Jag skulle komma hem till dig den fredagen men jag kunde inte.
Du blev besviken men jag kunde verkligen inte.
Jag ringde dig, men du svarade inte.
Jag log när jag tänkte på den överraskning jag hade för dig.
För jag visste att ringen skulle passa dig.
Jag tittade på almanackan för att veta när jag skulle få träffa dig.
Men det var lång tid kvar innan jag skulle få se dig.
Den dagen lägger jag mig tidigt för att åtminstone kunna drömma om dig.
Dagarna bara gick o jag drömde bara om dig.
Men fortfarande hade du inte hört av dig.
En morgon ringer telefonen, det är din mamma.
Det hon säger är inte sant!Dagen efter ringer din syster o säger de samma.
Jag tog allt som ett skämt o brydde mig inte, för det kunde inte vara sant.
Tills slut så kom jag o får se att det är sant!
Det som inte skulle hända hade hänt!
Du låg i koma efter en bilolycka! Chocken gjord mig lamslagen!
Jag hade aldrig sett dig såhär o det gjorde mig galen!
Slangarna var så många att jag knappast kände igen dig. Men jag gav aldrig upp hoppet.
För jag visste att du skulle klara dig igenom det!
Men jag hade fel...
Natten därpå fick du krampanfall. Det var det värsta jag någonsin sett i hela mitt liv!
Jag höll om dig för att lugna dig, men det funkade inte.
Skrek efter läkarna, men dem hörde inte!
Du titta på mig med dina oskyldiga små ögon, men blodet ur dina ögon bara rann...
Du smekte mig om kinden o du bara försvann!
Isa min älskling, du dog i min famn!!!

Du var så ung, bara 22år...Du var min största kärlek, min bästa vän, mitt hjärta...
MITT ALLT!!!

Dem säger att livet går vidare
Men vilket liv?!?!
Du var mitt liv!!!

Den 2:e december 2005 var den värsta dagen i mitt liv…

Ses i himlen älskling!