1
Syrran dejtar äcklig/sliskig snubbe!
Postat av Adelsmannen den 5 Januari 2012, 20:39
69 kommentarer · 919 träffar
Mina syskon betyder typ allt för mig pga bland en jobbig skilsmässa mellan våra föräldrar som har resulterat i att vi fått hoppa fram och tillbaka mycket mellan dem. Det för en närmare liksom.
Jag är dock inte överdrivet överbeskyddande mot dem eller något, men nu har en av mina syrror på 14år (blir 15 om några dagar) som är oskuld och sådant börjat träffa en sliskig serb som verkligen är "på".
Jag vet att de hånglat och sådant där samt att han ofta tafsar när dem gör det. Han försöker även alltid ta det extra steget och få henne i säng. Skriver vidriga sms om det likaså osv. Grejen är väl att han är snygg (många tjejer verkar tycka det iaf) och har tidigare haft många tjejer, men nu henne, vilket gör att hon känner sig speciell.
Jag vill att hon ska träffa en snäll kille som respekterar henne och allt det där ni vet. En sådan kille som man var själv som ung. Blyg, snäll men ändå lite ungdomlig... En "svensk" kille till sättet helt enkelt. Någon som förtjänar henne.
Tycker ni jag är konstig som tänker så här och ska jag göra något åt det? Eller ska jag bara låta henne leva sitt eget liv och skita i att det stör mig och istället bara försöka stötta henne? Vad hade ni gjort i min sits?
Tacksam för seriösa svar.
Jag är dock inte överdrivet överbeskyddande mot dem eller något, men nu har en av mina syrror på 14år (blir 15 om några dagar) som är oskuld och sådant börjat träffa en sliskig serb som verkligen är "på".
Jag vet att de hånglat och sådant där samt att han ofta tafsar när dem gör det. Han försöker även alltid ta det extra steget och få henne i säng. Skriver vidriga sms om det likaså osv. Grejen är väl att han är snygg (många tjejer verkar tycka det iaf) och har tidigare haft många tjejer, men nu henne, vilket gör att hon känner sig speciell.
Jag vill att hon ska träffa en snäll kille som respekterar henne och allt det där ni vet. En sådan kille som man var själv som ung. Blyg, snäll men ändå lite ungdomlig... En "svensk" kille till sättet helt enkelt. Någon som förtjänar henne.
Tycker ni jag är konstig som tänker så här och ska jag göra något åt det? Eller ska jag bara låta henne leva sitt eget liv och skita i att det stör mig och istället bara försöka stötta henne? Vad hade ni gjort i min sits?
Tacksam för seriösa svar.






