Hej!

Jag hatar nationalism bokstavligen hatar det så alla som friade nationaldagen, släng er i väggen (ursäkta för det starka ordet hata). Den dagen när mångkultur firas och en dag tillsätts i mångfaldens ära. Då firar jag. Jag kommer aldrig stå upp, sjunga eller vara stolt över min nationella tillhörighet bara för att den (i det här fallet svensk) råkar vara min nationella tillhörighet. Hur många andra nationella tillhörigheter har jag haft möjligheten att prova eller kommer få möjligheten att prova under mitt korta liv? Därför har jag inte en befogenhet att tala för något när jag inte har något annat att jämföra med. Varför går vi människor på sånt där? Och så enkelt? Läskigt är det den här nationella stoltheten! Varifrån kommer den? Nationalism är inget att vara stolt över. Snarare tvärtom, låt oss alla ist fira att vi är världsmedborgare. Om du är från Senegal, Bosnien, Irak eller Chile. Du är min medmänniska. Du och jag är lika mycket värda och stoltheten ligger inte i landet vi föddes i utan människorna vi har blivit.

Kom ihåg att alla människor är lika mycket värda!

Till diskussion:
Varför ens fira nationaldagen?
Hur firade du den?