En vind pust drog förbi. Löven prasslade under Marks skor. Han var på väg till skolan. Luften var fuktig o kall. Mark gick tänkandes över gatan till skolan. När han var framme kom ett välkänt ansikte fram. Det var Bertil. Bertil o Mark var de ”coola” på skolan.
– Tja! allt bra?
– Tja, Jodå allt är bra
– Har du gjort läxan?
– Nej, vi måste skynda vi har engelska nu.
Dom sprang till lektion och dom var försenade.
Efter lektionen så gick Mark o Bertil iväg från skolområdet, de skulle röka. På vägen bort från skolområdet så såg dem Johan.
– Nämen titta vem vi har här, sa Bertil
– H-hej
– Jag och Mark ska ha fest ikväll ska du va med?
– J-ja vem ska ni va hos då?
– Vi är hos mig, kom vid 8 tiden.
Johan gick iväg och började fundera. Vad hade hänt? Bad dem mig nyss att komma på festen? Johan kände sig lycklig och gick hemåt för att förbereda sig för festen.
Johan hade tagit på sig sina finkläder och var på väg till Bertils hus. Han såg två figurer skymta vid horisonten. Dem kom närmare och gick emot honom. Han kunde inte se vilka det var. Ett slag kom från ingenstans och Johan ryckte till och föll omkull. Ett till slag kom och man hörde ett krasande ljud från näsan. Blodet började sippra ner från näsan. Allt började svartna för honom.

Johan vaknade av att han frös. Blodet från näsan hade stelnat. Hans byxor var förstörda och hans kostym var hål i. Han försökte resa sig upp, men det gick inte. Det kändes som om benen var gjorda av sirap. Till slut kom han upp på benen och började tyst vandra hem. Väll hemma slog han sig ner på sin säng och somnade direkt.


– Mark har du sett Johan idag?
– Nej.
– Var håller han hus han borde ha varit här för länge sen.
– Ja, engelska är ju hans favoritämne.
Hemma hos Johan så satt Johan och tänkte på igår. Vilka var det? Varför just han? Han orkade inte gå till skolan, han hade ont överallt. Han hade blåmärken på axlarna. Dagen därpå gick Johan ut för att tänka. Kunde det va så att Mark och Bertil inte ville ha honom på sin fest? Att dom bara hade lurat honom? Han blev arg över tanken och tänkte sig inte för. Bilen tvärnitade men den han inte. Johan flög up på motorhuven och ramlade ner igen. Glasrutan hade gått sönder och det var blod överallt.
Johan låg orörlig på marken. Skriken hördes i bakgrunden.

Löven föll från träden och luften blev kallare.
– Hörde du om Johan?
– Ja.
– Ska vi gå och besöka Johan?
– Ja, det kan vi väll göra.
Bertil och Mark gick sakta mot Sjukhuset. Väll vid Entrén så ångrade dem sig. Båda sprang hem och insåg vad dem igentligen hade gjort.
– Det är vårt fel
– Ja
Mark började få skuldkänslor likaså Bertil.
– Vad ska vi göra?
– Jag vet inte, jag mår så dåligt.
Solen var på väg ner och Johan låg fortfarande på sjukhus. Han hade brutit båda benen och ena armen. Både Bertil o Mark gick hem. Dom funderade över vad de gjort.
Mark blev lessen och fick dåligt samvete. Han sa till sig själv att han aldrig skulle mobba någon igen. Bertil satt också och tänkte på vad han gjort. Han bröt fullständigt ihop. Han försökte ta självmord flera gånger men misslyckades. Till slut talde Mark honom till rätta och Mark o Bertil blev Johans kompisar.