Många tror sig veta mycket om hur fängelselivet är och hur det är på "den andra sidan". de vet inte ett dugg!

förra året kom 3 poliser till min lägenhet och förde mig till den komunala polistationen. där förhörde de mig i flera timmar! sedan förde de mig till 'Häktet Uppsala'. Där satt jag i 4 veckor i väntan på rättegång.

Jag dömdes till 9 månaders sluten anstalt för misshandel. Jag blev genast illamående och tänkte att jag aldrig skulle klara av att sitta nästan ett år av mitt liv i fängelse. Jag har alltid bott i en invandrartät förort med mycket bråk och brott och känner många som sitter i fängelse som berättat vilket helvete det är där. så bara tanken av att sitta där gav mig illamående!

iaf jag fick veta att jag skulle sitta av mitt straff på Tidaholm som är ett av de största fängelserna i sverige och jag hamnade på en rätt stor avdelning. cellen var ett litet rum med en säng, ett fönster en toalet och ett handfat. allteftersom tiden gick fick jag låna saker av vänner och familj. morsan gav mig en tv och mina bröder lånade mig deras playstation som jag spelade en hel del på. man spenderar mycket av sin tid i sin cell så man måste hitta en sysselsättning. Innan spelade jag mycket datorspel men på de datorerna de hade på tidaholm fick vi inte spela på. Jag läste också väldigt mycket därinne! minst 100 böcker har jag för mig!

Jag kände ingen på hela tidaholm förutom Mano som var polare med min farsa. Men han satt på en annan avdelning och jag träffade honom väldigt sällan.
Som ni kan förstå så är det väldigt ensamt i början. Man känner ingen och vet inte vilka man ska snacka med. Ungefär som när man ska börja en ny skola och inte har några vänner där, förutom att detta var 100 gånger värre. Många kollar på en nyfiket och vissa tittar bara bort.

Efter några dagar så kom det fram en kille som hette johannes och frågade vad jag hette. efter det frågade han vad jag satt inne för och hur länge. efter att vi snackat en stund så visade han mig vart han bodde så vi gick in til hans cell och spelade lite kort med några av hans kompisar. Jag hade tur och hamnade i rätt umgänge. på tidaholm fanns många knarklangare och många knarkare men inga av mina kompisar varken knarkade eller langade.

i fängelse va man också tvungen att hela tiden stå på sig och aldrig ta emot skit. Om man visade sig vara feg och svag så var folk hela tiden på en och tog cig och pengar av en. Det fanns flera såna på våran avdelning. Om nån gick på en var man tvungen att ge tillbaka. När man slogs hamnade man på isolering. Isoleringen var ett litet rum med ett litet fönster som satt högt uppe och en tunn madrass på golvet. Där kunde an få sitta i upp till ett dygn. Folk som hamnade i bråk ofta blev förflyttade till andra avdelningar eller andra anstalter.

Varje morron vid 7 kom vakterna och bankade på dörren och sa god morgon. Man sa godmorgon tillbaka, klädde på sig och käkade frukost. Sedan jobbade man i verkstan eller gick i skolan till lunch. sen hade man fritid och det fanns flera fritidsaktiviteter. på våran avdelning hade vi gym, biljardbord, 2 pingisbord, rastgård, tv så man kunde kolla på film och spela spel, bordspel, kortlekar, schackbord m.m. vissa dagar kunde man också få laga mat och baka börd och kakor.

efter 6 månader blev jag frisläppt och hade fortfarande 3 månader villkorligt. I Sverige sitter man nämligen bara 2/3 delar av sin tid och är ute villkorligt resten. Under den tiden ser man verkligen till att sköta sig så man slipper sitta av hela straffet.

Jag uppmanar alla att gå i skolan och sköta sina liv och att ALDRIG hamna i fängelse. de 6 månaderna jag satt på tidaholm var de värsta i mitt liv. Om ni har frågor och funderingar är ni välkomna att fråga.