Bråkade mycket på fyllan förr, skulle referera det till när man var ung och dum.

Nu har man växt på sig och blivit en väldigt positivt inställd person. Men en bra inställning till livet och sina medmänniskor.

Men från mitt "tidigare liv" har jag fått en del konsekvenser. VARENDA gång jag går ut på krogen blir jag utmanad av diverse svin. Vilket är självförvållat från min tidigare inställning, nu sen ett år tillbaka styr jag alltid bort det. Ber de lunga ner sig visar tydligt att jag inte är ute efter bråk eller helt enkelt går därifrån.

Problemet är att det börjar bli jobbigt. Jobbigt att vara dömd till bilden av mitt forna jag och vet inte riktigt vad jag ska göra för att komma ifrån det mer än det jag gör för tillfället. ( Som nämnt ovan)

Människor kollar fortfarande på mig med en sne blick överlag. "Jaha nu är han ute och bråkar igen".

Jag bråkar ALDRIG. Drar alltid innan situationen hinner hetsa upp sig om jag inte lyckas lugna ner personen ifråga.

Är det nån som varit med om nått liknande som har erfarenheter att dela med sig av för att ta sig ur det?