Till att börja med kan jag säga att jag är jävligt glad i spånken, jag har inget jobb och ser inte problemet att ta mig några bärs varje dag. Bjuda hem några polare och dricka, underbart.


Men nu sen en tid tillbaka har jag börjat supa i min ensamhet, mina nära och kära får akta på sig för mitt alkoholintag. Är detta första tecknet på alkoholism? Borde jag söka hjälp?