Tjenare, ser mig själv som en snusare då jag slukar en dosa på ett par dagar och har gjort i över 2 år. Men jag kan fortfarande inte förstå påståendet att vara beroende.


Jag ser det som bullshit ifrån ett personligt perspektiv.


(Jag har inga problem what so ever att vara utan snus... Kom på mig just nu att jag varit utan snus i 4 timmar under tiden jag gibbat. Och tryter det om cash ibland så slutar jag snusa tills jag fått min ekonomi tillbaka på fötterna, sen plockar jag upp dosan igen pga min förälskelse till snuset. (Det skulle väl knappast kallas beroende?))


Rätta mig om jag har fel men...


...kan ni hålla med om att det enda som gör dig beroende av diverse saker är ditt svaga psyke?

Att ett starkare psyke kan kontrollera bort det så kallade "beroendet"?!


((Till alla er som tror att jag helt seriöst menar att det inte finns något som heter beroende överhuvudtaget.. Jag är inte dum i huvudet. Klart som fan jag vet att det finns. Det jag menar i denna texten är att jag inte kan tro det.


Jag tycker att personer som sätter sig i en sådan sitts antigen hamnar där pga sitt svaga psyke eller pga att dem är korkade nog. Helt enkelt så har rubriken en annan mening än vad det ser ut som.
man skulle kunna kalla det ironi.


Så snälla håll käften. Klart som fan jag vet att det existerar man jag vill inte tro att det beror på någonting annat än att personen inte klarar av "att leva".


Tack, inga mer korkade kommentarer nu.))