1
Kramp-anfall i sömnen?!?!
Postat av rlxofc den 10 Juli 2011, 19:39
31 kommentarer · 12 568 träffar
Hellu.
Nu är det så att under ett par månader så har jag fått något slags kramp-anfall i sömnen.
Det har förekommit ENDAST av att jag har druckit mycket alkohol, och missbrukat datorspel. Det har alltså aldrig hänt utan en speciell orsak inblandad i det hela.
Som igår natt så söp jag och mina polare. Allt var skitbra och jag skulle sova (runt klockan 03:30). Jag sov även hos min polare vars mamma är sjuksköterska. När jag väl vaknade tog jag på mig mina kläder och gick ut, och så säger hon : "du har haft en krampanfall inatt igen, men det var inget "intensivt" sådant.
Det har hänt en gång innan, då hände det för att jag var uppe alllldeeeles för länge än vad jag klarar av. Och sen försöka sova bland ett x antal skrikande fjortisar...
Anyways, fan ska jag göra? Vill inte kolla upp skiten och få äta någon jävla medicin konstant i flera år. Jag vill inte heller få sådana anfall... mamma blev fett lack att jag inte hade sagt någonting om detta anfallet, hon såg på mina ögon att jag hade haft ett.
Hon vill iaf söka upp det, och få medicin. Just nu vill jag bara skjuta mig själv och slippa alla bekymmer.
Så, vad skulle ni gjort om detta hade hänt er?
Nu är det så att under ett par månader så har jag fått något slags kramp-anfall i sömnen.
Det har förekommit ENDAST av att jag har druckit mycket alkohol, och missbrukat datorspel. Det har alltså aldrig hänt utan en speciell orsak inblandad i det hela.
Som igår natt så söp jag och mina polare. Allt var skitbra och jag skulle sova (runt klockan 03:30). Jag sov även hos min polare vars mamma är sjuksköterska. När jag väl vaknade tog jag på mig mina kläder och gick ut, och så säger hon : "du har haft en krampanfall inatt igen, men det var inget "intensivt" sådant.
Det har hänt en gång innan, då hände det för att jag var uppe alllldeeeles för länge än vad jag klarar av. Och sen försöka sova bland ett x antal skrikande fjortisar...
Anyways, fan ska jag göra? Vill inte kolla upp skiten och få äta någon jävla medicin konstant i flera år. Jag vill inte heller få sådana anfall... mamma blev fett lack att jag inte hade sagt någonting om detta anfallet, hon såg på mina ögon att jag hade haft ett.
Hon vill iaf söka upp det, och få medicin. Just nu vill jag bara skjuta mig själv och slippa alla bekymmer.
Så, vad skulle ni gjort om detta hade hänt er?






