Först och främst; tråden kanske inte hör hemma på en sida som denna, men jag vädjar till er att visa lite respekt även fast vissa har grova problem med sådana företeelser (som vi alla vet). Tack :)

Jag är en kille på 18 bast (blir 19 i år) som helt enkelt börjar tvivla på om det är värt att leva livet. Självmord är alltså något jag funderat på, men kommer nog aldrig våga.

Jag tror det är så att jag saknar någon att vara med, en tjej, att umgås och gosa med. Problemet är att jag inte ens har haft någon längre kontakt med någon. Fuck, när man tänker efter så har jag faktiskt inte ens en endaste tjejkompis. Inte lyckats så bra med tjejer verkar det som... (aa är oskuld också förresten, vilket ni borde listat ut och gud har inte riktigt gett mig något mirakel där nere heller). Gissa varför jag inte tror på Gud?...

Visst jag är blyg och så, men inte är jag så jävla ful att jag förtjänar att aldrig få en tjej. Fyfan, fyfan fyfan vad det gör ont.

Sen är det nog lite med framtiden att göra, gick natur och fick typ G i allt, råkade få IG i matte D dock vilket var det enda jävla ämne jag behövde för att gå någon civilingenjörsutbildning vilket jag vill.

Aja, men problemet är nog det jag skrev först angående tjejer. Hade jag en tjej hade mitt liv liksom, suck*, blivit så mycket bättre.

Jag är just nu utomlands, och skall det igen direkt när jag kommer hem i hela en månad. Den månaden kommer jag inte göra ett skit då jag inte känner någon där. Fråga mig inte varför jag ska dit, komplicerat =/

Livet känns så jävla värdelöst just nu, har inget att leva för längre. Bara problem hela jävla tiden. Behöver verkligen något att gå på för att få upp livsglädjen känns det som. Hjälp?

Hjälp mig lite med att se ljusningen med livet, snälla. Allt detta låter säkert patetiskt, men fan just nu är jag patetisk.

Tack alla, verkligen.