De flesta experimenten har utförts på barn i åldrarna 5 till 10 år. Ett par försök har även gjorts på personer äldre än 20 år. Testerna omfattade för det mesta spelande som varade mellan någon timme i veckan upp till någon timme per dag.
När det gällde den spatiala förmågan och reflexerna märkte man som väntat en förbättring i alla studier. När det gällde övervikt kunde man bara märka små skillnader hos flickor. För pojkar blev det ingen effekt av det relativt begränsade spelandet.
Aggressiviteten fann man bara ett svagt eller oklart samband. Man märkte till exempel att personer som spelade ett karatespel hellre valde en ninjadocka än någon annan leksak direkt efter spelandet. Å andra sidan fann man också att en person som hade spelat ett djungelspel gärna lekte med lianer efteråt.
Man fann också att personerna som spelade datorspel hade mindre aggressiva tankar efter spelandet.
Innan man drar allt för långtgående slutsatser av forskningsresultatet bör man nog ha i åtanke att testet endast omfattade personer med mycket måttliga spelvanor.
– Sammantaget pekar forskningen på datorspelande som något positivt. Vi saknar dock underlag för att avgöra vilken mängd spelande som är optimalt och därför är det angeläget att genomföra ytterligare studier, säger Anton Lager utredare i arbetsgruppen för barns och ungdomars hälsa vid Statens folkhälsoinstitut.
Mer information finns hos Folkhälsoinstitutet och Aftonbladet.
När det gällde den spatiala förmågan och reflexerna märkte man som väntat en förbättring i alla studier. När det gällde övervikt kunde man bara märka små skillnader hos flickor. För pojkar blev det ingen effekt av det relativt begränsade spelandet.
Aggressiviteten fann man bara ett svagt eller oklart samband. Man märkte till exempel att personer som spelade ett karatespel hellre valde en ninjadocka än någon annan leksak direkt efter spelandet. Å andra sidan fann man också att en person som hade spelat ett djungelspel gärna lekte med lianer efteråt.
Man fann också att personerna som spelade datorspel hade mindre aggressiva tankar efter spelandet.
Innan man drar allt för långtgående slutsatser av forskningsresultatet bör man nog ha i åtanke att testet endast omfattade personer med mycket måttliga spelvanor.
– Sammantaget pekar forskningen på datorspelande som något positivt. Vi saknar dock underlag för att avgöra vilken mängd spelande som är optimalt och därför är det angeläget att genomföra ytterligare studier, säger Anton Lager utredare i arbetsgruppen för barns och ungdomars hälsa vid Statens folkhälsoinstitut.
Mer information finns hos Folkhälsoinstitutet och Aftonbladet.