Jag är en tänkande människa. Mina urfäder begåvades med den förmågan i sin jakt på framgång längs Afrikas slätter. Tankens kraft var det största evolutionära framsteg planeten någonsin skådat. Jag tänker än idag, fastän 100 000 år passerat. Det har gjort mig framgångsrik.

Jag är den pensionerade mattanten som oroar sig för pensionen. Trots mina sjukdagar under 90-talet tycker jag ändå att jag jobbat ett fullt liv. Jag har livserfarenhet och jag vet när politiker för mig bakom ljuset. Jag är en flykting från Irak. Jag vill lära mig svenska och skaffa mig ett jobb, men det har varit svårt att försörja mig själv under mina fyra år i Sverige. Jag är uppvuxen i Arvika, Gnosjö, Kalmar eller Norrköping. Det har varit svårt att få jobb för mig med. Ack så svårt. Jag stretar på i Stockholm och har just tagit examen som högskoleingenjör. Senaste året har jag flyttat fyra gånger. För jag får ingen lägenhet, bara andrahandskontrakt. Det är en ny tid nu säger min mamma. En ny tid.

Jag är orolig för hur mitt land ska klara en mycket högre invandring per capita än andra länder i EU. Jag förstår inte varför vi måste ta på oss den bördan. Trots min medmänsklighet så är det till slut mitt eget liv som är viktigast för mig. Mitt eget liv i Sverige. Jag tänker.

Jag vet att det är lätt att falla för propaganda, så har det alltid varit. Ty dess budbärare använder gärna sin auktoritet för att trumma in budskapet. Men jag tänker. Jag är källkritisk. När Annie Lööf talar om 1 flykting per 200 svenskar i Aktuellt hajar jag till. En invandring på över 100 000 invånare årligen blir ju 1 invandrare per 100 svenskar. Varför använder hon siffror så konstigt. Eller är det orden hon leker med kanske. Sedan extrapolerar jag. Jag har den förmågan - även fast jag kanske inte kände till det ordet - för jag är en människa. Jag kan planera och strukturera. Jag förstår att 1 flykting per 100 svenskar årligen blir 10 flyktingar per 100 svenskar på 10 år. Jag förstår att på 20 år blir det en flykting per 3-barnsfamilj. Jag tänker. Jag hör om miljontals människor på flykt, och jag förstår att invandringen inte har något slut.

Jag faller inte för propaganda. Så när staten sprider propaganda förstår jag att det inte är sant[1] . När en äldre herre i Aktuellt använder konstiga siffror under ett väldigt kritiskt skede i sin argumentation, förstår jag att det är något som inte stämmer[2] . När vår största morgontidning hävdar att Sandviken tjänar en halv miljard årligen på invandring så förstår jag att det inte är sant[3] . Auktoriteten med sin propaganda. Jag förstår att de ljuger för mig. Det börjar välmenande, en vit lögn, men en lögn kan växa sig till en svart orkan när dess budbärare inte vill bli påkomna. Jag tänker. Och jag är inte ensam[4] .

Jag tycker att min statsminister hycklar. Han för en splittrande retorik. Jag tycker inte om när nyval blir en taktisk manöver; något som kan utlysas och avblåsas så lätt. Jag förstår inte vad de borgerliga partierna vill. De verkar inte veta det själva heller. De är inte i opposition, de är i desperation. Desperata sträcker hälften av dem sig efter den politik de aldrig förde men borde ha fört. Desperata trummar den andra hälften vidare i samma spår.
Det skulle inte bli så här. Jag ville inte vara Sverigedemokrat. Jag vill inte bli kallad för nyfascist för att jag tänker, men nu verkar det som att bara ett parti vill föra min talan. Jag fattade inte att det var så förrän idag.
#jagtänker

[1] http://magasinetneo.se/artiklar/mot-nya-utmaningar/
[2] http://www.tino.us/2015/09/inkorrekt-av-hans-rosling-om-flyktingkostnader-i-aktuellt/
[3] http://www.tino.us/2014/06/rapport-om-sandviken-invandring-lonsam-finstila-om-stat-och-landstingens-kostnader-exkluderats/
[4] https://www.reddit.com/r/sweden/comments/3hmaqy/sverigedemokraterna_sveriges_st%C3%

https://www.reddit.com/r/sweden/comments/3kgk1p/upprop_jag_t%C3%A4nker/