1
Mening med livet?
Postat av makkabn den 12 September 2007, 10:58
150 kommentarer · 365 träffar
OBS fet whine-tråd OBS
Hejsan allvetande fb. Livet suger har jag kommit fram till efter flera års filosoferande.
Jag är en 19-årig kille som bor i en villa i en Stockholmsförort. Min uppväxt har varit hur bra som helst, underbar familj, inga trauman eller nåt. Jag har bra kompisar som får mej att garva, vi festar tillsammans och har kul. Jag spelar ishockey och är hyfsat duktig, har till och med blivit utsedd till kapten av lagkompisarna. Jag ser hyfsat bra ut, är omtyckt av de flesta, har haft lätt för mej i skolan. Har aldrig suttit å spelat nå dataspel hela dagarna å ja varken röker eller snusar när jag är nykter.
Vad fan är problemet kan man då undra? Mitt liv har ju för i helvete vart så sjukt jävla perfekt de kan bli egentligen, 90% av jordens befolkning måste ha haft sämre liv än vad jag har haft.
MEN. Jag mår fan inte bra. Jag är inte lycklig. Ingenting jag gör känns meningsfullt. Jag har inga drömmar inför framtiden, absolut ingenting att se fram emot. Allt sträcker sej typ till nästa helg så man kan supa sig full igen. Wieee skitkul. Not.
Skaffa jobb kanske? Men vad får man ut av det? Är man 19 får man skitjobb som man bara hatar. Inge bra. Fast man får ju pengar, de måste ju va bra? Men VAD ska man med pengar till? Flytta hemifrån kanske, köpa nya kläder? Men skulle det göra en lycklig? Nej, inte det minsta.
Men man kanske träffar nya männsikor om man jobbar? jo, antagligen. Men inte folk i samma ålder, iaf inte i nån större mängd. Har ingen större lust att snacka me 30-40-åringar. Nån som har nå tips på schysst jobb där man kan träffa kompisar så skriv skriv skriv.
De känns så jävla tomt i livet, och jag har haft samma känsla i olika grader under en längre tid. Enda gången jag har mått bra när jag var tillsammans med min drömtjej, men såklart skulle man sumpa det och bli dumpad.
Kanske skulle en ny flicka göra livet enklare, men var fan träffar man nya tjejer när man inte går i plugget längre? Fyllekap känns lagom lockande, och även om mna skulle hitta nån skulle hon aldrig kunna va i samma klass som mitt ex.
Jag sitter å grinar under dagarna, antingen ensam med någon kompis som orkar lyssna. Häromdan stog jag å höll på å hoppa från en bro ner på tågspåret, men inte ens de klara jag av. De sluta med att jag fick skjuts hem av polisen och att hela min familj börja gråta när dom fick veta vad som nästan hänt.
Jag känner att ja håller på att falla ihop mentalt, vill bara försvinna genom jorden. vet inte vad ja ska göra, mår så inihelvete kasst. Livet är så tomt så de inte finns.
Nån som känne rigen sig, å har nå bra idéer? det är väl bara att försöka kriga sej fram, men nu känns de extra svårt när de blir vinter igen. dessutom har kännts likadant i flera år som ja skrev längre upp.
Så, nu har ja skrivit av mej lite, kanske nån kan må bättre av att veta att andra mår dåligt. Peace out.
PS ni som har tjej, behandla dom som gudar så ni inte förlorar dom. det suger. stenhårt.
Hejsan allvetande fb. Livet suger har jag kommit fram till efter flera års filosoferande.
Jag är en 19-årig kille som bor i en villa i en Stockholmsförort. Min uppväxt har varit hur bra som helst, underbar familj, inga trauman eller nåt. Jag har bra kompisar som får mej att garva, vi festar tillsammans och har kul. Jag spelar ishockey och är hyfsat duktig, har till och med blivit utsedd till kapten av lagkompisarna. Jag ser hyfsat bra ut, är omtyckt av de flesta, har haft lätt för mej i skolan. Har aldrig suttit å spelat nå dataspel hela dagarna å ja varken röker eller snusar när jag är nykter.
Vad fan är problemet kan man då undra? Mitt liv har ju för i helvete vart så sjukt jävla perfekt de kan bli egentligen, 90% av jordens befolkning måste ha haft sämre liv än vad jag har haft.
MEN. Jag mår fan inte bra. Jag är inte lycklig. Ingenting jag gör känns meningsfullt. Jag har inga drömmar inför framtiden, absolut ingenting att se fram emot. Allt sträcker sej typ till nästa helg så man kan supa sig full igen. Wieee skitkul. Not.
Skaffa jobb kanske? Men vad får man ut av det? Är man 19 får man skitjobb som man bara hatar. Inge bra. Fast man får ju pengar, de måste ju va bra? Men VAD ska man med pengar till? Flytta hemifrån kanske, köpa nya kläder? Men skulle det göra en lycklig? Nej, inte det minsta.
Men man kanske träffar nya männsikor om man jobbar? jo, antagligen. Men inte folk i samma ålder, iaf inte i nån större mängd. Har ingen större lust att snacka me 30-40-åringar. Nån som har nå tips på schysst jobb där man kan träffa kompisar så skriv skriv skriv.
De känns så jävla tomt i livet, och jag har haft samma känsla i olika grader under en längre tid. Enda gången jag har mått bra när jag var tillsammans med min drömtjej, men såklart skulle man sumpa det och bli dumpad.
Kanske skulle en ny flicka göra livet enklare, men var fan träffar man nya tjejer när man inte går i plugget längre? Fyllekap känns lagom lockande, och även om mna skulle hitta nån skulle hon aldrig kunna va i samma klass som mitt ex.
Jag sitter å grinar under dagarna, antingen ensam med någon kompis som orkar lyssna. Häromdan stog jag å höll på å hoppa från en bro ner på tågspåret, men inte ens de klara jag av. De sluta med att jag fick skjuts hem av polisen och att hela min familj börja gråta när dom fick veta vad som nästan hänt.
Jag känner att ja håller på att falla ihop mentalt, vill bara försvinna genom jorden. vet inte vad ja ska göra, mår så inihelvete kasst. Livet är så tomt så de inte finns.
Nån som känne rigen sig, å har nå bra idéer? det är väl bara att försöka kriga sej fram, men nu känns de extra svårt när de blir vinter igen. dessutom har kännts likadant i flera år som ja skrev längre upp.
Så, nu har ja skrivit av mej lite, kanske nån kan må bättre av att veta att andra mår dåligt. Peace out.
PS ni som har tjej, behandla dom som gudar så ni inte förlorar dom. det suger. stenhårt.
