Det hände en helt fantastisk grej på tunnelbanan igår. Det här har jag berättat för nästan alla men jag måste skriva det här också så att jag aldrig glömmer.

Klockan var kanske halv elva & jag var på väg hem från min kompis. Vid Brommaplan går det på en hiskeligt överviktig kille i 25-årsåldern, som sätter sig snett mitt emot mig. När han har slagit sig ner så tar han upp en påse ur sin ryggsäck (som jag noterade innehöll ytterligare ~5 likadana påsar). Ur påsen tar han upp en kanellängd som han börjar äta på ett väldigt lidelsefullt vis. Onaturligt feta människor som äter onyttigheter offentligt är sig något ganska vidrigt som jag inte klarar av (jag vet att det är hemskt & att det är förskräckligt synd om dem, men vad fan, missbruk är i regel aldrig attraktivt och speciellt inte när missbrukaren i fråga väger tre-fyra gånger så mycket som jag).

I alla fall. Plötsligt så ramlar det ner ett pärlsockerkorn och lägger sig på utbuktningen mellan hans ben, alldeles precis i mitten. Ha i åttanke att han dessutom var helt svartklädd. Kontrasten mellan det vita pärlsockerkornets litenhet och den här massiva, svartklädda gestalten... man måste nog ha varit där, men jag kunde inte sluta stirra. Det var så underbart absurt. Symboliken var slående. Vad säger ett pärlsockerkorn i den positionen om hans libido? Bara ett exempel, alltså. Skulle kunna skriva en avhandling om det här och vad det betydde för mig. Ett Pärlsockerkorn På En Kuk På En Tjockis - Sexualiseringen Av Det Moderna Välfärdssamhället. Så skulle den heta.

I min förundran kände jag mig nästan nödgad att byta vagn, men så gick han av vid Fridhemsplan så jag slapp. Emellertid så låg kornet kvar på golvet. Jag tänkte ta det men jag vågade inte. Vet inte vad jag skulle ha haft det till, men ändå. Det hade minsann varit något.

Så tog jag rätt beslut, att inte ta med mig sockerkornet?