPRED2 är uppföljaren till ett tidigare direktiv, IPRED1 eller Sanktionsdirektivet, som kommer att läggas fram om några dagar för svenska riksdagen. IPRED1 reglerar civilrättsliga sanktioner, och IPRED2 kriminalrättsliga.



OM PIRATPARTIET:

Piratpartiet blev det tredje största partiet utanför riksdagen med 0,63% av rösterna i valet 2006. Partiet grundades den 1 januari 2006 och står för ett öppet informationssamhälle: delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv. Man tar inte ställning i fördelningspolitik eller andra klassiska höger–vänsterfrågor.


-----------------------Perso nuppgifter-------------------- ---------------


I framtiden kan en statlig myndighet komma att samla in och spara uppgifter om samtliga flygpassagerare som flyger in och ut ur EU. Namn, adress, personnummer och uppgifter om specialkost finns i den information som flygbolagen ska tvingas lämna i från sig. "En tegelsten i byggandet av storebrorssamhället", anser kritiker.


Redan 2007 föreslog EU-kommissionen att ett system där medlemsländerna samlar in och sparar uppgifter om flygpassagerare inrättas i EU.


Sedan dess har diskussionerna gått heta – förespråkarna anser att uppgifterna är viktiga i bekämpningen mot terrorism och grov brottslighet, medan motståndarna hävdar att förslaget hotar den personliga integriteten.


Efter flera diskussioner i både ministerrådet och arbetsgruppen mot organiserad brottslighet lade det tjeckiska ordförandeskapet fram ett nytt utkast till rambeslut i slutet av förra veckan.


Enligt dokumentet, som SvD.se läst, föreslås att uppgifter om samtliga passagerare som flyger in eller ut ur EU ska sparas i tre år för att kunna användas av myndigheterna för terrorismbekämpning och i utredningar av grova brott. Därefter ska medlemsländerna själva få bestämma om uppgifterna ska sparas i ytterligare sju år.


För att systemet ska fungera vill EU att varje medlemsland låter en rättsvårdande myndighet samla in, bearbeta och lagra uppgifterna. Bland den information som flygbolagen ska tvingas lämna ifrån sig finns namn och adress, personnummer och kreditkortsnummer.


Myndigheten ska sedan i en automatisk process granska uppgifterna, och vid misstänkta fall kontrollera passageraren.


Den svenska regeringen har redan tidigare sagt att man är positiv till att införa systemet. Så kallade PNR-uppgifter (PNR står för Passenger Name Records) är "rätt använda väldigt viktiga i brottsbekämpningen", har till exempel justitieminister Beatrice Ask sagt i EU-nämnden.


Samtidigt konstaterar nu justitiedepartementet att det fortfarande finns en rad frågor kvar att diskutera, och att förhandlingarna inom EU fortsätter.


– Det dokument du sett är ett reviderat utkast av det förslag som lades fram redan 2007. Revisionen baseras på de diskussioner som förts under våren, säger Julia Mikaelsson, svensk delegationsledare på justitiedepartementet.


Bland frågorna som fortfarande diskuteras finns bland annat om hur länge uppgifterna ska sparas, vilka uppgifter som ska sparas och hur de ska få användas.


– En av de saker som är svårast att enas om just hur länge uppgifterna ska lagras. Det har stått olika siffror i alla reviderade versioner som kommit hittills. I det ursprungliga förslaget var det 13 år tror jag, sedan sjönk det till tio år och nu talar man om obligatorisk lagring i tre år och frivillig lagring i ytterligare sju år, säger Mikaelsson.


Pär Ström, integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden, ser PNR-förslaget som ytterligare ett steg på vägen mot ett övervakningssamhälle.


– Det är en tegelsten i byggandet av storebrorssamhället. Som enskild företeelse är det kanske inte så dramatiskt, men sett till alla andra förslag som kommit så är det problematiskt. I dag verkar inte politiker inte vilja se helheten eller diskutera vart gränsen ska gå, säger han.


Julia Mikaelsson på justitiedepartementet säger att Sverige driver frågan om integritet hårt i förhandlingarna, men medger att det i framtiden kommer att handla om "massanalys" av uppgifter.


Ytterligare en fråga som diskuteras är om uppgifter om specialkost ska sparas och lagras – något som enligt kritiker kommer farligt nära registrering av religionstillhörighet.


– I PNR-uppgifterna finns ju ingen information om vilken religion man, men däremot så kan det stå att man har begärt fläskfri kost eller koshermat, och det kan ju markera religionstillhörighet. Det här är en av frågorna man är väldigt oenig om just nu, säger Julia Mikaelsson.


---------------------------- Telekompaketet---------------- -------------


nternet kommer att bli som kabel-tv och bara ge åtkomst till de sidor du betalar för, menar kritikerna. Fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet, hävdar förespråkarna. DN.se har sonderat terrängen inför EU:s Telekompaket.


Telekompaketet är i grunden en översyn av EU:s lagstiftning inom teleområdet. Tanken är att stärka konsumenternas rättigheter; paketet omfattar bland annat förslag om rätten att välja bredbandsleverantör samt möjligheten att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör.


Men frågorna som kommit att stå i centrum är de som handlar om friheten på internet. Vem ska nätet egentligen vara till för?


Bakom Telekompaketet står starka intressen inom nöjesindustrin. En drivande kraft är önskan om att stärka upphovsrätten, men förslaget går längre än Ipred-lagen som också springer ur ett direktiv från EU. Inbakat i det digra paketet finns idéer om att internetleverantörer kan bli skyldiga att övervaka och stänga av användare. Ett annat förslag menar att sajter ska kunna blockeras; åtkomsten på internet begränsas.


