Hej.

Ett ständigt tjat i ungålder var att alla människor ska behandlas lika.
Stämmer verkligen inte alls tycker jag.

När du är ute och snackar med människor, så inser du bara efter några sekunder ifall det är ett drägg eller en person du kan tala väl vid. Syns i hans rörelse och beteende. Även när man pratar med personen så inser man direkt, han är "ledaren" i detta kompis gäng, lite överdrivet men hoppas ni fattar.

Hur uppstår dessa grupperingar? Varför blir vissa dom som ingen lyssnar på och aldrig får samma makt i det han säger fast det kanske innehåller lika bra innehåll som någon annan?

Har själv rank-ordnat många i mitt umgänge, när vissa öppnar munnen och pratar kan jag lyssna noga och kanske ibland säga ja fast än det är gränsfall.

Medans någon annan som aldrig får samma typ av uppmärksamhet blir ett rakt nej utan att man får dåligt samvete efteråt.

---------------------

1. hur fungerar grupperingarna?

2. "Föds" man i princip till sin gruppering? tycker dom flesta grupperingarna i kompisgäng är som förutsedda.

3. Är det så konstigt att man lyssnar olika? tycker det är något av en självklarhet. ofta säger han som är lite mindre rankad i form med "Vadå det var ju exakt samma jag fråga förut men fick ett tvär nej :(" beter sig inte alla så?