1
Det värsta du gjort mot en människa?
Postat av Seglarkattn den 8 Juli 2006, 22:56
140 kommentarer · 382 träffar
Jag funderade just på hur många saker man har gjort som liten som nästan kan klassas som "försök till dråp".
Kan börja med att säga att jag var 12-13 år när jag gjorde ett hemmagjort blåsrör modell "två meter lång" (eftersom desto längre ett blåsrör är desto mer precision får den, dock inte allt för långt) och laddade den med synålar som var de grövsta jag kunde hitta i min mammas syskåp. Nålarna, som förövrigt var väldigt vassa, satte jag i koner gjorda av papper och tejp. En teknik utlärd av min äldsta brorsa.
Dagen efter tillverkningsdagen åkte hela familjen till stugan, inklusive flickvänner och min andra storebrorsa Martin.
Hela händelsen utspelades på midsommar och jag stod och övade med mitt blåsrör på en piltavla, inte långt bort från Martin, som sträckte sig över ett räcke och pratade med sin flickvän framför honom. Jag stod iallafall och övade min precision då jag ser min brorsas "rare end" iförd mjukbyxor som inte var så baggy som han kanske hade önskat efter det jag gjorde mot honom.
Jag tittade på hans röv och tänkte att, fan vad roligt det lär vara. Spontan som jag var fyllde jag lungorna och svalde luft tills jag fick ont i lungorna. Sedan jag gjort det satte jag röret mot munnen och siktade, SMACK sa det när hela pilen, ända fram till papperskonen, hade penetrerat hans röv.
Pilen satt inne i rumpan på min älskade bror, som skrek som en stucken gris i ungefär 3 sekunder sen tittade bakom sig och såg mig med stora ögon och som slutade tro på att Tom & Jerry inte hade det så roligt egentligen. Martin blev dock inte sur, han förstod sig bara inte på vad jag tänkte på när jag gjorde det hela.
Efteråt var hans flickvän inte alls så glad på mig som jag hade tänkt mig och vid matbordet kändes det som att hon undrade varför jag blev född och hur jag kunde göra det mot den personen som har älskat mig i hela sitt liv, och som har lekt med mig som bebis. Det enkla svaret var bara att jag var 12/13 år och hade tillgång till ett vapen.
Hela saken hade kunnat urarta om jag inte hade övat mig på att träffa rätt, för den grova pilen hade ju faktiskt kunnat träffa min brorsas ryggrad och kunnat skapa lite problem för honom.
Här kommer den ; För att få ut en vettig diskussion av det hela: Har du någon gång skadat en människa mycket och vad tänkte du på? Impulsiviteten flödar ju som sagt när man innehar rätt ålder pch att tänka efter är ju ibland bara töntigt.
Kan börja med att säga att jag var 12-13 år när jag gjorde ett hemmagjort blåsrör modell "två meter lång" (eftersom desto längre ett blåsrör är desto mer precision får den, dock inte allt för långt) och laddade den med synålar som var de grövsta jag kunde hitta i min mammas syskåp. Nålarna, som förövrigt var väldigt vassa, satte jag i koner gjorda av papper och tejp. En teknik utlärd av min äldsta brorsa.
Dagen efter tillverkningsdagen åkte hela familjen till stugan, inklusive flickvänner och min andra storebrorsa Martin.
Hela händelsen utspelades på midsommar och jag stod och övade med mitt blåsrör på en piltavla, inte långt bort från Martin, som sträckte sig över ett räcke och pratade med sin flickvän framför honom. Jag stod iallafall och övade min precision då jag ser min brorsas "rare end" iförd mjukbyxor som inte var så baggy som han kanske hade önskat efter det jag gjorde mot honom.
Jag tittade på hans röv och tänkte att, fan vad roligt det lär vara. Spontan som jag var fyllde jag lungorna och svalde luft tills jag fick ont i lungorna. Sedan jag gjort det satte jag röret mot munnen och siktade, SMACK sa det när hela pilen, ända fram till papperskonen, hade penetrerat hans röv.
Pilen satt inne i rumpan på min älskade bror, som skrek som en stucken gris i ungefär 3 sekunder sen tittade bakom sig och såg mig med stora ögon och som slutade tro på att Tom & Jerry inte hade det så roligt egentligen. Martin blev dock inte sur, han förstod sig bara inte på vad jag tänkte på när jag gjorde det hela.
Efteråt var hans flickvän inte alls så glad på mig som jag hade tänkt mig och vid matbordet kändes det som att hon undrade varför jag blev född och hur jag kunde göra det mot den personen som har älskat mig i hela sitt liv, och som har lekt med mig som bebis. Det enkla svaret var bara att jag var 12/13 år och hade tillgång till ett vapen.
Hela saken hade kunnat urarta om jag inte hade övat mig på att träffa rätt, för den grova pilen hade ju faktiskt kunnat träffa min brorsas ryggrad och kunnat skapa lite problem för honom.
Här kommer den ; För att få ut en vettig diskussion av det hela: Har du någon gång skadat en människa mycket och vad tänkte du på? Impulsiviteten flödar ju som sagt när man innehar rätt ålder pch att tänka efter är ju ibland bara töntigt.
