Jag har länge funderat på det här med stålmage.

För er som inte vet så är "att ha stålmage" lika med att ha så resistanta bakterier så man nästan aldrig blir sjuk.

Det finns en person nära där jag bor, som lyckats med detta. Hans namn är Bert-Ove. Hur han lyckats med detta vet jag inte, men han har varit psykiskt sjuk och inlagd på Piteå 55. Nu har han dock repat sig och jag har tagit kontakt med honom.

Jag for till denne man igår eftermiddag och skulle få råd om hur man fick stålmage.

När jag kom in i hans hus så möttes jag av en outhärdlig skant av urin. Jag har som sagt inte stålmage själv, så jag frågade honom snabbt var toaletten var för att gå och spy.

Han pekade mot en dörr längst bort i hallen och jag småsprang dit för att spy.
När jag kom in i badrummet luktade det om möjligt ännu värre, så jag spydde snabbt i toastolen.
Jag var tvungen att ta reda på varifrån denna lukt kom, så jag följde den till badkaret.

När jag lutade mig över kanten (jag gick på knä, för att jag var så svag i hela kroppen efter att jag spytt) så såg jag fiskrens utspritt över hela badkaret.

Jag gick ut från badrummet och bestämde mig för att inte nämna det här för Bert-Ove, och sluta andas genom näsan resten av min vistelse.

Jag började fråga Bert-Ove om hur man fick stålmage och han nämnde ett recept på svartsoppa - Blod, ättika, salt och fläsk.
Det skulle visst göra magen resistant mot bakterier.

Annat han sa var att man kunde sova i skogen på somrarna.

Men han sa också något om en väldigt avgörande sak, som skulle ge mig otroligt resistanta bakterier, men han ville inte nämna den.

För att jag skulle bli medveten om denna hemlighet skulle jag vara tvungen att visa mig värdig, och därför ska jag fara till Bert-Ove i eftermddag.


Nu är mina frågor;

Vad tror ni om stålmage??
Tror ni på det hela??
Ska jag verkligen fara till Bert-Ove och "visa mig värdig", för jag tvekar...? Han verkade skum.