-13
Vet ni varför solen alltid snurrar som närmast jorden i januari?
Postat av Hare Krishna den 6 Oktober 2016, 13:15
159 kommentarer · 3 787 träffar
.
SOLEN ÄR ALLTID SOM NÄRMAST I JANUARI
SOLEN SNURRAR ÄVEN SOM SNABBAST DÅ
Eftersom solens bana i ekliptikan/zodiaken kring jorden är elliptisk och att den alltid är som närmast jorden kring nyår, 2-5 januari (varför solen ser som störst ut då), strax efter att solen vänt vid Stenbockens södra vändkrets, så färdas solen som snabbast (skenbart) kring just den tidpunkten på året.
Solen färdas då 61,2 bågminuter/dygn, jämfört med 57,2 bågminuter/dygn ett halvår senare, 4-7 juli, strax efter att solen vänt vid Kräftans norra vändkrets, då solen alltid befinner sig som längst bort från jorden och därmed ser som minst ut.
Man kan som exempel anföra att krukmakarens drejskiva roterar saktare ju närmare centrum på skivan man befinner sig, vilket är Nord, precis som på vår platta jordskiva. Därför är hastigheten på solens östliga egenrörelse i dess årliga kretsande längs ekliptikan, relativt den kosmiska drejskivans, himmelssfärens, dagliga västliga rotationshastighet, alltid ca 7% snabbare kring nyår jämfört med ett halvår senare, eftersom solen då är mer i periferin på himmelssfären/etersfären, där sfären roterar snabbare.
Solen spiralkretsar kring jorden – två separata rörelser.
Solens rörelse på himlavalvet kan jämföras med en myra på krukmakarens drejskiva. Drejskivan går åt ena hållet vars rörelse myran på skivan automatiskt följer, sedan så knatar myran självständigt i maklig takt åt det andra hållet på skivan. Myran har alltså två separata rörelser, den ena med drejskivan åt ett håll, den andra med sin egenrörelse åt det andra hållet, vilket ger en nettorörelse i drejskivans riktning.
I solens fall dock så går egenrörelsen längs den 23,44° nord-sydligt lutande ekliptikan i dess årliga omloppsbana kring jorden, vilket därmed ger spiralkretsandet; den horisontella rörelsen tillsammans med himmelssfärens dagliga rotation, den vertikala rörelsen mellan vändkretsarna med solens årliga omloppsbana.
Det är solens årliga vandring mellan vändkretsarna som orsakar årstidernas växlingar, medan solens dagliga rotation runt jorden tillsammans med alla andra himlakroppar ger oss dag och natt.
Intressant i sammanhanget är att ordet solvarv i det svenska språket har två betydelser, precis som beskrivits här. Ena betydelsen baseras på solens årliga varv runt jorden, dess årliga omloppsbana, dvs ett år. Andra betydelsen baseras på solens dagliga varv runt jorden, dvs ett dygn.
TILL DISKUSSION:
Vad tror ni det beror på att vi aldrig fått lära oss detta i skolan?
Kan det månne bero på att makten inte vill att vi ska fatta att jorden är universums centrum?
https://snilleblixten.net/2016/09/30/jorden-ar-platt-bevisas-nu-av-laserexperiment/
Må frid, lycka och Gudskärlek råda och äga er, önskar jag er alla av hela mitt hjärta, själens och Översjälens boning, Guds lokaliserade immanenta aspekt, den Helige Anden, Samvetets röst - Herren vare med er!
Aum, Om tat sat, Hare Krishna
Eder evigt tillgivne,
Fick en Snilleblixt
.
SOLEN ÄR ALLTID SOM NÄRMAST I JANUARI
SOLEN SNURRAR ÄVEN SOM SNABBAST DÅ
Eftersom solens bana i ekliptikan/zodiaken kring jorden är elliptisk och att den alltid är som närmast jorden kring nyår, 2-5 januari (varför solen ser som störst ut då), strax efter att solen vänt vid Stenbockens södra vändkrets, så färdas solen som snabbast (skenbart) kring just den tidpunkten på året.
Solen färdas då 61,2 bågminuter/dygn, jämfört med 57,2 bågminuter/dygn ett halvår senare, 4-7 juli, strax efter att solen vänt vid Kräftans norra vändkrets, då solen alltid befinner sig som längst bort från jorden och därmed ser som minst ut.
Man kan som exempel anföra att krukmakarens drejskiva roterar saktare ju närmare centrum på skivan man befinner sig, vilket är Nord, precis som på vår platta jordskiva. Därför är hastigheten på solens östliga egenrörelse i dess årliga kretsande längs ekliptikan, relativt den kosmiska drejskivans, himmelssfärens, dagliga västliga rotationshastighet, alltid ca 7% snabbare kring nyår jämfört med ett halvår senare, eftersom solen då är mer i periferin på himmelssfären/etersfären, där sfären roterar snabbare.
