Låter som du inte är någon morgonmänniska bara och tankar och små beskymmer snurrar runt i skallen, går över om man tvingar sig själv iväg tillslut. Var sådär nästan varje dag när jag gick i skolan. ^^

Känner igen det där när jag gick i skolan / jobbade, men går lätt över när jag väl var där. Spelar du mycket dator? kan vara ett av problemen över att du sover så dåligt. Ifall du sover längre (minst 6-7 timmar i alla fall) så borde ångesten dämpa sig.
Alternativt börja med koffein på morgonen så man kommer igång, dock inte det bästa alternativet.

Känner samma som dig. Jag har aldrig haft problem med frukost, men på senare tid utvecklat ett besvär med att äta på morgonen.
Jag kan även tycka att det är jobbigt med träning på kvällen och känner att jag bara vill sitta hemma och göra ingenting, när jag vaknar på morgonen.

Dock så tror jag att det bara är en fas, eller att man lever för ohälsosamt. Men jag är som dig, aldrig behövt särskilt mycket sömn, utan kan sova 2 timmar per natt och ändå vara piggare hela dagen än mina kompisar som sover betydligt mer. Fyller 18 om 3 veckor f.ö.

Skrivet med min Android-mobil

är nog ganska vanligt skulle jag tro, låter lite krydd att kalla det morgonångest på något vis. känns mer som att det bara handlar om utifall man är en morgonmänniska eller inte.

jag mår alltid dåligt, är sur och trött på allt varje morgon. men som du säger så går det över när man hoppat upp och börjar vakna till lite. varit så sen jag började gymnasiet åtminstone, är nu 21 och jobbar och det är fortfarande likadant.

#3 Du verkar vara precis som mig haha. Jag har inte ätit frukost på en vardag på 8 år tror jag dock så det kom för länge sen för mig hehe :)

Precis, jag sov faktiskt ironiskt nog 2 timmar i förrgår och var pigg hela dagen och gick sedan och la mig typ 2 på natten för att få 4 timmar sömn nästa natt osv. Sen har vi t.ex min flickvän som sover ett halvdygn men ändå är som en pårökt sasquatch hela dagen. Lustigt det där.

Skönt att höra att det inte bara är jag grabbar. :) (Tråkigt att ni känner som mig dock såklart, men ni förstår vad jag menar haha.)

Säg någon som inte känner så, förutom "jag vaknar kl 7 av mig själv och springer 4 mil och är svinfit och dum i huvudet"-människor

Brukar känna "Fucking skit, nu ska jag tillbaks till skolan igen.. måste hålla på att skaffa betyg bla bla bla måste skaffa moppekort men har prestationsångest.

Man vaknar upp, mår bra i 3 sek sen minns man allt skit

#6 HAHA känner likadant. Händer ofta att jag tänker "Kan jag inte bara få gå i ide?" när jag går ut och hämtar tidningen och samtidigt kommer massa jävlar och joggar och ser glada ut eller jobbar i trädgården kl 6:30 på morgonen. WHYY PEOPLE.

#7 Gud vad jag känner igen mig i allt ni skriver. Tänker precis samma sak om mitt bilkörkort, tänker alltid "Vad håller jag på med? Jag är alldeles för dålig för att kirra ett körkort under 3an, jeez" på morgonen. Sen får man tillbaka självförtroendet ett tag efter man gått upp.

#6 jamen exakt, tycker nästan tråden blir lite poänglös och kryddad med gnäll. varenda jävla människa känner ju så, förutom de få undantagen som är precis som du säger. farsan min är sån, jävla tränings- och hälsonarkoman. går upp och löper innan han åker till jobbet, käkar frukost och verkligen sitter och njuter av livet. usch.

käkar för övrigt inte heller frukost och har inte gjort sedan jag gick i lågstadiet, så det var typ 10 år sedan. förutom sena frukostar vid 12-tiden några enstaka helger när man blir sugen.

Har haft så i kanske 10 år snart. Det tar tid att bearbeta det. Har även konstant varit trött i kanske 8 år också, sen 7an, så när man vaknar upp är man äckeltrött och får ångest hur jobbigt allt kommande under dagen kommer att vara. Botemedlet för mig har varit mängder med kaffe (hjälper riktigt bra), koffeintabletter, rosenrot, d-vitamin, omega 3, c-vitamin o.s.v. för att kunna komma till den nivå av energi & lycka att jag faktiskt ser fram emot att göra något.

Det har sabbat mycket under min ungdom, och jag känner av tröttheten samt sen lilla ångesten angående allting varje morgon fortfarande, som du. Det är inget jag försöker visa, men jag är rätt kluven när det gäller det mesta man ska hitta på (som ett gäng polare) då jag alltid tänker över saken vi ska göra 700 gånger om, om hur jobbigt och ångestframkallande det kan vara o.s.v. , men efter att ha tagit tjuren vid hornen många gånger om och bara gjort saker jag inte velat så har jag lärt mig att det inte är så farligt i alla fall - och har därav gått ett steg framåt i livet.

^dåligt skrivet men ja, jag har känt av det och gör fortfarande.