Det verkar som jag har social fobi. Jag vill inte redovisa saker i skolan. Men när jag gör det så blir jag anfådd, känns som jag ska svimma, det blir varmt, tappar orden och jag mumlar.


När jag går förbi folkmassor så tar jag oftas upp tellebaban och låtsas som om jag textar eller något.


Jag kan bara snacka normalt med mina päron, morfar och mormor. Och några vänner, de få jag har. Om det inte är någon jag träffar regelbundet så blir det oftas korta svar.


Jag har inget självförtroende och sitter isolerad så ofta jag kan. Ibland går jag ut med de vänner jag har.


Jag vill inte berätta det för någon, eftersom jag kommer att bli utskrattad eller då tar dem in det seriöst. Vill inte gå till psyket få det är pinsamt + att fötäldrarna måste veta det. Så ist gör jag denna tråd för att ni ska tycka synd om mig och skriva cool story bro!




Visst är livet trist?