Solen spiralkretsar kring jorden – två separata rörelser.
Solens rörelse på himlavalvet kan jämföras med en myra på krukmakarens drejskiva. Drejskivan går åt ena hållet vars rörelse myran på skivan automatiskt följer, sedan så knatar myran självständigt i maklig takt åt det andra hållet på skivan. Myran har alltså två separata rörelser, den ena med drejskivan åt ett håll, den andra med sin egenrörelse åt det andra hållet, vilket ger en nettorörelse i drejskivans riktning.
I solens fall dock så går egenrörelsen längs den 23,44° nord-sydligt lutande ekliptikan i dess årliga omloppsbana kring jorden, vilket därmed ger spiralkretsandet; den horisontella rörelsen tillsammans med himmelssfärens dagliga rotation, den vertikala rörelsen mellan vändkretsarna med solens årliga omloppsbana.
Det är solens årliga vandring mellan vändkretsarna som orsakar årstidernas växlingar, medan solens dagliga rotation runt jorden tillsammans med alla andra himlakroppar ger oss dag och natt.
Intressant i sammanhanget är att ordet solvarv i det svenska språket har två betydelser, precis som beskrivits här. Ena betydelsen baseras på solens årliga varv runt jorden, dess årliga omloppsbana, dvs ett år. Andra betydelsen baseras på solens dagliga varv runt jorden, dvs ett dygn.
TILL DISKUSSION:
Vad tror ni det beror på att vi aldrig fått lära oss detta i skolan?
Kan det månne bero på att makten inte vill att vi ska fatta att jorden är universums centrum?
https://snilleblixten.net/2016/09/30/jorden-ar-platt-bevisas-nu-av-laserexperiment/
Må frid, lycka och Gudskärlek råda och äga er, önskar jag er alla av hela mitt hjärta, själens och Översjälens boning, Guds lokaliserade immanenta aspekt, den Helige Anden, Samvetets röst - Herren vare med er!
Aum, Om tat sat, Hare Krishna
Eder evigt tillgivne,
Fick en Snilleblixt
.
Uppdatering skriven 7 Oktober 2016, 12:13
.
FÖRBÄTTRAD UPDATERING AV TEXTEN !!!
.
Solens bana i ekliptikan/zodiaken kring jorden är elliptisk och är alltid som närmast jorden kring nyår, 2-5 januari (varför solen ser som störst ut då), strax efter att solen vänt vid Stenbockens södra vändkrets, eftersom solen deklinationsmässigt i sin omloppsbana kring jorden då når sin allra sydligaste position. Solen färdas då 61,2 bågminuter/dygn, jämfört med 57,2 bågminuter/dygn halvåret senare, 4-7 juli, strax efter att den vänt vid Kräftans norra vändkrets, då solen befinner sig längst bort från jorden deklinationsmässigt, i sin nordligaste position, och därmed ser som minst ut.
Solen färdas alltså alltid som snabbast i början av januari när den befinner sig längst söderut. Detta förklarar ju samtidigt varför det alltid är så otroligt kallt vid Antarktis (som alltså får mindre soltid), vars höga isberg omringar hela vår platta runda jord och håller världshaven på plats.
Anledningen till att solen färdas som snabbast i syd, beror på att den då i sin omloppsbana i ekliptikan befinner sig mer i periferin på himmelssfären och som position över vår cirkulära jordskiva, där det alltid går som snabbast.
Man kan som exempel anföra att krukmakarens drejskiva roterar saktare ju närmare centrum på skivan man tittar, vilket är Nord, precis som på vår platta jordskiva, och snabbare ju mer i periferin på skivan man tittar, analogt med Syd på vår jordskiva där Antarktis isberg bildar den yttre cirkulära ringen runtom jorden. Därför är hastigheten på solens östliga egenrörelse i dess årliga kretsande längs ekliptikan, relativt den kosmiska drejskivans (himmelssfärens) dagliga västliga rotationshastighet, alltid ca 7% snabbare kring nyår jämfört med halvåret senare, eftersom solen då är mer i periferin på himmelssfären/etersfären, där sfären roterar snabbare.
Solen spiralkretsar kring jorden – två separata rörelser.
Solens rörelse på himlavalvet kan jämföras med en myra på krukmakarens drejskiva. Drejskivan går åt ena hållet vars rörelse myran på skivan automatiskt följer, sedan så knatar myran självständigt i maklig takt åt det andra hållet på skivan. Myran har alltså två separata rörelser, den ena med drejskivan åt ett håll, den andra med sin egenrörelse åt det andra hållet, vilket ger en nettorörelse i drejskivans riktning. I solens fall dock så går egenrörelsen längs den 23,44° nord-sydligt lutande ekliptikan i dess årliga omloppsbana kring jorden, vilket därmed ger spiralkretsandet; den horisontella rörelsen tillsammans med himmelssfärens dagliga rotation, den vertikala rörelsen mellan vändkretsarna med solens årliga omloppsbana.
