1
Att famla i mörkret..
Postat av MODSKI den 9 November 2007, 17:08
42 kommentarer · 179 träffar
Hej alla på Fragbite.
Det är såhär, att jag har något som jag vill dela med mig av för er alla där ute, vill ni inte läsa så klicka er bort från tråden istället.
Men vill ni däremot läsa så fortsätt för guds skull!
Jag har under en väldigt lång period blivit utsatt för, jag vet inte vad man ska kalla det, någon form av spionage? Något riktigt mörkt som lurar bakom varje hörn.
Jag vet inte om det här endast är inbillningar, eller om mina misstankar och febersjuka nätter verkligen stämmer.
Min granne, en äcklig, lönfet och ständigt flottig man i 40 års åldern, har jag aldrig tyckt om.
Varje gång jag går utanför min dörr och ska låsa så känns det som att han står och tittar på mig genom sitt titthål, att han står där och liksom "dreglar över att se mig" på ett väldigt psykotiskt sätt.
Jag har länge haft den känslan, och ibland när jag går ut på gården för att gå till bussen, tex på morgonen, så kan jag (när jag hastigt vänder mig om och tittar mot hans fönster) se att han tittar på mig genom fönstret. Men väldigt snabbt försvinner han bakom gardinen.
Det här är är grymt äckligt tycker jag, det är en krypande känsla och nackhåret reser sig varenda gång jag tänker på honom.
Jag kan inte riktigt beskriva honom med ord, men han är stor och tjock, han har ett gropigt ansikte efter mycket acne i sin ungdom.
Långt stripigt svart hår och luktar alltid illa.
Men låt mig komma till det riktigt otäcka.
(jag har under en period varit bannad från fragbites forum)
Så jag har inte kunnat berätta. Men i onsdags så var jag själv hemma, eftersom min mor är på affärsresa, hon kommer hem nu ikväll.
Klockan var väll ungefär 12 halv 1 i onsdags natt, och jag tänkte att jag skulle sova, så jag borstade tänderna och gick och lade mig.
I mitt rum har det förut varit en dörr in till grannen (vår lägenhet består av 2st ytterdörrar)
Och mitt rum sitter alltså ihop med den fruktansvärde grannens lägenhet, med en tun spånvägg emellan.
Jag låg och var på väg att somna, när jag tyckte jag hörde ett krafsande ljud mot väggen, alltså väggen i mitt rum som går till hans lägenhet.
Jag tyckte det var väldig olustigt så jag reste mig hastigt och sprang mot väggen och lade örat emot och lyssnade, och tyckte helt ärligt att jag kunde höra honom andas.
Det var helt sjukt och jag blev skräckslagen, så jag gick och lade mig i soffan i vardagsrummet istället.
jag somnade.
Mitt i natten vaknar jag av att det plingar på min ytterdörr.
Jag går upp, blir paranoid och tar med mig en kökskniv mot ytterdörren, och tittar i nyckelhålet.
DET är helt svart i nyckelhålet, alltså det är inte tänt i trapphuset.
Jag blir stel av skräck och väntar länge vid nyckelhålet, tills jag tillslut gick och lade mig igen.
Ännu en gång under natten plingar det och ingen är vid dörren.
Sen igår, på morgonen när jag ska gå till skolan på morgonen, kna jag LOVA att jag såg min granne i fönstret, och jag fick ett hastigt intryck av att han log i fönstret.
Jag mådde nästan illa och sprang till bussen (trots att det var 5 min kvar)
På Torsdags natten händer det igen.. Det plingar på min ytterdörr, denna gång blir jag helt tokig (sov med kläder på mig denna natt, ifall det skulle hända igen)
Jag SLITER upp ytterdörren med kökskniven i högsta hugg, och springer ut i trapphuset, i mörkret. jag snurrar runt och ser mig omkring, det är ingen där.
jag väljer då att rusa ner i trapphuset ifall han skulle försöka smita, det är ingen där nere.
Jag springer då upp i mörkret, upp mot vinden.
Det är ingen där heller.
Jag hade då total panik, jag skakade och huttrade med varje del i kroppen.
Jag gick in igen, låste dörren utav bara helvete (även om det inte går att låsa mer än med 1 lås)
jag somnade, inget mer hände den natten..
VAD ska jag göra fragbite??
jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag mår så fruktansvärt dåligt just nu och känner mig jagad och bevakad.
Har ni vart med om något liknande?
Någonsin känt er totalt bevakade och att någon förföljer er?