Kritiker befarar att nätet i framtiden kommer att bli ett slags ”kabel-tv-internet”. Du betalar för de sidor du vill ha tillgång till, övriga får du klara dig utan.


Vänsterpartisten Eva-Britt Svensson har fått mycket uppmärksamhet för att hon vid EU-parlamentets första omröstning i fjol lyckades driva igenom ändringsförslag 166. Med det ville hon garantera de fri- och medborgerliga rättigheterna på nätet. Internet ska vara öppet för alla och företag ska inte kunna överta myndigheters befogenheter, löd budskapet.


Så sent som den 31 mars i år tvingades hon dock ge vika i det egna utskottet, Imco (inre marknaden och konsumentskydd), som då röstade ned förslaget. Utskottets ordförande Malcolm Harbour menade att medborgarnas rättigheter visst tagits tillvara i andra tillägg, något det dock råder delade meningar om. Enligt Eva-Britt Svensson är lagtexten nu alltför ”luddigt” formulerad och öppen för tolkningar.


Och hon är kritisk till att parlamentet inte förmår stå upp mot påtryckningar från ministerrådet.


- Problemet uppstår då de båda parterna måste förhandla. Det är den stora stötestenen. Jag hade ju egentligen parlamentet med mig, säger hon på telefon från Bryssel.


Av de 785 folkvalda ledamöterna röstade 346 för Svenssons förslag och 312 emot. I bloggvärlden beskrev man det inträffade som ett mirakel, men glädjen blev kortvarig.


Eftersom parlamentet fattar beslut i frågan tillsammans med rådet måste de båda parterna komma överens om en gemensam ståndpunkt. Det sker under så kallade trialoger, förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Här tycks det nu som om förstnämnda part är på väg att vinna kampen om de så viktiga formuleringarna i kommande lagtext.


Eva-Britt Svensson menar att skiljelinjer kan skönjas inom de olika partigrupperna, men att det också är tydligt att medlemsländerna intagit olika positioner.


- Frankrike är väldigt hårda motståndare till mitt förslag, säger hon.


Det före detta ordförandelandet, med andra ord. Landet ledde förhandlingarna för rådet under hösten vilket naturligtvis påverkat utgången, men under ett samtal med Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer, Jörgen Samuelsson, framkommer att inte heller han delar parlamentets ståndpunkt:


- Parlamentet har föreslagit att inga begränsningar i fundamentala rättigheter får göras utan föregående beslut av en rättslig, kompetent myndighet. Ingen i rådet förstår varför det skulle vara en god idé.


- Rådet menar att paketet reglerar marknaden för elektroniska kommunikationer, närmare bestämt att konkurrensen på marknaden ska vara god. Parlamentet vill reglera innehållsfrågor och mänskliga rättigheter.


Vad har du för invändningar mot det?

- Är telekommunikation en mänsklig rättighet? Vad tror du en liten fattig pojke i Afrika tycker är mänskliga rättigheter? Det finns en europeisk stadga om mänskliga rättigheter som gäller enligt EU-fördraget – varför stoppa in den i Telekompaketet?


Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?

- Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.


Telekompaketet består av tre delar som alla ska godkännas i sina respektive utskott. Den mest kontroversiella delen, det så kallade Harbourpaketet, har redan godkänts i Imco (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) och ingen förväntar sig något annat än att även de båda delarna i Itre (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) kommer att bemötas jakande.


Men motståndarna har ännu inte gett upp.


- Jag kommer att lägga fram ändringsförslag 166 ännu en gång inför parlamentet. Det ser mörkt ut nu, men jag har min partigrupp med mig, säger Eva-Britt Svensson.


I Bryssel cirkulerar rykten om att namnunderskrifter samlas in från motståndare inom de splittrade partigrupperna. På så sätt kan även de som inte har sin grupp bakom sig lägga fram ändringsförslag. Och från kontoret hos Olle Schmidt (FP) kommer signaler om att man kanske kommer att vilja föra tillbaka skrivningar.


- Olle röstade igenom ändringsförslag 138 och 166 samt rapporten i sin helhet under första läsningen. Han står bakom det i nuvarande form. Men vi måste se till att garantera rättigheterna för användaren. Eftersom vi ännu inte vet hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut vill vi vara förberedda på allt, säger en av hans medarbetare.


Exakt vilket förslag parlamentet ska rösta om vet vi inte förrän den 5 maj då ändringarna faller på plats.


I samma stund får vi svaret på hur internet kommer att se ut i framtiden.



---------------------------- ------------------------------ -----------------


Detta är rent sagt förjävligt, vart är världen på väg? varför inte låta det vara som det är nu. Så onödigt att sätta upp en massa nya regler och lagar. Telekompaketet är värst då det försvårar möjligheterna för oss att utvecklas inom IT och internet användning.


Den 5 maj röstar EU-parlamentet i sin helhet om Telekompaketet. Den 12 maj fattar ministerrådet sitt beslut.


Text från:


http://www.svd.se/nyheter/poli tik/euvalet2009/artikel_276821 5.svd


http://telekompaketet.se /


http://www.stoppaipred.nu/inde x.php/Vad_%C3%A4r_IPRED%3F


http://www.piratpartiet.se/nyh eter/pressmeddelande_eu_forbju der_fel_opinionsbildare


dn.se


kan vara någon mer som jag glömt men det är inte hela världen.


Wall of text..