Tja,


Jag går sista året på gymnasiet i stockholm, är väldigt översmart, har ett iq på ca 150, men är trött på att plugga. Sen gick vi hem.


Jag tar livet oseriöst, ser varje dag som en ny dag.
Är vädligt ensam i skolan, inga vänner alls, men det gör mig inte mycket, jag hittar på saker själv. Som dom.


Mitt problem är mina föräldrar, dom oroar sig för mycket.


Som man brukar säga på italienska: "La eastonia lefro"
"Jag säger det jag säger"


Nu till problemet.. vad ska jag göra för att lätta på raderna?