Hjälp mig snälla, vad ska jag göra???
Det är såhär, att jag har något som jag vill dela med mig av för er alla där ute, vill ni inte läsa så klicka er bort från tråden istället.
Men vill ni däremot läsa så fortsätt för guds skull!
Jag har under en väldigt lång period blivit utsatt för, jag vet inte vad man ska kalla det, någon form av spionage? Något riktigt mörkt som lurar bakom varje hörn.
Jag vet inte om det här endast är inbillningar, eller om mina misstankar och febersjuka nätter verkligen stämmer.
Min granne, en äcklig, lönfet och ständigt flottig man i 40 års åldern, har jag aldrig tyckt om.
Varje gång jag går utanför min dörr och ska låsa så känns det som att han står och tittar på mig genom sitt titthål, att han står där och liksom "dreglar över att se mig" på ett väldigt psykotiskt sätt.
Jag har länge haft den känslan, och ibland när jag går ut på gården för att gå till bussen, tex på morgonen, så kan jag (när jag hastigt vänder mig om och tittar mot hans fönster) se att han tittar på mig genom fönstret. Men väldigt snabbt försvinner han bakom gardinen.
Det här är är grymt äckligt tycker jag, det är en krypande känsla och nackhåret reser sig varenda gång jag tänker på honom.
Jag kan inte riktigt beskriva honom med ord, men han är stor och tjock, han har ett gropigt ansikte efter mycket acne i sin ungdom.
Långt stripigt svart hår och luktar alltid illa.
Men låt mig komma till det riktigt otäcka.
(jag har under en period varit bannad från fragbites forum)
Så jag har inte kunnat berätta. Men i onsdags så var jag själv hemma, eftersom min mor är på affärsresa, hon kommer hem nu ikväll.
Klockan var väll ungefär 12 halv 1 i onsdags natt, och jag tänkte att jag skulle sova, så jag borstade tänderna och gick och lade mig.
I mitt rum har det förut varit en dörr in till grannen (vår lägenhet består av 2st ytterdörrar)
Och mitt rum sitter alltså ihop med den fruktansvärde grannens lägenhet, med en tun spånvägg emellan.
Jag låg och var på väg att somna, när jag tyckte jag hörde ett krafsande ljud mot väggen, alltså väggen i mitt rum som går till hans lägenhet.
Jag tyckte det var väldig olustigt så jag reste mig hastigt och sprang mot väggen och lade örat emot och lyssnade, och tyckte helt ärligt att jag kunde höra honom andas.
Det var helt sjukt och jag blev skräckslagen, så jag gick och lade mig i soffan i vardagsrummet istället.
jag somnade.
Mitt i natten vaknar jag av att det plingar på min ytterdörr.
Jag går upp, blir paranoid och tar med mig en kökskniv mot ytterdörren, och tittar i nyckelhålet.
DET är helt svart i nyckelhålet, alltså det är inte tänt i trapphuset.
Jag blir stel av skräck och väntar länge vid nyckelhålet, tills jag tillslut gick och lade mig igen.
Ännu en gång under natten plingar det och ingen är vid dörren.
Sen igår, på morgonen när jag ska gå till skolan på morgonen, kna jag LOVA att jag såg min granne i fönstret, och jag fick ett hastigt intryck av att han log i fönstret.
Jag mådde nästan illa och sprang till bussen (trots att det var 5 min kvar)
På Torsdags natten händer det igen.. Det plingar på min ytterdörr, denna gång blir jag helt tokig (sov med kläder på mig denna natt, ifall det skulle hända igen)
Jag SLITER upp ytterdörren med kökskniven i högsta hugg, och springer ut i trapphuset, i mörkret. jag snurrar runt och ser mig omkring, det är ingen där.
jag väljer då att rusa ner i trapphuset ifall han skulle försöka smita, det är ingen där nere.
Jag springer då upp i mörkret, upp mot vinden.
Det är ingen där heller.
Jag hade då total panik, jag skakade och huttrade med varje del i kroppen.
Jag gick in igen, låste dörren utav bara helvete (även om det inte går att låsa mer än med 1 lås)
jag somnade, inget mer hände den natten..
VAD ska jag göra fragbite??
jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag mår så fruktansvärt dåligt just nu och känner mig jagad och bevakad.
Har ni vart med om något liknande?
Någonsin känt er totalt bevakade och att någon förföljer er?
Hjälp mig snälla, vad ska jag göra???