Det är solens årliga vandring längs zodiakens stjärnbilder mellan vändkretsarna (solens position anges i efemerider, till skillnad mot jordens, som ju alltid är stationär i planetsystemets och kosmos centrum) som orsakar årstidernas växlingar, medan solens dagliga rotation runt jorden tillsammans med alla andra himlakroppar ger oss dag och natt.
Intressant i sammanhanget är att ordet solvarv i det svenska språket har två betydelser, precis som beskrivits här. Ena betydelsen baseras på solens årliga varv runt jorden, dess årliga omloppsbana, dvs ett år. Andra betydelsen baseras på solens dagliga varv runt jorden, dvs ett dygn.
KOPIERA DETTA OCH VISA FÖR ERA LÄRARE !!!
.
FÖRBÄTTRAD UPDATERING AV TEXTEN !!!
.
Solens bana i ekliptikan/zodiaken kring jorden är elliptisk och är alltid som närmast jorden kring nyår, 2-5 januari (varför solen ser som störst ut då), strax efter att solen vänt vid Stenbockens södra vändkrets, eftersom solen deklinationsmässigt i sin omloppsbana kring jorden då når sin allra sydligaste position. Solen färdas då 61,2 bågminuter/dygn, jämfört med 57,2 bågminuter/dygn halvåret senare, 4-7 juli, strax efter att den vänt vid Kräftans norra vändkrets, då solen befinner sig längst bort från jorden deklinationsmässigt, i sin nordligaste position, och därmed ser som minst ut.
Solen färdas alltså alltid som snabbast i början av januari när den befinner sig längst söderut. Detta förklarar ju samtidigt varför det alltid är så otroligt kallt vid Antarktis (som alltså får mindre soltid), vars höga isberg omringar hela vår platta runda jord och håller världshaven på plats.
Anledningen till att solen färdas som snabbast i syd, beror på att den då i sin omloppsbana i ekliptikan befinner sig mer i periferin på himmelssfären och som position över vår cirkulära jordskiva, där det alltid går som snabbast.
Man kan som exempel anföra att krukmakarens drejskiva roterar saktare ju närmare centrum på skivan man tittar, vilket är Nord, precis som på vår platta jordskiva, och snabbare ju mer i periferin på skivan man tittar, analogt med Syd på vår jordskiva där Antarktis isberg bildar den yttre cirkulära ringen runtom jorden. Därför är hastigheten på solens östliga egenrörelse i dess årliga kretsande längs ekliptikan, relativt den kosmiska drejskivans (himmelssfärens) dagliga västliga rotationshastighet, alltid ca 7% snabbare kring nyår jämfört med halvåret senare, eftersom solen då är mer i periferin på himmelssfären/etersfären, där sfären roterar snabbare.
Solen spiralkretsar kring jorden – två separata rörelser.
Solens rörelse på himlavalvet kan jämföras med en myra på krukmakarens drejskiva. Drejskivan går åt ena hållet vars rörelse myran på skivan automatiskt följer, sedan så knatar myran självständigt i maklig takt åt det andra hållet på skivan. Myran har alltså två separata rörelser, den ena med drejskivan åt ett håll, den andra med sin egenrörelse åt det andra hållet, vilket ger en nettorörelse i drejskivans riktning. I solens fall dock så går egenrörelsen längs den 23,44° nord-sydligt lutande ekliptikan i dess årliga omloppsbana kring jorden, vilket därmed ger spiralkretsandet; den horisontella rörelsen tillsammans med himmelssfärens dagliga rotation, den vertikala rörelsen mellan vändkretsarna med solens årliga omloppsbana.
Det är solens årliga vandring längs zodiakens stjärnbilder mellan vändkretsarna (solens position anges i efemerider, till skillnad mot jordens, som ju alltid är stationär i planetsystemets och kosmos centrum) som orsakar årstidernas växlingar, medan solens dagliga rotation runt jorden tillsammans med alla andra himlakroppar ger oss dag och natt.
Intressant i sammanhanget är att ordet solvarv i det svenska språket har två betydelser, precis som beskrivits här. Ena betydelsen baseras på solens årliga varv runt jorden, dess årliga omloppsbana, dvs ett år. Andra betydelsen baseras på solens dagliga varv runt jorden, dvs ett dygn.
KOPIERA DETTA OCH VISA FÖR ERA LÄRARE !!!
.
Uppdatering skriven 7 Oktober 2016, 12:40
Att det är solen som vandrar längs zodiaken och inte jorden, bevisas av solstånden, sommarsolstånd och vintersolstånd. Hade det varit jorden som vandrar mellan vändkretsarna så hade det ju hetat sommarjordstånd och vinterjordstånd. Det är alltså solen som har stånd, inte moder jord.
.
.
