Hejsan, har deadline på en saga som jag ska lämna in idagens innan midnatt och skrev snabbt ihop en liten saga som jag hade tänkt att fråga er på fragbite ifall ni tycker den är bra eftersom alla här har ju MVG i svenska osv :)) Iaf, vidare till sagan.

____________________________ ___________________________

Sagan om den smutsiga kantarellen

Det var en gång en skog där det bodde en hel del konstiga varelser. Den konstigaste av dem alla, Svap, som var en mossliknande stenformad kreatur, var ute en dag för att plocka sin dagliga skörd av träsknötter. Efter att han hade plockat in sina korgar märkte han att det va något som inte stod rätt till.

Han tittade förtvivlat ner i korgen där han fann en skalbagge med tredje gradens brännskador, Evert som han hette, hade olyckligt fastnat mellan två stycken träsknötter och då hade friktionskraften blivit alldeles för kraftfull för Evert att komma undan oskadd.

Förrutom att Evert var en brännskadad skalbagge var han också Svap's bästa vän, de hade träffats när båda två var små barn och lekte runt bland skogens träd.

Svap och Evert skyndade sig hem till den gamla stubben i skogen för att plåstra om Evert och ge honom salva för att lindra smärtan, det var då som dom hörde något som prasslade i buskarna, det var den stora vargen Ivan, deras värsta fiende.

Ivan hade varit elak enda sen han var liten, han fick alltid Svap och Evert att trilla ner från gungorna i parken så det gick hål i deras bladbyxor.

Svap sade till ivan att gå sin väg och inte hitta på några elaka saker eftersom Evert hade skadat sig och var inte lika stark som han brukar vara. Ivan brydde sig inte så mycket om det och sprang och samlade pinnar för att peta på Everts brännskador.

Evert var förtvivlad och grät, han trodde att han skulle dö utav den outhärdliga smärta han kände strömma genom hela hans skalbaggekropp.

Svap plockade upp sin skiftnyckel och kastade den med all kraft mot Ivan för att skrämma iväg honom, Ivan blev chockerad och sprang genast mot Svap och knuffade ner honom på marken.
Svap tittade runt sig och plockade upp en näve med grus för att snabbt kasta det i Ivans ögon för att komma undan, och det lyckades.

När Svap och Evert var hemma lade de snabbt om Everts skador och vilade en stund efter den förfärliga hemresan. Svap började tillaga sina träsknötter och då hörde han Evert brista ut i ett skrik.
Svap frågade vad det var med honom, och Evert förklarade att det var inte nötterna som hade gett honom brännskador, det var trollkarlen Svizz som hade lagt en förbannelse över honom när han gick över hans träskfält. Det enda som kunde rädda Evert nu var den Smutsiga kantarellen från trollkarlens fält.

Svizz var den mäktigaste varelsen av alla i skogen och kunde med ett enda stavtrick göra vem som helst till en harmlös liten varelse. Svap förstod vad han var tvungen att göra för att rädda sin vän Evert, han var tvungen att ljuga, ljuga för den elaka vargen Ivan att trollkarlen hade bjudit alla på fest utom honom.

Så Svap gick ut i skogen med Evert i sin ryggsäck med hopp om att få stöta på vargen. Efter cirka 62 minuter hörde han något i buskarna som gjorde ett förskräckligt läte. Då vargen hoppade fram tog Svap fram sin förfalskade inbjudan till Trollkarlens fest.

Ivan blev rasandes och tänkte anfalla trollkarlen på ett listigt sätt, han tackade Svap och ville gärna hjälpa honom att få tag på kantarellen genom att uppehålla trollkarlen medans svap gräver sig fram under fältet.

Det började bli kväll, och vargen gick hem till trollkarlen med en present och en flaska rött, trollkarlen undrade vad som stod på och vargen förklarade vad Svap hade sagt, trollkarlen bad då vargen komma in och så skulle han förklara för honom att han hade blivit lurad.

Svap var nu vid detta tillfälle redan under fältet, på väg att gräva sin väg upp mot kantarellen då han kände ett ständigt flåsande bakom sig, det var vargen som var honom på spåret.

Svap skyndade sig upp och tog tag i svampen, kastade ner den i sin ryggsäck där Evert låg, och sprang så snabbt han kunde hem till stubben. Efter en vecka var Evert frisk igen och de levde lyckliga i alla sina dagar, enda tills nästa gång Evert trotsar trollkarlen.
____________________________ ________________________

Tack