Nu antar jag att detta forum är fyllt av männisor som älskar denna stereotypbild av kvinnor i spel, så därför ska det bli extra intressant att diskutera, haha!


Det handlar alltså om tjejer i spel som:
- ofta svär eller på andra sätt muntligt försöker visa hur "tuffa" de är
- vägrar acceptera hjälp eftersom de hela tiden måste visa hur självständiga de är
- klär sig typ i militärbyxor eller kamouflagekläder
- ler sällan, utan har ofta en bister eller allvarlig uppsyn (det måste ju vara seriöst, LOL)
- är mycket starkare än riktiga kvinnor för att kunna vara jämlika med männens egenskaper i spelen
- inte är rädda att få skit under naglarna


För typ 20 år sedan var stereotypkvinnan i spel som prinsessan Peach i Mario-spelen, en rosa gullig flicka som ropade på hjälp och som gärna hade lite sex appeal också (inte för att Peach har det då, men ni fattar). Jag tycker det har ändrats idag till det som jag beskriver ovan. Och jag är fruktansvärt LESS på att alla kvinnor porträtteras så idag. Det är så jävla uttjatat med "tuffa" one liners och den "osårbara" "kick ass"-attityden.


Måste alla vara så jävla tuffa och osårbara? Vad är det för fel med att visa svaghet? Blir man en mes direkt då i alla gamers ögon?


Jag skulle särskilt vilja lyfta fram Samus Aran från Metroid-spelen. Hon är tuff och stark med sin rustning på, men utan den ser man att hon faktiskt bara är en vanlig kvinna och ingen machohjältinna. Visst, hon kan hoppa jävligt högt och utföra akrobatiska konster och så, men hon uppför sig inte som en machostereotyp och hennes kropp ser absolut inte deffad ut (utan snarare kvinnligt mjuk och otränad).


Är det verkligen så fel med mjukare, mer feminina kvinnor i spel? För jag tycker att så fort en sådan dyker upp blir det ett jävla liv om att kvinnor måste vara starka, "kick ass" och tuffa.


Jag gillar Samus. :-) Hon kan vara superstark med rustningen, men under är hon sårbar, mjuk och inte perfekt.