Hej!

Jag tänkte här belysa ämnet yttrandefrihet, och hur Socialdemokraterna konsekvent motarbetat den.

"År 1956 startade de första televisionssändningarna i Sverige. Då hade reguljära sändningar redan funnits i USA, Tyskland, Frankrike och England sedan mitten av 30-talet. TV-sändningarna i Sverige hade föregåtts av en hetsig debatt och skepsis från politiskt håll där televisionen hävdades vara fördummande och ansågs vara en ovälkommen produkt från USA. Det argumenterades dessutom att det redan fanns ett tillräckligt utbud av medier och det ansågs inte bra att folk skulle mörklägga hemmet och koncentrerat titta på TV-skärmen, istället för att lyssna på radio som de kunde göra samtidigt som de arbetade. Television fick detta till trots slutligen starta, men i en starkt reglerad form och via ett statligt monopol. Fr.o.m. den 1 oktober 1956 år avkrävdes innehavare av televisionsmottagare i vissa län en särskild licensavgift om 25 kr per kalenderkvartal (motsvarade 2003 285,32 kr ). Den 1 juli 1958 utsträcktes denna avgiftsskyldighet att gälla i hela landet.

Den 1 juli 1967 trädde en ny radiolag i kraft efter att Uppsalaprofessorn Svante Bergström avlämnat ett betänkande (SOU 1965:20) där en ny lag föreslogs bl.a. för att bättre svara mot de krav på yttrandefrihet som Tryckfrihetsförordningen och Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter ställde. I den nya lagen fick förvisso envar rätt att inneha både ljudradio- och TV-mottagare, men den obligatoriska avgiften fick alltjämt finnas kvar men under ett förändrat namn. Istället för TV-licens betalade man nu TV-avgift. För den som hade tillgång både till TV-mottagare och ljudradio betalades nu en allmän mottagaravgift och år 1978 avskaffades den särskilda radioavgiften.

Kontroll av TV-innehavare
För att motverka skolk från televisionsavgiften som blivit ett problem för staten, infördes år 1972 en särskilld straffsanktionerad bestämmelse i radiolagen om anmälningsskyldighet vid bl.a. yrkesmässig överlåtelse i detaljhandeln. Härmed blev radiohandlare och uthyrningsfirmor tvingade att rapportera de som skaffade en TV till myndigheterna. År 1980 skärptes kontrollen över TV-innehavare ytterligare då s.k. pejling infördes.

Tradition av monopol och reglering
Under det socialdemokratiska styret under större delen av 1900-talet hade både radio och television varit starkt reglerade och monopoliserade och dessa skulle bedrivas i ”allmänhetens tjänst” och därmed främst sända kultur och folkbildande program. Fri television skulle länge vara att betrakta som en omöjlighet i det socialistiska samhällsklimatet. I början av 80-talet när parabolantenner dök upp och gjorde det möjligt för svenska medborgare att ta del av ett stort antal kanaler utanför det statliga monopolet, fördes en politisk debatt om att förbjuda parabolantenner. I diskussionen anfördes att det var bäst för allmänheten att hålla sig till det programutbud som staten valt att sända i de båda statliga kanalerna. Rädslan för att släppa den politiska kontrollen över informationen var påtaglig och de reklamfinansierade kanalerna sågs som ett stort hot.

Monopolets fall
Först efter den förändrade debattklimatet efter kalla krigets slut, och den borgerliga valsegern år 1991 skulle saker och ting komma att ändras. År 1992 fick TV4 börja sända över det markbundna nätet och fick snabbt en stor publik. Redan år 1994 blev TV4 Sveriges största TV-kanal. Samtidigt blev det fritt fram för den fria radion. Det statliga monopolet var spräckt och människor fick upp ögonen för omvärlden på ett helt nytt sätt. Med internet förlorade staten än mer sin möjlighet till kontroll av information."


http://www.gellerbrant.nu/info rmationsfrihet/index.cgi?nuoch da

Summering:

Ändå in 90-talet hade staten (sossarna) ett järngrepp om televisionen. De enda som fick sända TV var staten själva (sossarna).

Citat från Göran Persson:

"Det är slående vad ett lands politiska stabilitet betyder för ett lands utveckling när man ser på Kina."

Göran Persson på statsbesök 4 nov 1996

Så kan det låta när en Sosse hyllar förtryck och diktatur.